Krampen

En glömd och delvis hemlig del av Bergslagens historia är de interneringsläger som fanns här under Andra Världskriget. Men, en dag långt efter kriget tagit slut, hände det sig att några vägarbetare upptäckte en sten i marken med en märklig inskription; CCCP 1944 samt en stjärna med hammaren och skäran.
 

Sverige var neutralt under Andra Världskriget, och som neutralt land under ett krig var vi tvungna att internera de militärer från främmande makt som kom hit. De skulle förvaras i bevakade läger så att de inte skulle kunna utföra några krigshandlingar efter att ha sökt skydd på neutralt territorium.
I Bergslagen fanns flera flyktingläger, störst var Krampen som ligger mellan
Uttersberg och Riddarhyttan. Krampen tog emot ungefär 300 sovjetiska
flyktingar mellan 1942 och 1944. De var ryska militärer som flytt från nazistiska krigsläger i det nazistockuperade Norge.
Även om Krampen var en svensk förläggning så hade den starka kopplingar till dåvarande sovjetiska myndigheter och hade både en svensk och en sovjetisk lägerledning. Sovjet krävde av Sverige att alla flyktingarna skulle registreras och rapporteras till Sovjet, eftersom meningen var att de skulle överlämnas till sitt hemland när kriget var slut.
 

Idag växer det tät skog på den plats lägret låg på 1940-talet. Bara om man letar ordentligt kan man hitta spår efter den bebyggelse som fanns här. Framförallt kan man hitta ruinen av Rysskällaren samt en betonggrund av en lägerchefs bostad. Och en smal grusväg som fortfarande leder genom området.
En arkeologisk undersökning har visat att de övriga bostäderna där flyktingarna bodde var baracker som stod på plintar.
 

Krampen var organiserat som ett arbetsläger. Men under 1942 fick de internerade behålla de pengar de tjänade på sitt arbete utanför lägret, i skogen eller med vägbyggen. Den sovjetiska legationen ansåg då att flyktingarna fick för mycket pengar att spendera. Och så beslutades att internernas inkomster skulle gå in i lägerkassan.
 

Den 9 oktober 1944 sattes flyktingarna med kort varsel på tåg till Gävle, där fick 900 sovjetiska medborgare gå ombord på två fartyg, Örnen och Wiggo.
Vad som sedan hände med dem är det ingen som vet. Antagligen hamnade många av dem i läger i Gulag. Krigsfångar betraktades på den här tiden i Sovjet som landsförrädare som avrättades när de kom tillbaka till sitt hemland eller också sattes de i olika läger.
 

Stenen som vägarbetarna hittade, kallas idag Ryss-stenen och är en natursten som nu har fått sin plats där i skogen. 1999 fick den en ståtlig invigning, då tillresta från ryska ambassaden och andra celebra inbjudna kom hit för att minnas flyktingarna och se till så att deras öde skulle kommas ihåg i framtiden.
 

I november 1945 stängdes förläggningen i Krampen och de flesta barackerna brändes ned under år 1946 eller 1947. Den pampiga stationsbyggnaden revs 1975.
 

Fakta
Flyktingläger för sovjetiska soldater från andra världskriget. En dryg halvmil från lägerplatsen ligger rysstenen. I huset finns en utställning om rysslägret och om rysstenen, Öppet endast vissa dagar.
Besök omgivningen på egen hand. I skogen har skyltar och fotografier satts upp som berättar om en tidigare nedtystad del av vår historia.