Virsbo bruksområde

Den franske militären, friherren och riksrådet Pontus De la Gardie, som kommit till Sverige på 1560-talet som legosoldat, för att undkomma stupstock och fängelse var en i en grupp »välborna äventyrare, ett sturskt och våldsamt släkte» som lyckades med bedriften att anpassa sig till sitt nya hemland. Och inte bara det, han fick också inflytande och blev en gunstling till kung Johan III.
 

1580 gifte han sig med Johan III:es utomäktenskapliga dotter, Sophia Gyllenhielm och fick då de två gårdarna Hwirstboda och Nordanö i gåva av kungen. När Pontus De la Gardie drunknade fem år senare, ärvde hans son Johan De la Gardie, som bara var ett par år då, godset Hwirstboda eller Wirsbo som det heter nu. Då fick bergsmannen Johan Pederson privilegier att bygga ett par stångjärnshamrar vid ett fall i Kolbäcksån. Fyra år senare byggdes ytterligare en smedja i området.
 

Långt senare, efter att Johan De la Garide dött, såldes Wirsbo av hans änka Catharina, till handelsmannen Christoffer Boije Didricson, som också köpte omkringliggande mark. Han lade grunden till företaget och dess egendom och under de följande århundradena blomstrade järnindustrin i Wirsbo.
Men bruket litade inte bara på järnproduktionen under alla sina år. Både jordbruket med sitt spannmål och djurfoder, men också skogsbruket var en viktig del av dess verksamhet. På1800-talet hade Wirsbo också ett stort boskapsbestånd.
 

Under åren har ett antal bruksdisponenter ägt bruket.
 

Herman Lagercrantz (1859 – 1945)
Herman Lagercrantz, som köpte Virsbo Bruk, var från början artilleriofficer, men efter att han kommit i kontakt med den engelske väckelsepredikanten lord Radstock öppnades hans ögon för de sociala missförhållandena i Stockholm.
 

Tillsammans med några vänner försökte han hjälpa hemlösa i staden genom att inrätta natthärbärgen och värmestugor. Där träffade han på frälsningssoldater som även de arbetade för de svaga i samhället, och efter ett tag gick han själv med i
Frälsningsarmén. Något som inte uppskattades av societeten i huvudstaden. En av de få som inte tog avstånd från honom var prins Eugen, som tog med honom på en promenad längs Strandvägen, Stockholms finaste gata på denna tid, bara för att visa de andra att han minsann inte tog avstånd från Herman på grund av hans ställningstagande.
 

Herman Lagercrantz blev inbjuden till London för att fortsätta sitt slumarbete där. Han arbetade också en kort tid i Indien, men där insjuknade han i tyfus och han fick återvända till Sverige. Här behövde han någonstans att bo och fick höra talas om att Virsbo var till salu efter en konkurs. Han köpte halva Wirsbo medan kung Oskar II ägde den andra halvan, men lite senare lyckades han köpa även den.
 

Han satte genast igång med att modernisera och utveckla bruket och hitta på olika nya produkter som kunde tillverkas där. Herrgården, som han lät bygga, är i nationalromantisk stil, som var populär just då. Karaktäristisk för den är de naturliga byggnadsmaterialen och portar i massiv ek som är rikt dekorerade runt om.
 

Fram till slutet av 1970-talet ägdes Wirsbo av familjen Lagercrantz. Under den perioden flyttades verksamheten från det s k Gamla bruket, ner till industriområdet i Nordanö. När företaget såldes till Gränges 1978 inleddes en ny era med nya ägare. Wirsbo Bruks AB har därefter genomgått flera namn- och ägarebyten och heter idag Uponor AB.
 

FAKTA
Virsbo bruksområde består av bruksgata, slussar och en konsthall i funkisstil, öppen under sommaren. Här finns även en välbevarad 1800-talsherrgård.
Här har 250 ton stångstål tillverkats varje år fram till slutet av 1800-talet, då produktionen ökade.
Den nya herrgården stod klar 1918. Samhället växte med egnahem och hyreshus. Bruksgatan och nya fabrikslokaler i funkisstil tillkom vid vattnet år 1943.
 

Brukets karaktär framträder tydligt än idag. Det går fint att ströva i området med slussar och industribyggnader.
Herrgården ritad av arkitekten Lars Johan Lehming är öppen för konferenser och middagar i välbevarad nationalromantisk stil.
Vita magasinet är ett historiskt arkiv som även innehåller ett minnesrum över Herman Lagercranz.
Virsbo konsthall är inrymt i funkislokalerna vid vattnet, med utställningar som kan ses på lördagar och söndagar under sommaren.
Här finns också ett café öppet på sommaren.
 

Strömsholms kanal går genom Virsbo gamla bruksområde med industrier på båda sidor. Nedströms, bredvid slussporten närmast Virsbosjön byggdes kanalkontor och handelsbod. Några hundra meter mot sydost låg hamnen, där virket från sågen skeppades ut via kanalen. Bruket var ända fram till slutet av 1800-talet ägare till flera av de för transporterna så viktiga kanaljakterna. Idag ligger det moderna industriområdet i Nordanö, två kilometer österut.