Etikettarkiv: Ängelsberg

Ångfartyget Å/F Runn

Lämna ett svar

RunnDet fina fartyget träffade jag på i går i Smedjebackens hamn, jag var ute för att fota några platser när jag var på hemväg från Västanfors. Två karlar höll på att tvätta rent skrovet för det hade lyfts ur vattnet bara dan innan pga sjöfartsinspektion. Skrov får ju inte rosta sönder och fartyget ligger i Kolbäcksån hela vintern, vattnet fryser inte just där pga kraftverket ovanför. Å/F Runn har fått sitt namn efter sjön Runn, där Falun ligger som ni vet. Men numera går den på Barken och den drivs av en ekonomisk förening samt ingår i Föreningen Barkens Ångbåtar. I sommar planeras några mycket intressanta turer, som kallas Nostalgiturer. Jag tog en bild på programmet och hoppas att det är läsbart. Programmet ligger även ute på deras Facebooksida, här: www.facebook.com/ForeningenBarkensAngbatar?fref=ts  

Runn o resaFärden ska gå på Barken ner mot kanalen och Fagersta-Västanfors via Semla slussar och Västanfors ut på Åmänningen mot Oljeön och Ängelsberg. Där möter ENJ upp med rälsbussen (ENJ = Engelsbergs Norbergs Järnväg) och så far man iväg uppåt Norberg och Kärrgruvan och där möter en fin veteranbuss upp, som skjutsar sällskapet tillbaka till Smedjebacken. Och mat och kaffe får man under vägen på olika ställen. Visst är det ett suveränt resepaket!

Runn o hamnenTog en bild på Kolbäcksån också med Ovako till vänster. Här blir det allt finare, hamnen håller på att fixas till för att bli just lite trivsam med Barkens Hamncafé och sen den nya Hamnkrogen nere vid gästhamnen, ja de syns förstås inte på bilden, allt det ligger vid sidan av mig….

Här är Strömsholms kanal

Lämna ett svar
Här är Strömsholms kanal. Varje sluss har sitt eget namn och som ni ser heter den här Lustigkulla. Den ligger nedanför Trångfors smedja innan man kommer ut på Dammsjön mot Skantzen.

Här är Strömsholms kanal. Varje sluss har sitt eget namn och som ni ser heter den här Lustigkulla. Den ligger nedanför Trångfors smedja innan man kommer ut på Dammsjön mot Skantzen. Och visst är det en karl som står där så lugnt och fiskar i godan ro…

Satt i går och skrev en redaktionell text om just Strömsholms kanal för Upptäcktsresan 2013. Det är Svenskt Kulturarvs fina sommarmagasin med kulturtips från hela landet. Alla landskap är med och för Ekomuseums del är det alltid lite knepigt för vi finns ju i två landskap. Men kanalen går genom båda även om självaste kanalcentrum faktiskt ligger i Hallstahammar. Där finns Kanalmuseet på Skantzen, granne med Mekanikus där kanalens tekniske chef bodde. Och dessutom ligger Kanalbyggnadshyttan inte lång därifrån, där slussportarna renoveras löpande. Kanalens hemsida här!

Men kanalen är så liten och smal! Jag har svårt att fatta att segeljakterna med sina enorma segel för att fånga vinden, gick här. De kallades ”smedjebackare” och byggdes väl i Smedjebacken där kanalen börjar – eller om den slutar där – jag blir aldrig klok på vilket. Kanske fick de riva seglen något när de emellanåt seglade ur kanalen och ut på sjöarna? Det är tänkbart. Åmänningen är rätt stor, det är den sjö som ligger nedanför Fagersta, där Ängelsberg och Oljeön ligger. Där kan det nog blåsa upp. Dessa flatbottnade pråmliknande segeljakter kunde lastas med 60-70 ton järn!! Och de gjorde 8-9 resor per år mellan Smedjebacken och Borgåsund, där allt järn lastades om för vidare transport till järnvågen i Stockholm. Sen for järnet iväg ut på de sju haven, det gick på export och gjorde många människor förmögna. Men runt 1860 kom ångkraften att ersätta seglen och ångbåtar började gå med släp av lastade pråmar efter sig. Viss persontrafik förekom också. Folk for med båt längs kanalen och till Stockholm. Sen kom järnvägen och tog över all trafik och kanalen hamnade i skuggan. Livet runt kanalen försvann trots att  den var Sveriges viktigaste vattentransportled – näst Göta kanal.

Men snart är det sommar! Vi kan åka med turistbåtar på kanalen, såna finns! Och slussarna fungerar. Man kan vandra och cykla längs med den. Man kan fiska i den och njuta av den. Och man kan lära sig nåt om hur det var för inte så väldigt länge sen. 

Ekorådet i Karmansbo smedja

Lämna ett svar

Ekorådet – fr vä Bertil Andersson, Gravendal, Gunnar Ahl, Karmansbo, Kalle Nordebring, Riddarhyttan, Olle Olsson, Halvarsviken Ängelsberg, Lennart Lindgren, Skantzen Hallstahammar, Karl-Erik Norhstedt, Stollberg, Anders Stendalen, Grängesberg, Lars Lysén, Trångfors smedja och Gun-Lis Gustavsson, Västanfors hembygdsgård – höll möte i Karmansbo smedja igår, torsdag eftermiddag. Det är en mäktig miljö, stor och luftig, högt i tak och full med intressant järnskräp. Det är spåren och resterna från lancashiresmidet som pågick här fram till 1958. Ekorådets ordförande Gunnar Ahl visade runt, det är inte så ofta vi får tillfälle att verkligen titta lite mer ingående på detaljerna, alla rester längs väggarna. Gunnar växte upp i Karmansbo och han fyller nog 83 år i höst, joo, och han sprang här som barn, han minns smederna, han såg stångjärnet valsas fram. Det är märkvärdigt! Det skedde nästan alldeles nyss, så känns det när han berättar. Det blir vädligt speciellt.

Mötet höll vi i ett litet samlingsrum som finns där. Men först tog jag en bild på dem alla utanför i dagsljuset och med kolhuset uppe på höjden som fond. I det kolhuset lagrades stenkol, vilket förvånade några av oss. Det var ugnarna som kunde eldas med stenkol, mer effektivt än träkol förstås, mer energirikt. Kolhusen för träkol låg på andra sidan smedjan och är rivna för längesen.

Runt smedjan är det av tradition en marknad på Nationaldagen den 6 juni och den invigs av landshövding Ingemar Skogö. Det blir visningar av smedjan och det serveras dels korngrynskaka med fläsk i kolhuset och dels kan man frossa på en kakbuffé uppe på herrgården, www.karmansboherrgard.se.

En förtydligande kommentar om stenkolet har inkommit från Gunnar Ahl, då det väckte lite förundran vilket kräver en förklaring. Här kommer den:
”Stenkolet användes bara i vällugnen där det inte kom i kontakt med järnet. Det var bara den brinnande gas som stenkolet alstrade som värmde upp järnet igen och till en högre temperatur så att i järnet kvarvarande slagg rann ut. Lancashirehärdarna använde uteslutande träkol vid färskningen för att inte järnet skulle förstöras av t.ex fosfor. Färskning = smältning och bortbränning av det kol tackjärnet innehöll.” 

Igår söndag – Oljeöns dag

Lämna ett svar

Denna varma soliga söndag var det begivenheter på Oljeön utanför Ängelsberg och jag for förstås dit. Alltid roligt att träffa det gedigna strävsamma paret Lars och Karin Larsson, 90+ och jo, man häpnar! Det är Oljeön som håller dem vid liv, har Lars sagt. Jag tror honom. Ute på ön var det programverksamhet: bakstugan var igång, det var gudstjänst i det fria, där var guidade turer i oljefabriken, där var liten marknad där den fina boken om Oljeön såldes, Balkong förlag, här, en verklig pärla till bok skriven av Larssons dotter Kersti Kollberg och vackra foton av Björn Ullhagen. Och så var det kyrkobåtsrodd runt ön, tävling mellan Ängelsberg och Söderbärke. De senare var snabbast runt.

Sen var det film i slaggstenskällaren, det var verkligen roligt! Att se gamla filmsnuttar från början av 1900-talet från oljefabrikens verksamma dagar, så där lite korniga och skuttiga, som satts ihop till en lite längre film och mixat med bilder från idag. Jag ska absolut försöka få tag på kopior att stoppa in i vårt ekomuseiarkiv. Det är värdefull information.

Nu börjar snart de guidade turerna på Oljeön och man tar sig dit med Petrolia. Biljetter och information får man på turistinformationen Besökscentrum i  Ängelsberg som ligger i den gamla brukshandeln ihop med antikboden, Galleri Ängelsbergs Brukshandel om man ska vara noga. Trevligt värre!

Oljeön har en fin hemsida också, jag har pekat på den förr men här är den igen: www.oljeon.se 

Första året med www.oljeon.se

1 svar

Oljeön utanför Ängelsberg fick en egen hemsida den 1 maj 2011, för ett knappt år sen alltså och den har redan haft 10 000 visningar, det är bra! Det bådar gott inför framtiden. Det glada beskedet kom igår i ett mejl från Malin Andersson, www.primaleve.se, som är dess upphovskvinna. Malin som i många år arbetat som guide och turisminformatör i Ängelsberg och på Världsarvet Engelsbergs bruk samt naturligtvis på Oljeön är samma Malin som i morgon den 1 februari börjar jobba som verksamhetschef på Västanfors hembygdsgård i Fagersta.

Oljeön är en märklig ö. Det var en framsynt herre vid namn Per August Åhlund som anlade ett oljeraffinaderi 1875 på ön, en oljefabrik där han tillverkade lysfotogen och smörjoljor och fetter av olika slag. Brandrisken gjorde att ön var det perfekta stället för en sån verksamhet. Råoljan kom från Texas i båt via Mälaren och Strömsholms kanal ända fram till porten. Fett och talg kom från Ryssland och tjära (en slags naturlig asfalttjära, s.k. goudron) kom från södra Polen (Galizien). Lysfotogen blev en stor produkt och det berodde förstås på att ungefär samtidigt kom järnspisarna och då stängdes ljuset från den öppna elden in i järnspisen och man måste lysa upp stugorna med annat ljus. Fotogenlampan gjorde sitt intåg i hemmen. Oljeraffinaderiet räknas idag som ett av de äldsta bevarade i världen! Ja, här ligger alltihop kvar mer eller mindre intakt, www.oljeon.se

En mycket fin bok har skrivits om Oljeön, den kom förra året samtidigt som hemsidan. Författare är Kersti Kollberg som har rötter på Oljeön. Hennes farfar var den siste oljefabrikören. De supervackra bilderna i boken har tagits av Björn Ullhagen. Boken kan ni beställa via hemsidan från Balkong Förlag  för 249 kr inkl moms och porto.

Tåg Fagersta-Västerås

Lämna ett svar

Det är lite kul att åka tåg! Jag kör för det mesta bil överallt, det blir ju så, man ska iväg kvickt och det går snabbt, inga väntetider precis. Men så skulle jag till Västerås och Västmanlands läns museum nu i veckan och då har jag ju kört den där vägen, riksväg 66, så många gånger att den börjar bli lite tråkig. Då kollade jag tågtiderna. Från Ludvika var det ju knepigt, inget passade riktigt, men från Fagersta var det desto bättre. Där går det flera tåg till Västerås varje dag. Förstås! Det tar 57 min och många pendlar till jobbet, man bor i Fagersta men jobbar i Västerås eller vice versa.

Alltså körde jag bil till Fagersta, parkerade gratis vid stationen och klev på tåget. Det är Tågkompaniet som upprätthåller trafiken på banan. Åh vad skönt det var! Fint väder och vackert landskap att titta på. Man åker utmed sjösystemen neråt Mälaren, man följer i princip Strömsholms kanal. Otroligt vackra sjöar här i Bergslagen! Och tåget stannar vid alla gamla stationer. Här gick det förr ånglok tidigt, redan på 1880-talet och det på grund av järnindustrin förstås. Det var när järnvägen kom och slog igenom som kanalen mer eller mindre övergavs som transportled. Det byggdes broar över sjöleden så låga att seglande fartyg som ”Smedjebackare” inte längre kunde passera. Låga ångmaskinsdrivna pråmar gick ner genom kanalen, men allt färre med tiden.

Satt och tänkte på det. Tänkte på resandet förr då på senare delen av 1800-talet när folk for med det moderna tåget. Då var stationerna säkert enkla men efter sekelskiftet då elektriciteten slog igenom överallt och då industrisamhället tog fart, byggdes vackra arkitektritade stationshus längs banorna och många finns kvar än idag, dock ofta med andra funktioner. Dock är stationshuset i Västanfors i Fagersta ett av dem som fortfarande har kvar sin funktion.

Barnens Ekomuseum

Lämna ett svar

Vi jobbar med hemsidan just nu Jenny och jag. Hon har lagt om ”Barnens Ekomuseum”, den har fått bättre plats för att synas mer och nu måste texterna göras om för de har inte uppdaterats på ett bra tag. Ni vet – det är som när man börjar städa lite mer än vanligt, då ser man plötsligt allt som man måste göra också, det börjar lysa emot en.  Det får en följdverkan. Nu har Barnens Ekomuseum fått en sådan följdverkan.

Barnen är viktiga i Ekomuseum, alltmer viktiga faktiskt. Har vi försummat dem? Tjae, de har hängt lite på kanten – så är det. De har aldrig fått en central plats. Men när jag tänker efter så har Hammarbacken i Ludvika varje sommar uppskattade barnprogram en gång i veckan. Flogberget i Smedjebacken har varje sommar uppskattade barnvisningar en gång i veckan. I Norberg-Ängelsberg har man sista sommaren haft en uppskattad vecka för barn ”Barnens bergslag” och den veckan planeras även för 2012. Och på Nya Lapphyttan i Norberg har man varje sommar olika aktiviteter riktade till barn. De har ju också en fin ”gruva” speciellt för barn. På Skantzen i Hallstahammar görs även aktiviteter för barn. Även på Västanfors hembygdsgård. Säkert har jag glömt några platser nu där man jobbar med barn….men hur som helst – vi måste lyfta fram barnen mera och med dem barnfamiljerna!

Vi har Barnens Ekomuseum på hemsidan med gamla texter som ska uppdateras så snart jag bara hinner, det står på tur! Och vi ska efter jul komma med barnboken ”Från Berg till Spik”, som blir som en järnskola för barn. Den blir helt förnyad faktiskt. Och de texterna kan även bakas in i Barnens Ekomuseum på webben. Jodå, det ska bli ordning på torpet!

Bergslagsting lördag 12 november

1 svar

Det ska handla om kunskapsöverföring denna gång – i all sin enkelhet. Det är också så typiskt ekomusealt, sånt som ekomuseer alldeles naturligt jobbar med. Vi överför kunskap utan att tänka så mycket på det. Här är ”hands on” en självklarhet. Det handlar om deltagande, ett ganska aktivt deltagande ibland. Verksamheten på Röda Jorden är ett praktexempel på det. Besökarna kommer mycket nära verksamheten, de får lägga sig i och vara med. Men de ideella vägledarna börjar uppnå höga åldrar nu och måste väl ersättas vad det lider….det är då man kan känna stress! Vem kommer efter? Men som Ulla Fredriksson, 75 år i somras, så lugnt sa igår: ”Det kommer alltid människor efter oss! Oroa dig inte för det!” Jo visst, men tänk om man ändå såg en kö av intressenter…pigga 60-plussare som vill ha nåt att bita i. Det skulle lugna mig.

Men nu var det Bergslagstinget. Den ligger som en pdf på hemsidan, ni kan kolla där. Alla är välkomna. Det kostar 100 kr per person, och det är för lunch och förmiddagskaffe. Jag vill alltså ha föranmälan så jag kan meddela köket på Lindgården. Man kan naturligtvis komma halva dan och hoppa över lunchen, då kostar det inget men bra om ni meddelar det i alla fall:  christina@ekomuseum.se

”GUIDA-VISA-SPRIDA” –  Lördag 12 november kl 10-15
Plats: Lindgården i Västanfors, Fagersta.

Kl 10-12
Med brödet som verktyg
Eva Långberg, ABF, projektledare för Bröd i Bergslagen.
Med platsen som verktyg
Ulla Fredriksson, ideell på Röda Jorden

L u n c h och småprat

Kl 13-15
Med guideteknik som verktyg
Malin Andersson, PrimaLeve Kulturtjänst, Ängelsbergsguide
Interpretation med Örjan Hamrin
Hur man tolkar historia, människor, platser, landskap.

Jag tror att Örjan knyter ihop hela säcken och vi får möjlighet till avslutande samtal också. Och jag själv hälsar naturligtvis välkommen allra först också och säger hej när ni går. Det här ska bli roligt!

Nya Lapphyttan en söndag i juli

Lämna ett svar

Igår söndag var det mycket folk i farten på Nya Lapphyttan i Norberg, många barnfamiljer. Värmen steg ur masugnen. På eftermiddagen var det en dramatiserad visning som jag var mycket intresserad av, därför var jag där. Barnen lekte lite överallt, det var sista dagen i barnaveckan, ett Leaderprojekt för barn som Norberg haft ihop med Ängelsberg och Virsbo och som fallit väl ut, så pass att det kanske kan bli en tradition. En barnavecka varje år vore väl fint! Barn behöver leka till sig kunskap och de tycker det är kul, det märks. Jag såg många barn igår som verkade gilla det här med historia och lekar. De provade på smide, de lekte med det lilla vattenhjulet och med mini-masugnen och käpphästarna var populära. Pyssel fanns det gott om också, målarfärg, träbitar och annat. Föräldrarna såg nöjda ut. Dessutom var barnen märkvärdigt intresserade av den dramatiserade visningen och många barn följde med runt och lyssnade uppmärksamt. Det är alltid roligt att se tycker jag. Den här berättelsen biter sig säkert fast i deras sinnen. Det här med en speciell barnavecka är ett jättebra initiativ. Samarbetet mellan de tre områdena i projektet gör att barnfamiljerna kan förflytta sig mellan olika miljöer och prova på lite olika saker. Man får se mer! Virsbo har en fin och stor konsthall som gjord för skapande barnaktiviteter. Ängelsberg har en väl fungerande gammal bakstuga precis bredvid Världsarvet Engelsbergs bruk och här har barnen både fått baka och pyssla med korgar och björkris. Så det är bara att hålla tummarna inför nästa sommar och hoppas att barnaveckan kan upprepas och utvecklas. Nu när man har fått lite erfarenhet. Och jag måste skriva ett inlägg till om dramat! Det får bli imorrn det.

Barnens Bergslag

Lämna ett svar

Det två översta bilderna: Hammarbacken i Ludvika där det är barnprogram varje onsdag kl 13 hela sommaren. Undre bilden visar barn inför en vandring runt gruvhålen på Flogberget. Där sker barnvisningar varje måndag kl 11 hela sommaren.

Det två översta bilderna: Hammarbacken i Ludvika där det är barnprogram varje onsdag kl 13 hela sommaren. Undre bilden visar barn inför en vandring runt gruvhålen på Flogberget. Där sker barnvisningar varje måndag kl 11 hela sommaren.

Barnens Bergslag är ett projekt i Leader Bergslagen där Norberg-Ängelsberg-Virsbo samarbetar om barnaktiviteter. Det kom ett mejl från Malin Andersson i Ängelsberg med intressant information om en kul barnavecka 8-17 juli och när jag räknar dagar så är det hela tio dagar, alltså mer än en vecka. Roligt tips för er med barn eller barnbarn! Det gäller att passa på när saker händer! Så här skriver Malin:

”Från fredag 8 juli till och med söndag 17 juli är det ”Barnens Bergslag” och då händer det spännande saker för barn i åldrarna 6 – 12 år, i Ängelsberg, Norberg och Virsbo.
Tid: 10.00 – 16.00 varje dag.
Det blir guidade visningar för barn, lekar och hantverk, ångbåts- och rälsbussresor, äventyr och tävlingar, teater, gycklare och smide, fågelholksbygge, berättarverkstad och mycket mer. Biljetter säljs på Lilla Slaggarboden i Ängelsberg, Berghuset vid Nya Lapphyttan i Norberg och vid Konsthallen i Virsbo.
Till exempel i Ängelsberg får barnen baka i bagarstugan vid Engelsbergs Bruk. De får göra luffarslöjd, tälja och annat hantverk. De får prova att bära vatten med ok och tvätta med tvättbräde. Det är en guidad visning varje dag. Då går vi in i hyttan och turen tar max 40 minuter. På eftermiddagen är det en ”bruksvandring” med lekar (på Gamla Banan) som även den tar ca 40 minuter.
Kostnad: För 160 kronor får man ett kort med 16 klistermärken på (alltså 10 :- styck). Varje aktivitet kostar mellan 1 och 5 klistermärken. Klistermärkena kan användas på alla tre ställena under hela perioden 8 – 17 juli. Separata klistermärken kan köpas för 15:- styck.”

För hela programmet, se: www.barnensbergslag.se