Olsbennings bergsmansby & Lapphyttan

Åker du i nordöstra Västmanland och runt dalagränsen finns flera byar som har
namn som slutar på – benning. Inte någon annanstans har byarna – benning i sina namn. Själva ordet betyder byggnad – en byggnad med en masugn.
Därför vet du, om du kommer till en by som har ett namn som slutar på – benning, att där har funnits en hytta. Vems hyttan var kan man också få reda på av förleden på namnet. Karbenning var Karins hytta och Olsbenning Olofs hytta.

 
De första bergsmännen bodde i små trånga hus. De var bönder som de flesta andra och bodde i närheten av sina åkrar. Men tillsammans med sina grannar ägde de en hytta och en gruva. Efter sommaren då bergsmännen skött arbetet på gården, skördat åkrarna och höstsysslorna började bli klara, var det dags för dem att kola i skogen och börja tillverka all den träkol de behövde till masugnen. På vintern och tidig vår var det dags att arbeta i hyttan och tillverka det järn gården behövde.
Nu skulle också malmen brytas i gruvan.
Men så småningom blev järnet en viktigare och viktigare sysselsättning för dem. Och många bergsmän flyttade sina gårdar till hyttans närhet. Och så växte en bergsmansby upp där.
När så tiden gick och bergshanteringen för många bergsmän blev mer lönsam, byggde de sig finare gårdar. Och nu gick det att se på husen, att här bodde en bergsman med sin familj. Men alla bergsmanshus var inte ståtliga, det fanns fortfarande en del som bodde i små enkla torpstugor.
 
Den gamla bergsmansbyn Olsbenning ligger knappt två kilometer söder om den gamla hyttplatsen Lapphyttan, intill den medeltida landsvägen. Arkeologiska fynd visar att järn framställdes på medeltiden i en masugn här och lämningar finns efter hela tre medeltida hyttor. Olika masugnar har varit i bruk här ända till 1874.
 
Olsbenning är en typisk bergsmannsby med gårdar bestående av stora timrade boningshus, ofta flankerade av mindre flygelbyggnader. Kring gårdarna utbreder sig åker- och ängsmark och håller landskapet öppet så som det varit i närmare tusen år.
 
LAPPHYTTAN
Inne i skogen ett par kilometer från bergsmansbyn Olsbenning, öppnar sig en glänta.
Där finns spår efter en av de allra äldsta hyttplatserna i Sverige – Lapphyttan – som är daterad till åren mellan slutet av 1100-talet och 1300-talet.
 
Där tillverkade bergsmän tackjärn i en masugn som drevs av ett vattenhjul. Järnet var menat för att säljas på marknaden ute i Europa. Ja, Lapphyttan var nästan som en industri. När man går omkring här kan man se lämningar efter
• masugnen där järnmalmen från det fasta berget smältes
• ett kolhus där träkolen förvarades
• en rostgrop där de lade malmen över öppen eld så att svavel och andra föroreningar skulle försvinna
• färskningshärdar där järnet smältes om, för att kolhalten och andra föroreningar
skulle minska för att få järnet att bli smidbart
• ett bostadshus. Bergsmännen bodde i en by en bra bit härifrån, så medan de arbetade i hyttan bodde de kvar här. När nästa lag tog vid var det deras tur att bo i huset.
 
Fakta
Bergsmansby med anor från 1100-talet. Samt några kilometer därifrån en medeltida hyttplats. Besök på egen hand.

 

 

 

Liten bild nr 1: Bisse Falk