Lisjö brukskyrka
Brukspatronen Warner Groen på Larsansjö Bruk var en av de brukspatroner som såg till att det skulle finnas en kyrka på hans ägor. Men då han var praktisk av sig blev det inte bara en kyrka, utan även sju smedbostäder i samma hus.
Kyrkan och prästen var viktiga på 1700-talet. Minst en gång i månaden måste man gå i kyrkan, både brukspatron med familj och alla andra. Ja, även torpare och de som gjorde dagsverken på ett bruk måste infinna sig, trots att de kunde ha långt till kyrkan.
Många brukspatroner byggde en egen brukskyrka, så ingen av arbetarna kunde skolka från kyrkobesöken. Kyrkan tackade med att hänga upp vackra tavlor på brukspatronerna. Och familjen fick ofta även en egen grav inne i kyrkan.
År 1746 var Anna och Lars Adlerstedt ägare till ett stångjärnsbruk vid vattendraget mellan södra och norra Lisjö. De kallade sitt bruk Larsansjö efter förnamnen på dem båda, Lars och Anna. Men i äldre tider då Gustav Vasa var den första ägaren till egendomen hade den hetat Lisjö Säteri.
Larsansjö Bruk hade en stångjärnshammare med två härdar. I klensmedjan tillverkades liar, yxor, hästskor, oxskor, söm, spik, beslag och mycket mer. År 1751 hade egendomen sålts till en svensk framstående läkare, professor Nils Rosén von Rosenstein.
von Rosenstein var mycket hängiven medicinkunskapen och kämpade hårt för att få professuren i medicin vid Uppsala Universitet. Han var samtida med Carl von Linné, som ju var mycket hängiven botaniken. Nu föll det sig inte bättre än att von Rosenstein fick professuren i botanik medan von Linné fick den i medicin. Som tur var lyckades de båda senare byta med varandra, och båda blev nöjda.
von Rosenstein räknas som den moderna barnläkekonstens fader.
När von Rosenstein tog över Larsansjö var byggnaderna förfallna, men han återställde dem snart i gott skick. Och han lade ner mycket arbete på trädgården där han odlade många sorters medicinalväxter. Idag kan man finna flera gamla läkemedelsörter i trädgården bl.a. pestrot som vackert avgränsar parken mot sjön.
1772 köpte brukspatronen Warner Groen Larsansjö Bruk av Rosén von Rosenstein. Han var en av de brukspatroner som byggde sina arbetare en kyrka. Då han var praktisk av sig byggde han inte en byggnad som bara var en kyrka utan han såg till att även sju smedbostäder fick plats i samma hus. Dessutom kunde kyrkans övervåning i veckorna användas som skolsal, så barnen på bruket fick en skola att gå i.
Kyrkan fick nu heta Lisjö kyrka och stod klar 1795 nästan 50 år innan det blev allmän skolplikt i Sverige.
Bruket överlevde i över hundra år, tills det till slut lades ned 1854. Det återupptogs 1856, men bara för några år. Och 1861 flyttades hela bruksrörelsen vid Larsansjö bruk till Surahammar. Så tystnade stångjärnshammaren, efter mer än ett sekellångt dunkande.
Fakta
Smedbostad och kyrkolokal i original från 1700-talet. På 1700-talet bodde här även Nils Rosén von Rosenstein (1706-1773) som räknas som den moderna barnläkekonstens fader.
Idag bedrivs bland annat omfattande lantbruksverksamhet på egendomen. Det innefattar bland annat växtodling och animalieproduktion, men även skogsbruk, jakt, fiske samt uthyrning av bostäder
Klockstapeln byggdes 1928.
