Skattlösberg & Luossastugan
En gång Finnmarkens huvudstad och födelseplats för Dan Andersson. Han bodde senare i livet i Luossastugan. Vandringsleder. Sommartid ”Den sjungande guiden” i Luossastugan visor varvade med berättelser om Dan Andersson. 800 m vandringsled till stugan.
Skattlösbergs by brukar kallas ”Finnmarkens huvudstad” och består av ett tiotal gårdar grupperade på en rundad höjd. Bebyggelsen och dess placering är typisk för Finnmarken. De brukade områdena hade sin största utbredning vid 1850-talet. Därefter fick delar av marken växa igen. Numera utförs landskapsvård för att hålla landskapet öppet.
Finnarna använde sig av det ålderdomliga svedjebruket. Det innebar att skogen avverkades på ett område som fick torka under sommaren. I början av augusti eldade man på svedjan. Efter ett år i träda såddes höstråg i askan. Den brända jorden var näringsrik och gav goda skördar. Efter två såddar lades marken till bete och nya skogsområden sveddes.
Finnarna bibehöll länge sin egen kultur. På friluftsmuseet Finngammel-gården finns en ålderdomlig bostad, ett pörte från 1771. Byggnaden domineras av en stor ugn som saknar rökgång. Röken gick ut genom ett hål i taket. Med åren påverkades finnarna av den svenska kulturen. En svenskstuga är ett pörte som försetts med skorsten och kanske ett fönster.
I och med bergshanteringens utveckling blev bristen på skog akut. Från slutet av 1600-talet försökte därför myndigheterna förbjuda svedjebruket. Många av finnbygdens invånare tvingades istället att kola för bruken. På Finngammelgården ligger även en kolmila, som kan ses i genomskärning.
Skattlösberg är känt genom poeten Dan Andersson , som föddes här 1888 i den numera nedbrunna skolan. Fadern var byns skollärare. En minnessten finns på platsen vid infarten till byn. År 1905 slutade fadern med skolarbetet och försökte sig på ett nytt liv vid Mårtens en mil norrut. Det var ett arrendetorp med kolningsskyldighet under Ludvika Bruk. Här fick Dan Andersson pröva på det kolarliv som ständigt återkommer i hans diktning.
Försöket med arrendet slog inte väl ut och familjen flyttade tillbaka till Skattlösberg 1912 och bosatte sig i Luossastugan. Där skrev Dan Andersson sitt första betydelsefulla verk, ”Kolarhistorier”, och de flesta av ”Kolvaktarens visor”. Dan Anderssons dikter har tonsatts och är mest populära i visform. Han skulle dock aldrig själv få uppleva det stora genombrottet. Skalden dog genom en olyckshändelse år 1920, endast 32 år gammal.
Facebook Skattlösbergs bygdegille >