Krampen

Flyktingläger för sovjetiska soldater från andra världskriget. Besök omgivningen på egen hand.
Väl skyltat runt Krampen. I huset utställning om rysslägret och om rysstenen, som ligger ca 6 km bort. Öppet endast vissa dagar.

 

Varför levde hundratals sovjetiska soldater i Bergslagens skogar under andra världskriget? Och varför tänds än idag ljus vid den så kallade rysstenen? I Krampen, två mil från Skinnskatteberg, har det funnits ett flyktingläger för sovjetiska soldater. Det var ett barackläger som byggdes i slutet av andra världskriget. Nu är det rivet och bara några enstaka spår återstår i landskapet. Inte heller Krampen järnvägsstation finns kvar. Men i skogen har skyltar och fotografier satts upp som berättar om en tidigare nedtystad del av vår historia. En dryg halvmil från lägerplatsen ligger rysstenen.

 

Under andra världskriget, 1939-1945, flydde tusentals människor från krigets Europa till det neutrala Sverige. Bland dem fanns sovjetiska militärer som rymt från krigsläger i det av Nazityskland ockuperade Norge och från läger i Finland. Där hade de utnyttjats som slavarbetare för att bygga vägar och järnvägar. I Sverige ordnades läger, tre av dem låg i Skinnskattebergs kommun: Baggå herrgård, pensionat Udden i Baggbron och Krampen.

 

I oktober 1944 utlämnades dessa flyktingar till Sovjet. Det var ett krav från sovjetmakten som den svenska regeringen gick med på. I Sverige ansåg man det var säkrast att lyda Sovjetunionen som i och med krigets slut hade fått en mäktig ställning. De unga männens hemresa har tystats ned och efteråt ställer sig många frågan om det verkligen var rätt att skicka hem dem. Josef Stalin, som regerade Sovjetunionen, betraktade krigsfångar som landsförrädare. Den sista kulan skulle man som soldat ge sig själv istället för att låta sig tillfångatas. Det var ungefär 2 500 personer som utelämnades. Många hamnade i fruktansvärda arbetsläger och gick en mycket osäker framtid till mötes.

 

Mer finns att läsa i boken ”Krampen och andra ryssläger i Sverige under andra världskriget” som getts ut av Västmanlands läns museum.