Fagersta brukssamhälle & bruksmuseum
Fagersta är en för Bergslagen helt vanlig bruksort. Men ibland kan det vanliga var just det som gör det intressant. Fagersta är intressant ur många aspekter, inte bara för att 60e breddgraden går rakt genom orten, som en skylt vid vägen påpekar. Det finns ingen annan ort i Sverige som delas av en breddgrad! Men framförallt så visar den tydligt hur ett brukssamhälle ser ut.
Fagersta har anor tillbaka till 1400-talet då de första skriftliga bevisen talar om att här fanns en hytta som låg i, vad som då kallades Fadhersta. Men det var på 1600-talet som järnhanteringen satte igång på allvar, när ett bruk etablerades på västra sidan av forsen i Kolbäcksån. Bruket fick namnet Västanfors.
Genom flera århundraden utvecklades järnhanteringen mer och mer. I slutet av 1700-talet då samma brukspatron, von Stockenström, ägde både Västanfors bruk och Fagersta och även ett par andra bruk, slog han ihop järnhanteringen och byggde ut verksamheten i Fagersta som nu blev centrum, medan hyttan i Västanfors revs.
Med tiden växte ett samhälle upp runt bruket som blev alltmer tättbebyggt.
I början av 1900-talet bodde hela 1 600 personer i Fagersta. För att alla skulle ha någonstans att bo, byggde bruket massor av arbetarbostäder. Arbetarna kunde också få förmånliga lån för att bygga sig ett, som det kallades ”egnahem”, en villa som var enkel och funktionsduglig och blev mycket populär.
Men tjänstemännen och direktörerna ville inte bo för nära arbetarnas stadsdel. Istället
byggde de sina, betydligt större och finare hus, på andra sidan Kolbäcksån, det som än idag kallas ”Andra sidan”. Så blev Fagersta uppdelat, precis som så många andra brukssamhällen, format efter flera hundra år av bruksliv.
1944 hade Fagersta växt ut så mycket att orten till slut fick stadsrättigheter tillsammans med Västanfors, som blivit mer till en stadsdel runt järnvägsstationen än det brukssamhälle som det varit tidigare.
Framtidstron var stor och nu önskade man bygga ett idealsamhälle. Som i många städer runt om i Sverige ville man rensa bort det gamla och ge plats för nya idéer och arkitektur. På 1960-talet revs många av de gamla husen och nya byggdes.
Så formades Fagersta till det brukssamhälle det är idag. Om man tar en promenad från Skansens arbetarbostäder genom Fagerstas centrum och över till villaområdena på ”Andra sidan” får man samtidigt se ett bergslagssamhälles 1900-tal – och kanske också det svenska samhällets.
Men även om Fagersta i mycket liknar de flesta bruksorter i Bergslagen så är staden fortfarande unik genom den 60e breddgraden. För som en norsks författare har formulerat det, människorna som bor på den 60e breddgraden har ett underligt kynne och dras till det övernaturliga. Och kvinnorna är farligare än andra – och dessutom mycket vackrare!
Fakta
Modernt brukssamhälle från 1950-talet kring Fagersta bruk. Vacker hembygdsgård vid Strömsholms kanals slussar med ett fik som är öppet året om och flera begivenheter.
Bruksmuseum med många gamla föremål som ger en bild av den tillverkning som skett och som innebar att Fagersta Bruk blev en framstående koncern inom järn- och stålbranschen.
Välkommen till en guidad visning av Bruksmuseet i Fagersta.
Toppbild: Nils Öst, målningar i Fagersta brukskontor. Foto: Göran Rådberg.
