Hammarbacken och Ludvika Bruk

Ett av de första järnbruk som anlades i Sverige var Ludvika Bruk. Gustav Vasa, som då var kung behövde öka på sina finanser, därför skrev han till sin fogde i Sala silvergruva att han skulle sända ut några män att leta efter silverstreck och hytteströmmar i Berke och Gränge socknar. Något silver fann de inte, men en hytteström som hade hela 17,7 meters fallhöjd, perfekt att anlägga ett järnbruk vid.
 

Ja, så byggdes en hytta och en smedja med vattendrivna stångjärnshammare, som kronan ägde. Snart fanns här också ett vattendrivet sågverk och en kvarn. Bruket tillverkade stångjärn, ett smidbart järn som formades till stänger och såldes främst utomlands. Kronan ägde det ända fram till 1726 då baronen och landshövdingen Jonas Cedercreutz som arrenderat det, lyckades köpa det strax före sin död. Hans son, som ärvde Ludvika Bruk, utvecklade det till ett av Sveriges största järnverk.
 

I början av 1900-talet, efter ett antal ägarbyten, ombildades Ludvika Bruk till AB Ludvika Bruksegare med Carl Roth som bolagschef. Nu skulle det moderniseras efter tidens anda. Stångjärnstillverkningen sattes åter igång, från att ha varit nedlagd en tid. De byggde ett nytt kolhus och ett stickspår till järnvägen så att järnet kunde forslas med tåg.
Carl Roth var full av idéer och verksamhetslust. Han gjorde till och med en byggnadsplan på mark som till största delen tillhörde bruket, med 112 bostadskvarter. Så småningom blev planen verklighet och nuvarande Ludvika stad byggdes.
 

Hammarbacken
Den äldsta delen av Ludvika är Hammarbacken, som ligger norr om Ludvika ström. Här sträcker sig än idag Bruksgatan fram, där smedernas slaggstenshus låg, men gatan är nu stympad av järnväg och landsväg. Ett av husen finns ändå kvar, det har fyra lägenheter på 1 rum och kök. På 1800-talet kunde över 30 personer, om man räknar med barnen, packa ihop sig i husets lägenheter.
 

På Hammarbacken finns även sparat ett vitt sädesmagasin i fyra våningar som både kvinnor och män varit med om att bygga. Kvinnorna bar fram det tunga murbruket till männen som fogade samman slaggstenarna. Det stod klart 1805 och hade byggts med tanke på de svåra svältåren på 1780-talet, då snön legat kvar ända in i juni och allt hö och all säd var slut och inget nytt kunde sås. Inte ett strå hade synts på marken, alla kor, höns och grisar hade slaktats och snart fanns ingen mer mat att få. Massor av folk svalt ihjäl och överallt kunde man se utmärglade människor som släpade sig fram i sitt sökande efter något litet att stilla sin hunger med.
Det nya magasinet skulle se till att detta aldrig mer behövde ske utan här kunde man lagra säden från goda år till de dåliga.
 

Fakta
Hammarbacken är en del av gamla Ludvika bruk, Sveriges första kronobruk, anlagt av Gustav Vasa omkring 1550 för smide av stångjärn. Det historiska området kring Hammarbacken ligger norr om Ludvika ström. Sädesmagasinet är en mötesplats för kultur med evenemang, konserter och utställningar. Här finns också Våffelbruket och ett museum.