Flogbergets gruvor

För att hitta viktiga metaller i bergen, hade man förr en del knep. Ett var att titta efter en floga – en grön eld som lyste över himlavalvet. Flogan trodde man var en drake som bodde djupt inne i berget och vaktade en skatt. I Flogberget utanför Ludvika hade man sett en floga och därför var man säker på att det bodde en drake i berget. Och så fick Flogberget sitt namn.
 
Som så många andra gruvor i Bergslagen började man gruvbrytningen i Flogberget på 1600-talet. Men då malmen inte höll den kvalitet man önskade lade man så småningom ner gruvdriften hjär. Flera gånger började man på nytt att bryta malm i Flogberget, men varje gång blev gruvdriften här en besvikelse.
 
Så i början av 1900-talet blev Flogbergets gruva åter intressant. Man tog kontakt med Johan Gustaf Gröndal, en av de ledande metallurgerna vid den här tiden. Han var specialist på hur man skulle få fram så mycket järn som möjligt ur gruvor med lägre malmkvalitet. Hans idé var att krossa malmen till sand, så kallad slig. Med hjälp av stora magneter separerades sedan metallkornen från de sandkorn som inte innehöll järn.
Då den krossade malmen inte gick att smälta, pressades den till briketter, som sedan kunde hettas upp i en masugn och smältas till järn.
Både krossverket, anrikningsverket (som separerade järnet från sandkornen) och brikettverket drevs av elektricitet som var en ganska ny upptäckt vid den här tiden. Man byggde även en linbana som kunde forsla briketterna vidare från gruvan till Hagge järnvägsstation, där de lastades om och kunde forslas på tåg till hyttorna.
 
1906 var allt färdigt i Flogberget. Och med pompa och ståt invigdes den nya moderna gruvan. Kronprins Gustav, som så småningom blev kung Gustav V, var där och invigde anläggningen. Ja, det var med framtidshopp man öppnade Flogbergets gruvor igen.
Men samhällsutvecklingen kunde man inte rå på. 1918, när första världskriget tog slut, fick också Flogbergets gruva stänga.
 
Nu bryter man inte längre järnmalm i Flogberget, istället har Flogbergets gruva blivit en populär turistattraktion.
 
FLOGBERGETS SINNRIKA VATTENAVRINNING
Flogbergets gruvhål ligger runt en bergstopp mellan två sjöar. När gruvarbetarna kom så djupt ner i gruvan att det började rinna in mycket vatten, kom de på att låta det rinna genom en stollgång ner i en av sjöarna. Ja, så slapp de pumpa upp vattnet, som man måste göra i många gruvor. Istället skötte sig vattenavrinningen själv.
 
Fakta
En av Sveriges intressantaste gruvmiljöer med dagbrott och stollgång, gruvdrift redan på 1600-talet. Här kan man studera tre olika brytningstekniker; tillmakning, sprängning med krut och sprängning med dynamit. Besök på egen hand. Platsen väl skyltad. Guidade turer under sommaren, populära barnvisningar.
Info om visningar: Smedjebackens kommun 0240 – 66 00 00