Bråfors bergsmansby – en av Sveriges äldsta
Redan på 1200-talet har det funnits bergsmän i Bråfors. Man kan bara tänka sig alla människor som bott och arbetat här under dessa 700 år. De flesta är glömda idag, men det finns också de som vi kommer ihåg. Som konstnärinnan Fanny Brate. Hon använde gärna Bråfors som motiv i sina målningar.
Det var under 1600- och 1700-talen då krigen ute i Europa avlöste varandra och man skrek efter det svenska järnet, som hyttorna och järnframställningen var allra störst i Bråfors. Vid 1600-talets slut fanns fyra bergsmän i byn och ännu fler flyttade hit under 1700-talet.
Det var också på 1700-talet som en bergsman ville visa sin betydelse genom att bygga ut huvudbyggnaden i bergsmansgården som nu fick två våningar. Något som fortfarande var ovanligt på den tiden. Och inte bara det, man murade också upp kakelugnar inomhus som kunde värma skönt kalla vinterkvällar.
Vid 1800-talets slut drabbades Bråfors, precis som många andra hyttor av bruksdöden och Fagersta Bruk fick arrendera den. Men redan 1902 var allt slut. Järntillverkningen lades ner och byggnader revs. Det enda som finns kvar är högar av blåskimrande slagg.
Men boningshuset och tillhörande ekonomibyggnader är inte rivna. I början av 1800-talet hade familjen Brate köpt bergsmansgården Stora Bråfors. Sonen, Erik Brate, som föddes 1857 på Brategården, som den nu hette, var en känd språkforskare och runkännare.
Han gifte sig med konstnären Fanny Brate. På Nationalmuseum i Stockholm finns en målning av henne som heter Namnsdag och är en av hennes mest kända målningar. Den visar en interiör av Brategården i Bråfors, där det dukas fram till namnsdagskalas i salongen. Den har reproducerats åtskilliga gånger på vykort, brickor och kaffeburkar.
I Brategårdens huvudbyggnad finns unika målningar i original från år 1790. Och även tavlor målade Fanny Brate.
Bråfors är en av få skyddade bergsmansbyar som gjordes till kulturreservat år 2006.
Faktaruta
Gården är en välbevarad bergsmansgård med många gamla uthus kvar. Den ägs och brukas av privata ägare, sjätte generationen på gården.
Här finns lämningar av anläggningar för järnframställning.
Arkeologiska undersökningar har visat att järn framställdes här under 1200-talet.
Äldsta skriftliga belägg för gården är från 1354.
Boka visning av Brategården hos Margareta och Erik Brate.
Toppbild: Fredrik Findahl
