Lokmuseet
Människan har i alla tider rest utanför sin egen hembygd. Först till fots och med båtar, senare lyckades man tämja hästen och kunde resa och samtidigt ta med mycket packning.
Så uppfanns ångmaskinen och många försökte, men det var George Stephenson från Newcastle i England som först lyckades bygga en farkost som drevs med ånga.
Innan Stephenson försökte konstruera en ångdriven farkost, hade fransmannen Cugnot år 1770 prövat en tung vagn som drevs med en ångmaskin. Det hela slutade med att han krockade mot en mur som rasade. Även engelsmannen Murdock försökte sig på en åktur med en ångvagn, men han hann aldrig kliva i den, innan den satte fart själv. Han försökt springa ifatt den, men snart hörde han höga rop på hjälp och sprang ditåt. Där stod byprästen vid vägkanten och darrade av skräck. Han trodde den frustande maskinen var en drake.
Sverige var ganska sen med att bygga järnvägar. Först i mitten av 1800-talet började vi bygga ett nät av järnvägar här. Det var många som var skeptiska till det nya sättet att resa med en eldmaskin som nog kunde sätta hela skogen i brand, om man lät tågen åka genom skogsområdena.
Därför var det inte så konstigt att det blev just en engelsman, Ernest Cassel från London, som var den som verkligen satsade på järnvägen. Han hade köpt upp alla 200 gruvor i Grängesberg. Och nu ville han ha tåg för att kunna forsla iväg allt järn han ville sälja ut i världen. Därför startade han TGOJ, Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds Järnvägar (TGOJ), med en järnväg från Grängesberg till hamnen i Oxelösund, där det fanns en bra hamn att lasta om järnet på till båtar.
I slutet av 1800-talet tog TGOJ över de tre bandelarna mellan Frövi–Ludvika som öppnades för trafik 1873, delen mellan Frövi – Köping och även delen mellan Oxelösund – Flen som öppnades 1878.
På det sättet blev TGOJ en järnväg som gick från Ludvika via Grängesberg, Frövi, Arboga, Eskilstuna, Flen och Nyköping fram till Oxelösund, med bibanor till både Köping och Kolbäck.
Lokmuseet i Grängesberg ligger på malmbangården med ställverk och lokstallar som byggdes 1929-30.
I samlingarna finns ett stort antal lok och järnvägsvagnar av varierande ålder, däribland sex ånglok.
Det äldsta TGOJ-loket är från 1917 och representerar den första trecylindriga ånglokstypen i Sverige. Den användes i reguljär trafik fram till 1950-talet.
Turbinlok nr 71 litt M3t, byggt 1930, är det enda körbara turbinloket i världen. Totalt har ca 30 turbinlok byggts. I Sverige byggdes mellan 1917 och 1936 sex av dessa lok, varav tre levererades till TGOJ. De tre loken användes i reguljär trafik fram till 1953.
Fakta
Tåg- och järnvägshistoria. Lokmuseet i Grängesberg är ett arbetslivsmuseum. Det drivs av en ideell museiförening vars syfte är att bevara och visa järnvägsmateriel från de olika TGOJ-banorna i dess rätta miljö.
Här finns ångloket OFWJ nr.8 tillverkat 1876.
Öppet sommartid eller för bokningar.
