Höstens föreläsningsserie har bara börjat.

Lämna ett svar

Höstens spännande föreläsningsserie om (Ekomuseum) Bergslagen har bara börjat!
Föreläsningarna nedan återstår.

Ekomuseum Bergslagen fyller i år 40 år vilket bland annat uppmärksammas med denna föreläsningsserie, på teman som alla berör Ekomuseum Bergslagen, under hösten och vintern 2026.

Alla föreläsningar är gratis, men många kräver bokning av plats – se information nedan.

Se Ekomuseum Bergslagens Facebook och Instagram för detaljer och uppdateringar.

 

14 oktober.
Osmundskeppet och handel på Östersjön.
Catarina Karlsson
Västmanlands läns museum, Västerås.

Klockan 18.00 – 19.00.

Arkeologen och historikern Catarina Karlsson, forskningschef för området bergshistoria på
Jernkontoret,  berättar om detta unika skeppsvrak som ger ny
kunskap om järnexport, handel och sjöfart på Östersjön under 1500-talet.
Samarr. med Västmanlands läns museum och Jernkontoret.

År 2017 upptäcktes ett välbevarat skeppsvrak utanför Dalarö i Stockholms skärgård. Skeppet
byggdes under 1540-talet och förliste någon gång under 1550-talet. Ombord fanns en stor last
av järn, främst i form av tunnor fyllda med så kallade osmundar, men också knippen med
stångjärn.
Fyndet är en viktig pusselbit för att förstå Bergslagens järnproduktion och den omfattande
handeln på Östersjön under 1500-talet. Genom skeppet och dess last får arkeologer, marinarkeologer och historiker ny kunskap om produktion, export, transporter, sjöfart och de
människor som levde av handeln.

Fri entré, men förhandsbokning krävs pga begränsat antal platser: maila till anmalan.karlsgatan2@regionvastmanland.se Skriv ”Osmundskeppet” i ämnesraden.

 

Söndag 18 oktober.
Gruvorna, miljön och den gröna omställningen.
Stefan Sädbom.
Stollberg, norr om Smedjebacken.

Klockan 11.00 – 15.00.

Tillsammans med Stefan Sädbom, gruv- och prospekteringsgeolog från Bergskraft Bergslagen AB, gör vi en exkursion i Stollberg. Samarr. Leader Bergslagen, Bergskraft Bergslagen AB.
Stefan, som arbetar med geologi, gruva och miljö, berättar om den moderna människans
resursanvändning, betydelsen av att sträva efter att leva cirkulärt och att försöka utveckla cirkulära samhällen. Det handlar om gruvorna, smältverken, det globala råvaruflödet och inte minst din och min roll!

Medtag egen lunchmatsäck. Vi promenerar runt i gruvområdet, så ta kläder efter väder och stadiga skor. Den som vill kan gå in i gruvgången.

Samarrangemang med Leader Bergslagen och Jordbruksverket/Europeiska unionen.

Begränsat antal platser, anmälan görs till malin@ekomuseum.se, ange ”Exkursion Stollberg” i ämnesraden.

 

Onsdag 4 november.
När musiken fick stål – från Mozart till heavy metal.
Dan Linder.
Wirsbo herrgård.

Klockan 18.00.

Framstegen inom stålframställningen har påverkat musiken genom tiderna. Strängar, ramar, stämskruvar, ventiler – åtskilliga komponenter i ett instrument, tillverkade av stål. Bergslagen har alltså spelat en stor roll i utvecklingen i vår musikupplevelse av i dag.

Dan Linder, författare och föreläsare, tar oss med genom konserthus och kompositörslyor, från Mozart och till våra dagar, då toner fick krafter av stål.

Begränsat antal platser, anmälan görs till malin@ekomuseum.se Ange ”När musiken fick stål” i ämnesraden.

 

21 november.
Bergsbruket i konsten.
Clas Ericson.
Tingshuset i Norberg.

Klockan 14.00 – 16.00, paus med fika ingår. OBS, preliminär tid.

Bergsingenjör Clas Ericson tar oss med på en resa till gods, gårdar och offentliga byggnader och
platser där gruvor, valsning, hyttor, transporter och arbetare syns i konsten.
Vilka var konstnärerna, varför valdes Bergslagens miljöer som motiv och vilka var det som
köpte och visade konsten?

Samarrangemang med Visit Norberg, Norbergs kommun.

Begränsat antal platser, anmälan görs till malin@ekomuseum.se Skriv ”Bergsbruket i konsten” i ämnesraden. Ange även eventuella allergier.

 

28 november.
Från kanoner till robotar: 400 år av krigsmateriel i Bergslagen.
Maths Isacson.
Kanalcaféet Skantzen, Hallstahammar.

Fika finns från 13.30.
Föreläsningen startar 14.00.

Ekonomhistorikern Maths Isacson berättar hur Bergslagen under fyra sekel har varit en central plats för svensk vapen- och ammunitionstillverkning. Berättelsen sträcker sig från 1600-talets stora europeiska krig, då bergslagsbruken levererade kanoner, kulor och krut till arméer över hela kontinenten, fram till dagens högteknologiska försvarsindustri.

Särskilt fokus ligger på perioden från 1930-talets upprustning och framåt: hur andra världskriget, det kalla kriget och senare försvarsbeslut formade vilka orter och företag som har producerat vapen, ammunition och annan krigsmateriel. Vilka bruk och fabriker stod i centrum? Vilka grupper av arbetare, ingenjörer och tjänstemän svarade för tillverkningen? Hur påverkades lokalsamhällena av att vara en del av Sveriges försvarsmakt?

Föredraget visar också vad som finns kvar av denna långa tradition i dagens Bergslagen: vilka platser, miljöer och företag som fortfarande präglas av sin roll som producenter av krigsmateriel, och vilka spår som syns i landskap, arkiv och lokala minnen.

Samarr. Svedvi-Berg hembygdsförening och Strömsholms Kanalbolag AB.

Begränsat antal platser. Anmälan görs till malin@ekomuseum.se Ange ”Från kanoner till robotar” i ämnesraden. Meddela även eventuella allergier.

 

Måndag 14 december.
Religionens roll för våra liv och vår kultur, historiskt och i nutid.
David Thurfjell. religionshistoriker.
Västanfors hembygdsgård, Fagersta.

17.00. Öppet i Herrgårdsflygeln på Västanfors hembydgsgård, glögg och pepparkakor serveras.
18.00. Föreläsningen börjar i Stora Logen.
Observera att det tar cirka 15 minuter att promenera mellan lokalerna.

Religionshistoriker David Thurfjell berättar om hur religionen och kyrkan påverkade människors liv förr och hur vi även idag påverkas av religionen i våra vardagliga liv.

Mer information kommer.

Samarr. Västanfors hembygdsförening.
Begränsat antal platser. Anmälan görs till malin@ekomuseum.se Ange ”Religionen” i ämnesraden.

 

Föreläsningsserie på Bergslagsteman.

Lämna ett svar

 Välkommen på föreläsningar om (Ekomuseum) Bergslagen!

Ekomuseum Bergslagen fyller i år 40 år vilket bland annat uppmärksammas med denna föreläsningsserie, på teman som alla berör Ekomuseum Bergslagen, under hösten och vintern 2026.

Alla föreläsningar är gratis, men många kräver bokning av plats – se information nedan.

Se Ekomuseum Bergslagens Facebook och Instagram för detaljer och uppdateringar.

 

Lördag 19 september.

Bli en skogsdetektiv och se historiska sammanhang.
Arkeolog Jenny Karlsson.
Dalarnas museum, Falun.

Föreläsning 14.00.
Informationsbord i entréhallen 13.00 – 14.00 + 15.00 – 16.00.

14.00 Föreläsning: Bli en skogsdetektiv och se historiska sammanhang.

Kan du se spåren av tidigare invånare i landskapet runt dig?
Vår omgivning har formats av människorna som bott här samtidigt som invånarnas liv och aktiviteter i sin tur formats av landskapet de levde i. Arkeolog Jenny Karlsson från Dalarnas museum berättar hur hon läser av skogen i sitt dagliga arbete och ger nycklar till hur vi själva kan läsa av, dra slutsatser och se sammanhang av de vi ser i vår omgivning.

Vi får också exempel på ledtrådar från Husbyringens Ekomuseum, Världsarvet Falun, Siljan Geopark, Dalarnas museum och Ekomuseum Bergslagen som arrangerar dagen tillsammans.

13.00 – 14.00 och 15.00 – 16.00.
Möjlighet att möta och prata med representanter från alla arrangörer, som har med sig information och böcker till försäljning.
Även du som inte deltar på föreläsningen är välkommen.
Du kan även delta i en tävling.

Föreläsningen är gratis men förbokning krävs för att säkra din plats.
Ingen bokning behövs för att besöka informationsborden.

Boka din plats här: https://www.tickster.com/se/sv/events/lu3ekf4c2kr6xn1/2026-09-19/bli-en-skogs-detektiv-och-lagg-historiska-pussel

 

Tisdag 22 september.
Historien slutar inte här – utveckling för och nu i Bergslagen.
Stefan Strömberg.
Ludvika bibliotek.

17.30.

Med utgångspunkt i Bergslagen och dess historia berättar författaren och föreläsaren Stefan
Strömberg om människors drömmar förr och nu och om hur uppfinningar och teknik har påverkat vår vardag. Vad är utveckling? Vilka lärdomar kan vi hämta ur det förflutna och hur serframtiden ut?

Ingen anmälan krävs.

 

14 oktober.
Osmundskeppet och handel på Östersjön.
Catarina Karlsson
Västmanlands läns museum, Västerås.

Klockan 18.00 – 19.00.

Arkeologen och historikern Catarina Karlsson, forskningschef för området bergshistoria på
Jernkontoret,  berättar om detta unika skeppsvrak som ger ny
kunskap om järnexport, handel och sjöfart på Östersjön under 1500-talet.
Samarr. med Västmanlands läns museum och Jernkontoret.

År 2017 upptäcktes ett välbevarat skeppsvrak utanför Dalarö i Stockholms skärgård. Skeppet
byggdes under 1540-talet och förliste någon gång under 1550-talet. Ombord fanns en stor last
av järn, främst i form av tunnor fyllda med så kallade osmundar, men också knippen med
stångjärn.
Fyndet är en viktig pusselbit för att förstå Bergslagens järnproduktion och den omfattande
handeln på Östersjön under 1500-talet. Genom skeppet och dess last får arkeologer, marinarkeologer och historiker ny kunskap om produktion, export, transporter, sjöfart och de
människor som levde av handeln.

Fri entré, men förhandsbokning krävs pga begränsat antal platser: maila till anmalan.karlsgatan2@regionvastmanland.se Skriv ”Osmundskeppet” i ämnesraden.

 

Söndag 18 oktober.
Gruvorna, miljön och den gröna omställningen.
Stefan Sädbom.
Stollberg, norr om Smedjebacken.

Klockan 11.00 – 15.00.

Tillsammans med Stefan Sädbom, gruv- och prospekteringsgeolog från Bergskraft Bergslagen AB, gör vi en exkursion i Stollberg. Samarr. Leader Bergslagen, Bergskraft Bergslagen AB.
Stefan, som arbetar med geologi, gruva och miljö, berättar om den moderna människans
resursanvändning, betydelsen av att sträva efter att leva cirkulärt och att försöka utveckla cirkulära samhällen. Det handlar om gruvorna, smältverken, det globala råvaruflödet och inte minst din och min roll!

Medtag egen lunchmatsäck. Vi promenerar runt i gruvområdet, så ta kläder efter väder och stadiga skor. Den som vill kan gå in i gruvgången.

Samarrangemang med Leader Bergslagen och Jordbruksverket/Europeiska unionen.

Begränsat antal platser, anmälan görs till malin@ekomuseum.se, ange ”Exkursion Stollberg” i ämnesraden.

 

Onsdag 4 november.
När musiken fick stål – från Mozart till heavy metal.
Dan Linder.
Wirsbo herrgård.

Klockan 18.00.

Framstegen inom stålframställningen har påverkat musiken genom tiderna. Strängar, ramar, stämskruvar, ventiler – åtskilliga komponenter i ett instrument, tillverkade av stål. Bergslagen har alltså spelat en stor roll i utvecklingen i vår musikupplevelse av i dag.

Dan Linder, författare och föreläsare, tar oss med genom konserthus och kompositörslyor, från Mozart och till våra dagar, då toner fick krafter av stål.

Begränsat antal platser, anmälan görs till malin@ekomuseum.se Ange ”När musiken fick stål” i ämnesraden.

 

21 november.
Bergsbruket i konsten.
Clas Ericson.
Tingshuset i Norberg.

Klockan 14.00 – 16.00, paus med fika ingår. OBS, preliminär tid.

Bergsingenjör Clas Ericson tar oss med på en resa till gods, gårdar och offentliga byggnader och
platser där gruvor, valsning, hyttor, transporter och arbetare syns i konsten.
Vilka var konstnärerna, varför valdes Bergslagens miljöer som motiv och vilka var det som
köpte och visade konsten?

Samarrangemang med Visit Norberg, Norbergs kommun.

Begränsat antal platser, anmälan görs till malin@ekomuseum.se Skriv ”Bergsbruket i konsten” i ämnesraden. Ange även eventuella allergier.

 

28 november.
Från kanoner till robotar: 400 år av krigsmateriel i Bergslagen.
Maths Isacson.
Kanalcaféet Skantzen, Hallstahammar.

Fika finns från 13.30.
Föreläsningen startar 14.00.

Ekonomhistorikern Maths Isacson berättar hur Bergslagen under fyra sekel har varit en central plats för svensk vapen- och ammunitionstillverkning. Berättelsen sträcker sig från 1600-talets stora europeiska krig, då bergslagsbruken levererade kanoner, kulor och krut till arméer över hela kontinenten, fram till dagens högteknologiska försvarsindustri.

Särskilt fokus ligger på perioden från 1930-talets upprustning och framåt: hur andra världskriget, det kalla kriget och senare försvarsbeslut formade vilka orter och företag som har producerat vapen, ammunition och annan krigsmateriel. Vilka bruk och fabriker stod i centrum? Vilka grupper av arbetare, ingenjörer och tjänstemän svarade för tillverkningen? Hur påverkades lokalsamhällena av att vara en del av Sveriges försvarsmakt?

Föredraget visar också vad som finns kvar av denna långa tradition i dagens Bergslagen: vilka platser, miljöer och företag som fortfarande präglas av sin roll som producenter av krigsmateriel, och vilka spår som syns i landskap, arkiv och lokala minnen.

Samarr. Svedvi-Berg hembygdsförening och Strömsholms Kanalbolag AB.

Begränsat antal platser. Anmälan görs till malin@ekomuseum.se Ange ”Från kanoner till robotar” i ämnesraden. Meddela även eventuella allergier.

 

Måndag 14 december.
Religionens roll för våra liv och vår kultur, historiskt och i nutid.
David Thurfjell. religionshistoriker.
Västanfors hembygdsgård, Fagersta.

17.00. Öppet i Herrgårdsflygeln på Västanfors hembydgsgård, glögg och pepparkakor serveras.
18.00. Föreläsningen börjar i Stora Logen.
Observera att det tar cirka 15 minuter att promenera mellan lokalerna.

Religionshistoriker David Thurfjell berättar om hur religionen och kyrkan påverkade människors liv förr och hur vi även idag påverkas av religionen i våra vardagliga liv.

Mer information kommer.

Samarr. Västanfors hembygdsförening.
Begränsat antal platser. Anmälan görs till malin@ekomuseum.se Ange ”Religionen” i ämnesraden.

 

Den svenska pediatrikens anfader, Nils Rosén von Rosenstein.

Lämna ett svar

1964 delade Svenska Barnläkarföreningen och Svenska Läkaresällskapet för första gången ut Nils Rosén von Rosenstein-medaljen, vilket sedan dess har gjorts vart femte år.

 

Medaljen är en av de mest prestigefyllda utmärkelserna som finns inom ämnet pediatrik, som är den medicinska specialitet som handlar om barns och ungdomars hälsa, sjukdomar och utveckling från fosterstadiet till 18 års ålder.

 

Mannen som har fått ge namn åt denna utmärkelse, Nils Rosén von Rosenstein, köpte år 1751 Lisjö bruk vars brukskyrka med arbetarbostäder nu är ett av besöksmålen i Ekomuseum Bergslagen.

 

Byggnaderna var förfallna när han kom dit, men under de 21 år som han ägde bruket återställde han dem och arbetade mycket med trädgården där han började odla många sorters medicinalväxter som ännu växer i parken.

 

Nils var en pionjär inom pediatriken. Hans föräldrar skickade honom till skolan för att läsa till präst, men han valde själv att istället studera medicin, vilket han inte vågade eller ville tala om förrän efter åtta år. Han studerade i Lund och Uppsala och reste i Europa till bland annat Haarderwijk där han avlade medicine licentiatexamen år 1730 med en avhandling om anamnesen, alltså nedtecknandet av en persons sjukdomshistoria.

 

1746 gav han ut läroboken ”Underrättelser om Barn-Sjukdomar och deras Bote-Medel” som översattes till flera språk och användes i läkarutbildningar i många decennier.

 

När Nils verkade som läkare var Sverige ett u-land. Hälften av alla människor dog före vuxen ålder. Barnadödligheten var enorm.

Nils förespråkade att barn skulle få tillräckligt med vätska, att vattnet skulle vara rent, hygienen god och maten näringsrik. Om möjligt skulle barnen ammas länge. Kunskap som är självklar för oss idag, men som gemene man inte hade i 1700-talets Sverige.

 

Han var själv väldigt sjuk i pesten som liten och han berättade ofta själv att hans föräldrar trodde att han hade avlidit. Men ett dygn senare, när han skulle svepas, visade han livstecken igen och det var tur att hans föräldrar inte hade lytt myndigheternas föreskrift att pestdöda skulle begravas omgående för att hindra smittspridning.

 

Nils Rosén var samtida med Carl von Linné och de var från början osams, men blev senare vänner som båda blev medicine professorer på Uppsala universitet och delade upp arbetet mellan sig. Tillsammans, år 1748, sammanställde de examensföreskrifterna för blivande läkare.

Roséns och Linnés undervisning gjorde så att läkare kunde ta examen i Sverige och inte behövde åka utomlands för att doktorera.

 

Nils Rosén blev utnämnd till kunglig livmedikus och hans skicklighet betydde mycket när kungaparet Lovisa Ulrika och Adolf Fredrik fick sin förste son år 1746, Gustaf, som så småningom blev Gustaf III. Det var en svår förlossning som skadade barnets pannben och han var sjuk ofta som barn och ung vuxen då han bland annat, på Roséns inrådan, blev vaccinerad, eller varioliserad som det kallades, med smittkoppsvaccin.

 

Nils Rosén von Rosenstein skrev flera läroböcker, bland annat en anatomibok med utvikbara planscher. Han skapade ett recept på mediciner, bland annat en som skulle bota malaria och innehöll kinabark, apelsin och socker och skulle ges till barn ”till dess det fått frisk färg och sin förra hälsa igen”. Han levde 1706 till 1773.

Här finns en intressant artikel i Läkartidningen från 2014, om Nils Rosén von Rosenstein.

Brukskyrkan i Lisjö byggdes av ägaren som tog över efter Nils, Warner Groen, och stod färdig 1795.

Bråfors, viktiga rötter.

Lämna ett svar

På Bråforsdagarna i år fanns det flera anledningar att fira. Bråfors bergsmansby fyller 20 år som kulturreservat och Ekomuseum Bergslagen, som Bråfors är en viktig del av, fyller 40.

Margareta och Erik Brate tillsammans med landshövding Acko Ankarberg Johansson.

Till jubileet har boken ”Minnen och hågkomster” av Paul Brate tryckts i en ny upplaga. Paul beskriver i boken både sin barndom och vuxentidens arbete på gården med hytta, kolmilor och jordbruk.

Vid invigningen av dagarna höll Västmanlands landshövding Acko Ankarberg Johansson tal och pratade om vikten av goda rötter. Att vi människor likt träden behöver stabila rötter för att bättre klara av omvärldens turbulens, som nu med krig och klimatförändringar.

Bråfors, som är en av landets äldsta bergsmansbyar, är en sådan ”rot” som berättar om historien, om vikten av att behålla gårdagens kunskap och hur det går att leva med närvarande traditioner och ändå anpassad till det moderna livet, idag.

På Länsstyrelsen Västmanlands hemsida finner du information om Brategården i Bråfors och om vandringslederna där. Och här på hemsidan finns mer information om platsens historia.

Årets Bråforsdagar var välbesökta trots lördagens starka värme. Hantverk, mat och godsaker fanns till försäljning, häst och vagn gick runt området, barnaktiviteterna var många. Nästa år kommer Bråforsdagarna igen och till dess kan du antingen boka visning av gården, eller strosa runt i kulturreservatet och ta del av informationen som finns på skyltar och i informationsrummet vid parkeringen.

Järnålder i Bergslagen och en pärla från Konstantinopel.

Lämna ett svar

Västervåla hembygdsförening, som bland mycket annat har hand om det fina museet i Dunshammar, en plats där man gjorde järn i blästerugnar på järnåldern, berättar så här om en pärla som en gång hittades på platsen:

”Pärlan, en bysantinsk flussglaspärla, ca 10 mm i diameter, är det enda lösfynd som hittats vid de arkeologiska utgrävningar som gjorts här. Den har tre blommor med sex färgade glasbitar i varje, 18 olika inläggningar. Pärlan måste ha färdats från Konstantinopel, dagens Istanbul.

Den vanligaste handelsvägen på den tiden gick från Konstantinopel över Svarta havet till staden Cherson, via floden Dnepr norrut genom Ukraina till Kiev.
Vidare norrut genom dagens Belarus till Smolensk och Novgorod i Ryssland. Sedan till sjön Ladoga, via flogen Neva till Finska viken, över Östersjön mot dagens Stockholm och slutligen in i Mälaren till handelsstaden Birka.

Vi vet inte dom den som tappade pärlan var en man eller kvinna, hade köpt den i Birka eller i Konstantinopel. Men vad vi vet är att handelsmän för 1200 år sedan mer eller mindre fritt kunde färdas långt med sina varor via platser som vi idag mest förknippar med krig och elände.”

På kartan syns handelsvägen från varangerna till grekerna, enligt Marika Mägi (I Austrvegr: Östersjöns roll i vikingatidens kommunikation över Östersjön, 2018)

Pärlan finns nu på Västmanlands läns museum i Västerås.
Och Dunshammarmuseet finner du strax söder om Ängelsberg i Fagersta kommun. Det är öppet varje dag till och med sista september, för besök på egen hand.

Här finns hembygdsföreningens hemsida: https://www.hembygd.se/v-sterv-la-hembygdsf-rening

Och här läser du mer om Dunshammar på Ekomuseum Bergslagens hemsida: https://ekomuseum.se/besoksmalen/dunshammar/

 

En väskas hemliga innehåll.

Lämna ett svar

I mitten av mars fick Malin och Lena från ekomuseets kansli vara med om något speciellt. Vi såg när en väska öppnades, som enligt ett beslut för länge sedan inte fick öppnas förrän tidigast den 1/1 2026.

På en lapp som satt fast i ringen till väskans nyckel står skrivet: ”Wirsbo Bruks arkiv. Detta är nyckeln till den stora vita (bruna kanter) resväskan i ”Vita magasinet” innehållande brev från medlemmar av Familjen Herman och Hedvig Lagercrantz, Virsbo och deras barn, barnbarn m.fl. huvudsakligast från tiden 1900 – 1960. Får ej öppnas förrän tidigast 1/1 2026 enl. §2 protokoll från sammanträde med ”Stiftelsen Familjen Lagercrantz Virsbo. Bror Lagercrantz 1/12 1978.”

Bror Lagercrantz var alltså den som förseglade resväskan. I den fanns material samlat av hans syster Mary Lagercrantz.

Brors son Jacob Lagercrantz var med på väsköppningen. Han inledde programmet med att berätta minnen från barndomen på Wirsbo herrgård och bruk och sin far, Bror och sin faster Mary.

Bror verkar ha varit en humoristisk människa, sällan på dåligt humör och det hände ständigt saker omkring honom. Han levde för bruket och verksamheten där, men älskade också skogen. När rörverket brann en natt 1953 tog det honom hårt, men tack vare ett erbjudande från Fagersta bruk som hade en produktionsrad ledig så att man kunde flytta en del av verksamheten dit, så klarade man att hålla ut tills ett nytt modernare rörverk kunde byggas.

Jacob berättade många fascinerande och intressanta saker och det gjorde även Brors barnbarn som berättade minnen från barndomen om allt från frälsningsarmén till snören. Turligt nog filmades hela ceremonin, så det går att få höra dessa fina berättelser själv: Lagercrantz resväska öppnas 50 år efter att den stängdes!

Det är väl värt att se på, berättelser om historien och om hur mycket vi människor betyder för varandra på olika sätt.

Tack till Virsbo-Ramnäs hembygdsförening som arrangerade det hela och till Wirsbo herrgård där evenemanget ägde rum.

 

Studieresa till Finland.

Lämna ett svar

Tack vare medel från Leader Bergslagen och EU/Jordbruksverket har Ekomuseum Bergslagen genomfört en studieresa till Finland och ett relativt nystartat systermuseum där: Teollisuusperintöreitti.

Det var många olika intresseområden som sammanfogades fint i detta projekt.
Vi som reste ville utforska det industrihistoriska arvet i Finland. Vi ville se hur detta ekomuseum är organiserat. Och vi ville få veta mer om hur den stora arbetskraftsutvandringen från Finland påverkade Finland och mer om hur Sverige påverkades – detta för att vi vill utforska och lyfta det sverigefinska i Ekomuseum Bergslagens industrihistoriska miljöer mer, det språkliga och det kulturella.
Samtidigt vill vi se hur de finska förvaltningsområdena och kulturmiljöerna kan samverka kring kultur.

Information om studieresan spreds via Leader Bergslagen, Smedjebackens kommun som är finskt förvaltningsområde samt Ekomuseum Bergslagen och väckte stort intresse.

Deltagarna på resan är engagerade både i kommuner som är finskt förvaltningsområde, i Ekomuseum Bergslagens miljöer och i andra liknande miljöer. Alla valdes ut för att vi som organisatörer ser att det finns bra möjligheter till framtida samarbeten och kunskapsutbyten.

26 personer reste och fick några intensiva dagar som kort kan sammanfattas så här:

En vecka innan avresan fick vi en föreläsning via Teams, av Dr Tuire Liimatainen som har forskat just om finsk utvandring och svensk arbetskraftsinvandring. Hon gav oss fördjupad kunskap om fenomenen kring in- och utvandring.

På avresedagen gjorde vi ett studiebesök på Finska ambassaden i Stockholm, där vi fick träffa press- och kulturråd Pasi Myöhänen, som berättade om ambassadens verksamhet i Sverige.

Vid terminalen i Åbo träffade vi Annamari Laine från resebyrån Magni Mundi, som har hjälpt till med bokningar och kontakter i Finland. Även Riina Lehti från resebyrån var där och hon följde med oss på resans första dag.

Guidningar dag ett.
I Kauttua ironworks village i Eura träffade vi guiden Eila Saarelainen som berättade om de historiska industrierna på platsen, om Alvar Aaltos ”Tertasshus” och om verksamheten på platsen idag.

Vid lunchen i Ulvila träffade vi Maarit Grahn som dels informerade oss om det finska ekomuseet Teollisuusperintöreiiti samt att vi fick se Friitala skinnberedningsmuseum.

På Rosenlewmuseet i Pori berättade guiden Marika Roininen om familjen Rosenlews alla intresseområden som investerare i många olika industrier och hur det inte finns ett hem i Finland som inte har något föremål som inte har producerats i någon av de fabriker familjen Rosenlew ägt.

På kvällen dag ett, trötta och fulla av intryck, hade vi fortfarande två och en halv timmes guidning kvar! Guide Juliaana Granholm lyckades trots vår trötthet hålla alla intresserade under rundvandringen på Ahlström ironworks i Noormarkku. Den här familjen är fortfarande viktig inom finskt näringsliv och på den här platsen, tidigare en livaktig industri, finns nu museer och ett hotell där vi övernattade till:

Dag två.
På första stoppet träffade en av våra guider från gårdagen igen, Maarit Grahn, som nu berättade om och visade Leineperi ironworks i Ulvila. Här blev den bergslagshistoriska delen av gruppen riktigt ivrig då vi bland mycket annat fick se vad som visade sig vara Finlands enda mulltimmerhytta!

Därifrån begav vi oss till två fristående kulturella platser, alltså icke-medlemmar i Teollisuusperintöreitti.
Den första var Tehdassaari, ”industriön”, i Nokia, där guiden Perttu Ketola, med hjälp av Tapio Rautjärvi visade oss runt i det tidigare industriområdet som nu blir ett kulturellt nav med målet att vara cirkulära vad gäller miljöpåverkan. Redan finns konstnärer och en restaurang inhysta på området, en bastu på en flotte och grillplatser – även i det kalla vädret såg vi människor flanera förbi och kunde se framför oss de visioner för platsen som Perttu berättade om.

Andra stoppet var stadsdelen Hiedanranta i Tampere, där guide Henri Holli berättade om hur staden och kommunen planerar för en ny stadsdel där gamla industribyggnader bevaras för att utgöra mötesplatser och lokaler för verksamheter som ska ge stadsdelens – och hela stadens – invånare hög livskvalitet. Man har lyckats få det svårfångade BREEAM-certifikatet för hållbarhet. Byggnader kan bli certifierade utifrån miljöprestanda utifrån till exempel energianvändning, inomhusklimat, vattenhushållning, val av byggnadsmaterial och många andra faktorer.

Efter detta besök var det dags för ett stopp vid ett varuhus där gruppen shoppade bröd, ost, godis och Iitala-souvenirer innan vi tog en kopp kaffe på bussen och så körde mot färjeterminalen för hemfärd.

Inom kort kommer gruppen att åter ha ett Teamsmöte då vi går igenom vad alla har fått med sig för tankar och idéer från resan, så att vi kan börja planera för framtida samarbeten. Vi hoppas få till en fysisk träff till hösten, dit vi även bjuder in personer som inte hade möjlighet att följa med på resan, eller som vi har kommit på under och efter resan att vi vill bjuda in till samarbeten.

 

Tack till Leader Bergslagen och EU/Jorbruksverket för möjligheterna att genomföra denna resa!
Tack också till Smedjebackens kommun för idén om att väva samman det industrihistoriska ekomuseitemat med det sverigefinska och kulturen och förvaltningsområdena.

Vi hoppas få välkomna en grupp från Finland framöver och ser nu fram mot att få bearbeta våra idéer från resan och tillsammans med alla nya kontakter skapa samarbeten och arrangemang tillsammans.

Utsikt över ett ekomuseum.

Lämna ett svar

En mulen höstdag var det uppstigning i Mimerlaven i Norberg. En stor grupp människor, både vuxna och barn, samlades för att uppleva detta och fick tillsammans med Rolf Rydelius ta de 365 trappstegen upp till toppen.

Byggnaden är mäktig, cirka 65 meter hög. Den användes 1960 till 1981 och under en period togs all malm som bröts i Norberg upp via just denna lave.

Under den höga byggnaden finns ett gruvschakt, som går 325 meter ner i berget. Det blir 390 meter från ”tak” till ”golv” alltså. Från laven går hissanordningar ner i gruvan, som nu är vattenfylld. När verksamheten var igång hissades här personal och malm.

I laven finns också en krossanläggning och ett anrikningsverk. Från krossen transporterades den finmalda malmen till anrikningsverket där gråberg skiljdes bort. Via ett transportband togs allt material bort från laven, till stora högar på marken utanför. Intill den långa utstickande delen på sidan av byggnaden, där transportbandet finns, körde tåg, som skötte transporterna.

1981 upphörde all gruvverksamhet och järnframställning i Norberg. Nästan 20 år senare, 1999, tog Norbergs kommun över Mimerlaven. Den har sedan blivit en arena för kulturaktiviteter, bland annat för Norbergfestival, en elektronmusikfestival, som nu har hållits där i 26 år.

Den här dagen spejade vi som gått upp i laven ut över Norbergs omgivningar. Kyrkan syntes tydligt, liksom vägen mot sydväst mot Fagersta. Åt nordöst där vi trodde att de nya vindkraftverken stod var det bara dimma. Åt sydöst diskuterade vi om det var brandområdet i närheten av Ängelsberg vi såg och Norbergsborna hittade sina och sina släktingars och vänners hus.

På vägen ner konstaterade vi att det är bra att komma sig upp lite i tillvaron, för att få överblick och nya perspektiv.

Vi ska göra en studieresa till Finland.

Lämna ett svar

Ekomuseum Bergslagen har fått medel från Leader Bergslagen samt EU/Jordbruksverket för att göra en studieresa till Finland.
Det hela startade hösten 2023 då ett finskt nätverk av industrihistoriska platser hörde av sig till ekomuseet för att höra hur det är organiserat, då man funderade på hur olika industrihistoriska platser i Finland, utspridda i hela landet, skulle kunna gå samman för att sprida information och locka fler besökare.
Malin på Ekomuseum Bergslagen hade ett tag mycket kontakt med projektledningen i Finland och deltog i januari 2024 i ett seminarium för att berättade om Ekomuseum Bergslagens organisation, dess fördelar och utmaningar.
Så småningom bildades ett finskt ekomuseum, med lite annan organisation, men med en egen hemsida: teollisuusperintoreitti.
Under de samtal som hölls under denna tid kom idén om att resa till Finland. Först bara för några inom ekomuseets industrihistoriskt intresserade nätverk, men så, i samtal med Anne Seppänen, som arbetar i Smedjebackens kommun dels med de industrihistoriska platser som är med i ekomuseet, men även som samordnare för Finskt Förvaltningsområde så kom nästa idé.
Varför inte slå samma dessa intresseområden och se om vi tillsammans kan lyfta det sverigefinska i de kommuner som ingår i Finskt Förvaltningsområde. I samtal med Leader Bergslagen växte idén ytterligare: varför inte bjuda in brett till kommuner utanför ekomuseet, men som tillhör Leader Bergslagens område och är Finskt Förvaltningsområde!

En ansökan gjordes och nu har vi fått bifall!
Det känns fantastiskt och information om resan samt möjlighet att anmäla intresse kommer att skickas ut via sociala medier och mail inom våra respektive nätverk framöver.

 

Kola, Leader Bergslagen och Ekomuseum Bergslagens nya filmer.

Lämna ett svar

Det här året har mycket av verksamheten på ekomuseets kansli handlat om de guideutbildningsfilmer som vi har fått stöd från Leader Bergslagen och EU/Jordbruksverket för att göra.

Till filmare valde vi, bland mer än 20 intresserade, Kola Productions, Corina och Marco Glijnis, baserade i Orsa, som reser land och rike runt i sin husbil när de filmar och som i sitt senaste nyhetsbrev skriver så här om filmprojektet:
”Efter månader av möten och förberedelser kunde vi äntligen dra igång vårt filmprojekt för Ekomuseum Bergslagen. Ett ekomuseum innebär att saker inte är flyttade till en museibyggnad. Platserna ligger kvar i landskapet där de alltid har legat, vid ett besök befinner man sig exakt där historien har utspelat sig.

Ekomuseum Bergslagen handlar om Bergslagens historia, dess gruvor, hyttor och smedjor och hela människans liv. Kort sagt ”Kulturhistoria byggd på en grund av järn”.

Vårt jobb är att producera åtta filmer för ett guideutbildningsprogram, som hjälper föreningar, företag och kommuner att utbilda sina guider för att arbeta i dessa miljöer. Guiderna behöver inspireras att dela med sig av sin kunskap med självförtroende.

Våra inspelningsdagar tog oss till alla möjliga platser, tillsammans med vår kund. Längs vägen lärde vi oss massor om historia, järn, myter och mer. Vi fick också chansen att arbeta med skådisar från Norrby Teater, en passionerad och professionell grupp.

Just nu är vi upptagna med att redigera filmerna.”

Ja, nu redigeras filmerna, ännu en lång process som kräver fokus och sinne för detaljer. Under vintern blir det filmsläpp runt om i området och vår förhoppning är att filmerna ska visas på många håll både inom och utom ekomuseet under 2026, då vi firar att Ekomuseum Bergslagen fyller 40 år!

Stort tack till Leader Bergslagen och till Kola Productions för hjälpen med att äntligen både sjösätta och ro detta projekt i land.