Stationssamhället Ängelsberg

Englika var en tysk bergsman som flyttade till trakten mellan sjöarna Snyten och Åmänningen någon gång på 1300-ttalet. Där byggde han sig en hytta och började med bergsbruk. Det är efter honom som Världsarvet Engelsberg har fått sitt namn.
 
På 1600-talet köpte häradshövdingen och rådmannen Per Larsson Gyllenhöök Engelsberg och moderniserade det till ett bruk – Engelsbergs Bruk. Bruket dominerade bygden runtomkring och blev ett av världens modernaste järnbruk. Ja, under 1600-talet utvecklades Sverige till världens enskilt största producent och exportör av järn och Engelbergs bruk var ett av de som producerade mest.
 
De första drygt hundra åren fraktade bruket sina järnprodukter med häst och fora till utskeppningsplatsen i Mälaren. Men på 1700-talet grävdes Strömsholms kanal. Nu kunde man producera ännu mer järn, då en kanalbåt var betydligt snabbare än hästtransporterna och kunde även ta tyngre laster av järn.
I drygt hundra år var kanalen den huvudsakliga transportvägen för järnet från Engelsberg till utskeppningshamnen i Borgåsund vid Mälaren. Men i slutet på 1800-talet fick den konkurrens av järnvägen som då byggts längs kanalens sträckning.
Järnvägen gav bra transportmöjligheter inte bara för brukets järn, utan också för produkterna från oljefabriken som byggts på ön utanför Ängelsberg.
 
Förutom bruket var Ängelsbergs samhälle inte så bebyggt förrän järnvägen mellan Ludvika – Stockholm stod färdig. Det var efter det som de flesta villorna runt järnvägsstationen byggdes. Nu var det lätt att nå samhället.
Den dåvarande brukspatronen Timms släktning, konstnären Olof Arborelius – som har verk bland annat på Nationalmuseum – kom ofta hit och hälsade på. Den storslagna naturen och det nordiska ljuset fick många av Olof Arborelius vänner att även de besöka Ängelsberg. Snart växte konstnärskolonin Engelsbergsmålarna fram.
Flera stora namn, såsom Ferdinand Boberg, Axel Fahlcrantz, Ernst Lundström och Arvid Mauritz Lindström kom hit och några byggde sig arkitektritade villor som gav stationssamhället ett imponerande utseende.
 
Den nya järnvägsknuten präglades i stor utsträckning av två mycket kända arkitekter, Erik Lallerstedt som ritade stationshuset och Isac Gustaf Clason som ritade Ulvaklev, Hvilan och Odensnäs. Dessa blev förebild för ett antal andra hus med träpaneler, tinnar och torn.
Byggnadsstilen togs upp av lokala byggmästare och många hus i Ängelsberg fick ett fantasifullt utseende. Än idag lever konstintresset i Ängelsberg, som tar sig uttryck bland annat i Skulpturparken som ligger längs ån nära Världsarvet Engelsberg.
 

FAKTA
Samhälle vid sjön Åmänningen.
Besökscentrum Ängelsberg är beläget i Ängelsbergs brukshandel.
ENJ järnväg, skulpturpark. Världsarvet Engelbergs bruk.