Thorshammars verkstad

På 1800-talet avlöste åren med missväxt varandra. Många svalt och drömde om att starta ett nytt liv. Mellan åren 1830 och 1930 emigrerade omkring 1,3 miljoner människor från Sverige, varav 1 miljon reste till USA
Men alla trivdes inte, många återvände hem där de kände sig trygga och hade sina vänner. Under resan hade de mött olika människor med nya idéer. En del idéer var mer konkreta än andra.
 
Varför inte organisera produktionen på ett annat sätt än vad som varit brukligt; att en bruksägare eller disponent ägde allt och bestämde över livet på sina arbetare. Varför kunde inte vanliga arbetare slå sig ihop och satsa en liten peng var och på så sätt få ihop kapital för att starta en verksamhet? Idén kallades kooperation, av det engelska ordet cooperation som betyder samarbete.
 
En som tidigt funderade i dessa banor var mässingsarbetaren Per Erik Pettersson.
Per Erik var en driftig karl som öppnat en liten mässingsverkstad i Kärrgruvan
utanför Norberg. När han fick höra talas om ett vattenfall i Hinsebo norr om
Norberg som kunde arrenderas, beslöt han sig för att slå till. Där fanns nämligen också en nedlagd spiksmedja som kallades Thorshammars verkstad, efter patron Thor Vithfeldt som brukat smedjan tidigare.
 
Det var precis vad Per Erik önskat sig. Han lyckades övertala några mässingsarbetare på Skultuna Mässingsbruk, där han arbetat i början av sin karriär, att arbeta tillsammans med honom. Men han var inte helt bekväm med att vara arbetsgivare. Hellre då starta ett kooperativ – det upplägget passade honom bättre. År 1876 var allt klart och han bildade ett kooperativt aktiebolag, Thorshammars verkstad AB.
 
Allt fler mässingarbetare lockades av kooperativet. 1878 var de 20 personer som arbetade där och som mest 33 stycken! Mässingen, som de tillverkade kaffepannor, kranar, lödrör, smörjkannor och mycket annat av, fick de till en början köpa från Skultuna bruk.
 
Fast att hålla på med smide i enkla träbyggnader var mycket eldfarligt, och 1886 hände det som inte fick hända. Smedjan tog eld och allt brann upp ända ner till grunden. Det enda som var kvar var gjuteridelen.
Det var ett hårt bakslag, men Per Erik och hans medarbetare ville inte ge upp. Verkstaden byggdes upp igen redan året därpå. Och nu byggdes den i slaggsten. Ändå fick elden fäste ytterligare en gång. Men den gången klarade sig byggnaden så när som på fönstren, däremot brann många trämodeller upp.
Ända fram till 1983 var verkstaden i bruk även om man de sista åren bara tog emot mässing för reparation och putsning.
 
FAKTA
Övergiven intakt mekanisk verkstad.
Thorshammars Verkstads AB registrerades 1876 och är ett av Sveriges äldsta aktiebolag. Här tillverkades ljuskronor, prydnadsföremål, kranar och kopplingar av olika slag, fotogenköksdelar, smörjkannor och fettsprutor, dricksvattencisterner, vin- och cisternkranar, vikter från 1 g till 5 hg och mycket annat.
Den nuvarande verkstadsbyggnaden uppfördes 1887. Omkring sekelskiftet 1900 var arbetsstyrkan som störst med 33 arbetare.
Tenntillverkningen upphörde 1936, men prydnadsföremål av mässing tillverkades in på 1960-talet, då en vårflod förstörde gjutugnen. Under de sista åren tog man bara emot kopparkärl för putsning och reparation. 1983 stängdes verkstaden för gott.
 
Thorshammars Verkstad är nu byggnadsminne och ska bli ett levande arbetslivsmuseum där maskinerna i verkstaden, med sin remdrift i taket, drivs med den ursprungliga kraftkällan, vattenturbinen i fallet.
OBS!
På grund av pågående undersökningar av byggnader och mark är det just nu inte möjligt att besöka Thorshammars verkstad.

Toppbild + liten bild nr 1 & 4: Fredrik Findahl