Stimmerbo & Torrbo bergsmansbyar

De bönder på medeltiden som hade rätt att utöva bergsbruk och tillverka järn kallades för bergsmän. Det var inte vem som helst som fick äga en gruva, det var bara de bönder som hade fått ett särskilt privilegiebrev som gav dem rätt att äga del i gruvor och hyttor.
 
Men bergsmännen gav inte upp sitt arbete på gården. Gruvan och hyttan skötte de ihop med sina bergsmansgrannar när skörden var klar på hösten och senare på vintern och vårvintern. Resten av tiden arbetade de på sin gård tillsammans med sina familjemedlemmar och sitt tjänstefolk.
De första bergsmännen bodde i byar där odlingsmarkerna var bäst. Men allt eftersom tiden gick blev järnframställningen viktigare och viktigare och masugnen byggdes större och större. Nu måste hyttan ligga vid ett vattendrag för att de skulle kunna utnyttja vattenkraften till att driva de allt större blåsbälgarna så att ugnen blev tillräckligt het för att järnet skulle smälta. Många bergsmän flyttade då sina gårdar till hyttans närhet.
 
Stimmerbo och Torrbo är två bergsmansbyar med rötter från 14- och
1500-talen. De ligger i närheten av Smedjebacken, vackert omgivna av den djupa skogen. Här kan man ännu se hur livet präglats av bergsmanskulturen.
Fortfarande finns de vackra bergsmansgårdarna kvar med loftbodar, ladugårdar, vagnsbodar och brygghus.
Under 1800-talet fick bostadshusen sin andra våning för att de skulle bli lika fina som brukens herrgårdar.
 
1459 kallades Torrbo för ”Torbiörnaboda” som betyder Torbjörns bodar. Här hade de sin hytta fram till 1540, då vattenbristen gjorde att man fick lägga ner den. Tack vare att de båda byarna Torrbo och Stimmerbo låg så nära varandra kunde bergsmännen i Torrbo då köpa in sig i Stimmerbo hytta i stället. Ruinerna efter hyttan kan man se intill dammen och den lilla hyttbäcken. Ovanför dammen finns resterna av handgrävda kanaler som ledde vattnet till dammen och fyllde den.
 
Stimmerbo har tillkommit något senare än Torrbo, men man vet att den fanns på 1500-talet. På 1600-talet fanns fyra gårdar i byn. Två hundra år senare bodde här femton bergsmän, arrendator, torpare, hantverkare, arbetare och många andra.
Den långa bygatan ligger på en uppodlad höjdplatå med Stimmerboåns dalgång nedanför sig.
De vackra bergsmansgårdarna ligger på södra delen av bygatan. Medan själva masugnen ligger i norr i närheten av arbetarbostäderna. Hyttan blåstes ner 1873 och byggdes om till kalkugn, då jordbruket behövde kalk till sina åkrar.
Kring sekelskiftet 1800-1900-talet fanns både skolan, missionshuset, ålderdomshemmet och Folkets hus i Stimmerbo. Medan handelsboden fanns i Torrbo.
 
FAKTA
Fint exempel på två byar präglade av bergsmanskulturen. Många hus var från början i ett plan och byggdes ut vartefter behov uppstod och ekonomin tillät.
I början av 1900-talet försörjde sig byborna med skogsarbete, vid kalkugnen, sågen, kvarnen och med flottning av timmer i ån.
I utkanten av Torrbo, i Skräddarbacken, föddes poeten, författaren och dramatikern Werner Aspenström år 1918.
 
Väl skyltat för besök på egen hand.
I boken ”Byggnadsarv i Bergslagen” av A M Gunnarsson kan du läsa mer om byar och historia i Smedjebackens kommun.

Toppbild: Bisse Falk