Etikettarkiv: Svenskt Kulturarv

Här är Strömsholms kanal

Lämna ett svar
Här är Strömsholms kanal. Varje sluss har sitt eget namn och som ni ser heter den här Lustigkulla. Den ligger nedanför Trångfors smedja innan man kommer ut på Dammsjön mot Skantzen.

Här är Strömsholms kanal. Varje sluss har sitt eget namn och som ni ser heter den här Lustigkulla. Den ligger nedanför Trångfors smedja innan man kommer ut på Dammsjön mot Skantzen. Och visst är det en karl som står där så lugnt och fiskar i godan ro…

Satt i går och skrev en redaktionell text om just Strömsholms kanal för Upptäcktsresan 2013. Det är Svenskt Kulturarvs fina sommarmagasin med kulturtips från hela landet. Alla landskap är med och för Ekomuseums del är det alltid lite knepigt för vi finns ju i två landskap. Men kanalen går genom båda även om självaste kanalcentrum faktiskt ligger i Hallstahammar. Där finns Kanalmuseet på Skantzen, granne med Mekanikus där kanalens tekniske chef bodde. Och dessutom ligger Kanalbyggnadshyttan inte lång därifrån, där slussportarna renoveras löpande. Kanalens hemsida här!

Men kanalen är så liten och smal! Jag har svårt att fatta att segeljakterna med sina enorma segel för att fånga vinden, gick här. De kallades ”smedjebackare” och byggdes väl i Smedjebacken där kanalen börjar – eller om den slutar där – jag blir aldrig klok på vilket. Kanske fick de riva seglen något när de emellanåt seglade ur kanalen och ut på sjöarna? Det är tänkbart. Åmänningen är rätt stor, det är den sjö som ligger nedanför Fagersta, där Ängelsberg och Oljeön ligger. Där kan det nog blåsa upp. Dessa flatbottnade pråmliknande segeljakter kunde lastas med 60-70 ton järn!! Och de gjorde 8-9 resor per år mellan Smedjebacken och Borgåsund, där allt järn lastades om för vidare transport till järnvågen i Stockholm. Sen for järnet iväg ut på de sju haven, det gick på export och gjorde många människor förmögna. Men runt 1860 kom ångkraften att ersätta seglen och ångbåtar började gå med släp av lastade pråmar efter sig. Viss persontrafik förekom också. Folk for med båt längs kanalen och till Stockholm. Sen kom järnvägen och tog över all trafik och kanalen hamnade i skuggan. Livet runt kanalen försvann trots att  den var Sveriges viktigaste vattentransportled – näst Göta kanal.

Men snart är det sommar! Vi kan åka med turistbåtar på kanalen, såna finns! Och slussarna fungerar. Man kan vandra och cykla längs med den. Man kan fiska i den och njuta av den. Och man kan lära sig nåt om hur det var för inte så väldigt länge sen. 

Snart dags ta itu med Järnrutten och annat

Lämna ett svar

Våren kommer och allt ska uppdateras och texter och annonser efterfrågas. Ska jag ha annons nånstans, då väljer jag gärna nåt med Järnrutten, www.jarnrutten.se. Där får man en överblick. Var finns gruvorna? Var finns hyttorna? Och järnbruken?? Småmuseerna? Var fikar man?? Etc… Igår kväll skickade jag in text och bild till Svenskt Kulturarvs fina magasin ”Upptäcktsresan 2011”, www.svensktkulturarv.com. Varje år gör de en ny tjock fin tidning om Sveriges alla roliga kulturmiljöer och besöksmål, som delas ut gratis till turistbyråer och medlemmar. Idag var det deadline! (Och idag hann jag inte, var på Dalarnas museum, museistiftarmöte och lite planering för Ekomuseum). Eftersom vi finns till hälften i Dalarna och till hälften i Västmanland så brukar jag varva. Något år försökte jag med flera platser men då hamnade de i fel landskap, bah! Förra året var en text om ”Stollbergs gruva – Kungens gruva” med och Stollberg ligger som alla vet i Smedjebackens kommun i södra Dalarna. Det är en fin miljö i Ekomuseum. I år valde jag Trångfors smedja i Hallstahammar och det ligger, som alla också vet, i södra Västmanland nära Mälaren (se blogginlägget 16 dec 2010). I Trångfors smedja finns en aktiv förening som efter åratals ideellt arbete snart ”återinvigs”. Då ska det nya vattenhjulet driva den 9 ton tunga mumblingshammaren, som i sin tur ska banka en glödande järndeg från en renoverad Lancashirehärd till ett stycke råmaterial som sen ska kunna valsas ut till prima stångjärn i ett valsverk, som fanns en gång. Detta är som ni alla förstår en helt otrolig prestation värd att beskåda!!! Och det är just den här sortens industri som har byggt upp landet Sverige. Stångjärn var en av våra främsta exportprodukter. På Järnrutten finns tips om alla märkliga platser i det tre nätverken: Järnriket, Husbyringen och Ekomuseum Bergslagen. Vi har ett samarbete. Och hjälp på vägen får man i Upptäcktsresan 2011 när den kommer frampå vårkanten. Och där finns också två annonser som påminner er om Järnrutten och därmed Ekomuseum.