Karmansbo bruksmiljö
Bruksmiljö. Lancashiresmedja med en sju ton tung mumblingshammare
som drivs av vattenhjul. ”Järnets Dag” första lördagen i juli varje år.
Karmansbo bruksmiljö utsågs till Årets Arbetslivsmuseum 2022 av Arbetets museum.
Juryns motivering i sin helhet:
”Mumblingshammarens pulserande hjärta levandegör järnbearbetningen på riktigt i Karmansbo Bruksmiljö. Tack vare föreningens hårda arbete kan järnhanteringen visas upp på samma sätt som för 250 år sedan, med det heta järnet i autentisk miljö. Föreningen har genom föredömlig uppsökande och engagerande nyrekrytering lyckats få både ökat antal medlemmar och föryngring. En kreativ finansiering tryggar verksamheten för framtiden, likaså gör det aktiva arbetet med kunskapsöverföring genom utbildning av nya smeder, att brukets stolta traditioner kan föras vidare. Karmansbo Bruksmiljö representerar Bergslagens och resten av landets alla järnbruk och är ett levande besöksmål för alla sinnen!”
Vid Karmansbo bruk finns en av landets mest välbevarade och sammanhållna bruksmiljöer med herrgård, arbetarbostäder, smedja och brukskontor. Karmansbo (namnet kommer av det medeltida herrnamnet Karlman) kallades ursprungligen Frölischhammar efter brukets grundare i början av 1600-talet. År 1855 blev Johan Gustav Schwan ägare. Han genomförde en koncentration av driften och många små smedjor längs Hedströmmen slogs ihop till den större vid Karmansbo. År 1881 ombildades bruket till aktiebolag.
Smedjan var en viktig arbetsplats i bygden. År 1929 var 72 anställda på bruket. Smederna förädlade tackjärn som kom från olika masugnar i trakten. Från sekelskiftet 1900 kom merparten från Liens hytta i Riddarhyttan. I verkets lancashireugnar, vilka är restaurerade, smältes tackjärnet om. Genom denna bearbetning framställde smederna ett högklassigt järn, lämpligt för tillverkning av redskap, vilket såldes över hela världen.
Karmansbo var ett livaktigt samhälle. Det krävdes stora arbetsinsatser även utanför smedjan som framställning av träkol samt transporter till och från bruket. Här fanns dessutom tegelbruk, sågverk och jordbruk. Verksamheten var i gång till år 1958.
Under den stora vårfloden 1977 förstördes stora delar av smedjan och man trodde inte att den var möjlig att bevara. Men mot alla odds restaurerades såväl byggnaden som maskineriet och idag kan mumblingshammaren, som väger 7,5 ton, åter höras. Vattenhjulet är rekonstruerat, valsverket och blåsmaskinen är iståndsatta och allt sammantaget gör Karmansbo till en levande anläggning.
I smedslängan ovanför smedjan finns en brukslägenhet inredd från sekelskiftet, som är öppen för besök. Den imponerande herrgården från 1759 är idag ett konferenshotell med många aktiviteter. Sommartid har man bed & breakfast och enklare middagar.
Varje sommar första lördagen i juli är det “Järnets dag” i Karmansbo smedja. Då tänds lancashiresugnarna, järntackor smälts, vattenhjul, mumbingshammare och valsverk körs och stångjärn produceras.
