Lekombergs gruva

Här uppe på Lekomberget finns den vackraste utsiktsplatsen i Ludvika kommun. Men det finns också en svart historia med den gruva som finns här.
 

Lekomberg ligger en knapp mil norr om Ludvika. Här öppnades en gruva år 1630. Men då järnmalmen innehöll för mycket fosfor som gjorde järnet svårt att bearbeta, lade man ner gruvbrytningen efter åtta år.
Efter ytterligare några försök att få fram bra järnkvalitet från gruvorna i Lekomberget
köptes gruvan upp av ett tyskt stålföretag i början av 1900-talet. De satsade hårt och byggde arbetarbostäder, lave, maskinhus och ett anriknings- och sorteringsverk som skulle separera gråstenen från malmen på samma sätt som i Flogbergets gruva. Nu gick det bra mycket bättre än på 1600-talet.
När andra världskriget härjade som värst, arbetade 200 personer här, många av dem var tyska gästarbetare. Nästan all järnmalm gick nu till det nazistiska Tyskland, som var i stort behov av järn till de dödsbringande vapnen i kriget.
 

Men då tyskarna förlorade kriget 1945 bildades Flyktkapitalbyrån i Sverige. Den skulle se till att Tyskland inte ägde några företag här. Sverige hade skrivit under en resolution tillsammans med 44 andra länder för att stoppa Tyskland från att använda det kapital de hade i andra länder, och som gick att utnyttja i framtida krig. Flyktkapitalbyråns administration tog över ägandet av gruvan, för att fem år senare överlåta den till AB Statsgruvor som lade ner den.
 

Gruvarbetarna vid Lekombergs gruva
I en dokumentation om Lekomberg beskriver de arbetet i gruvan:
Där kan man läsa att arbetet i gruvan var risk- och farofyllt. Under årens lopp har en och annan gruvarbetare fått släppa livet till, och många är de, som genom olycksfall fått armar och ben sönderslagna. Det är hissar som gått, extra skutor eller berg, som rasat, skott som brunnit av för tidigt eller för sent, ja historierna är många. En gång för många år sedan lär en arbetare ha ramlat ned från en plats där han arbetade och handlöst störtat utför schaktet. Men som ett under, fastnade han på en stämpling och på det sättet räddades till livet.
 

Lekombergets utsiktsplats har byggts av de rester som blev när de stora gruvkrossmaskinerna krossat delar av berget för att komma åt malmen i det. Här uppifrån har du en milsvid utsikt över sjön Väsmans vackra arkipelag och de blå bergen som vilar i bakgrunden. Härifrån syns också Storgården, författaren Karl-Erik Forsslunds hem och som även blev en känd bok. Och den kända folkhögskolan Brunnsvik där så många författare har tagit sina första steg i sitt skrivande.
Själva skogen och landskapet visar också en del av bergslagens järnbärarland där gruvor och hyttor försörjt generationer av människor.
Från Lekombergets utsiktsplats ser du gruvlavarna i Blötberget, Grängesberg och Saxberget, monument över en svunnen tid. Om träden och bergen kunde tala så skulle vi få höra åtskilliga spännande men glömda historier.
 

Fakta

Gruvområde från 1600-talet med vacker utsikt. Vandringsled. Besöks på egen hand.
Väl skyltat.