Karmansbo bruksmiljö
Karmansbo bruksmiljö blev år 2022 utsedd till Årets Arbetslivsmuseum av Arbetets museum. En del av juryns motivering: ”Mumblingshammarens pulserande hjärta levandegör järnbearbetningen på riktigt i Karmansbo Bruksmiljö. Tack vare föreningens hårda arbete kan järnhanteringen visas upp på samma sätt som för 250 år sedan, med det heta järnet i autentisk miljö…och är ett levande besöksmål för alla sinnen!”
Karmansbo har fått sitt namn av det medeltida herrnamnet Karlman, men från början hette det Frölischhammar efter mannen som grundade bruket i slutet av 1500-talet.
År 1855 blev Johan Gustav Schwan ägare. Han var en politiker som slogs för de liberala frihandelsidéerna och huvudman för firman Schön & co som handlade med järn och lånade ut pengar till bruksägare. Det var när en av kunderna, brukspatronen af Nordin på Karmansbo bruk, gick i konkurs, som han köpte konkursboet och blev bruksägare.
Johan Gustav Schwan och hans fru Augusta Eleonora regerade på Karmansbo bruk i mitten av 1800-talet. Men de var varandras motsatser i sin människosyn. Gustav älskade fester och överdådiga middagar. Journalisten och satirikern Hans Bernard Palmaer beskrev honom så här: ”Med sin extravaganta livsstil och lust att utmana konventioner, inte minst på sexualmoralens område, uppfattades S redan i sin livstid som urtypen för den egoistiske och njutningslystne borgarbrackan”. En kritik som Gustav tog med ro. ”Gör som jag lär, inte som jag lever”, uttryckte han sig i ett av sina politiska tal.
Augusta däremot var empatisk och handlingskraftig. Hon var bara 18 år när hon
gifte sig med sin kusin Gustav. När de tjugo år efter giftermålet övertog Karmansbo bruk, reagerade hon över att de flesta anställda hade så dålig läs- och skrivkunnighet. Ja, många av de äldre smederna klarade inte ens att skriva sitt namn så att de kunde kvittera ut sin lön. Och ännu värre var det för kvinnorna.
Efter en hel del funderande hade hon sin idé klar. Hon skulle starta en flickskola samt en slöjd- och hushållsskola för kvinnorna på bruket. Köpings Tidning lovade att subventionera utbildningarna. Dessutom skulle de äldre smederna få hjälp att lära sig att läsa och skriva.
År 1860 var allt klart och skolorna kunde öppnas för flickorna, kvinnorna och de äldre
smederna. Tack vare Augusta blev Karmansbo Bruk så småningom ett föregångsbruk där även jordbruket räknades som ett av länets främsta.
Karmansbo var ett livaktigt samhälle där smedjan var en av de viktigaste arbetsplatserna i hela bygden. I verkets lancashireugnar, vilka nu är restaurerade, smältes tackjärnet om. Genom denna bearbetning framställde smederna ett högklassigt järn, lämpligt för tillverkning av redskap, vilket såldes över hela världen. Men för att framställa det fina järnet räckte det inte med smederna, det krävdes även stora arbetsinsatser med framställningen av träkol samt transporterna till och från bruket. Här fanns dessutom tegelbruk, sågverk och jordbruk.
Fakta
Bruksmiljö med verksamhet fram till 1958.
Lancashiresmedja med en sju ton tung mumblingshammare som drivs av vattenhjul. Vattenhjulet är rekonstruerat, valsverket och blåsmaskinen är iståndsatta. Smedslängan har en brukslägenhet inredd från sekelskiftet 18 -1900-talet.
1759 byggdes herrgården – idag ett konferenshotell. Sommartid bed & breakfast.
”Järnets Dag” arrangeras första lördagen i juli varje år, då tänds lancashiresugnarna.
