Bränntjärnstorpet
I stugan bodde Dan Anderssons farmor, änka med fem barn. Besök på egen hand. Platsen väl skyltad.
År 1793 byggde diktaren Dan Anderssons farmors farfar, Mats Pålsson, ett rökpörte – en byggnad med ugn och rökgång i taket – vid Bränntjärns nordöstra ände på gränsen till Ljusnarbergs socken. Senare byggdes huset om till svenskstuga – det försågs med fönster och skorsten. I torpet bodde skaldens farmor, Anna Stina Knas. Hon blev tidigt änka med fem små barn och fick försörja sig med att göra dagsverken åt bönderna. Ett av barnen var Dan Anderssons far, Adolf Andersson, som föddes här år 1854.
Dan Anderssons farmor råkade i tvist med Björnhyttans bruk och förlorade sin mark, då hon inte hade giltiga papper på sitt ägande. År 1890 såldes stugan och änkan Anna Stina Persson flyttade in. Hon bodde här fram till sin död 1935 och blev den sista bofasta i stugan.
Dan Andersson vistades mycket i dessa marker. Hit längtade han också när han under en kort tid arbetade på fabrik. Det beskriver han i dikten ”Hemlängtan”: ”jag vill hem till dalen vid Pajso, till det gräsiga kärret vid So”. Kärret vid So ligger strax väster om torpet.
På Finngården Rikkenstorp, som ligger nära Bränntjärnstorpet, kan man besöka ett finnmarksmuseum, följa den gamla finnstigen till Bränntjärn, lära känna Dan Anderssons diktning och uppleva den magiska finnmarksstämningen.
Föreningen Bränntjärnstorpet facebook>
