Etikettarkiv: Polen

Tiden, tiden, tiden…

Lämna ett svar

Maj är snart slut.… och jag hänger inte riktigt med märker jag. Syjuntan hade möte på trappan till kansliet i förrgår, den första varma kvällen. Äntligen sommar. Syjuntan är det som är kvar efter ett EU-projekt som jobbade med tidsresor. Gun Sörbring sitter på stolen till höger i bild, hon var vår handledare. De två på bänken mittemot är Leea Eriksson och Eva Eriksson, ideella medlemmar i Väster Silfbergs Vänner, de som tar hand om Stollbergs gruva. Vi träffas regelbundet.

Idag fick jag mejl från Polen där min kollega Barbara Kazior håller på och jobbar upp en ny organisation med en mycket närvarande ekomuseitanke. Det kan nog bli ett polskt besök i sommar. Vårt ekomuseum är alltid intressant att besöka vid sådana tillfällen. De vill studera upplägget på plats, se med egna ögon. Det är roligt med sådana grupper! Och det internationella intresset är viktigare än man kan tro. Det positionerar oss på ett sympatiskt sätt, man kan verkligen bygga goda relationer som sen kan bli mycket lärande för båda parter. Sen blir det motbesök i Polen med föredrag och nån sorts konferens, kanske i höst, vi får se. Jaha, och så kom sommarfoldrarna. Kartongerna fyller hallväggen än så länge, de ska nu spridas ut på bygden. Bokkartongerna trängs också längs väggarna.

Och idag hade vi tjänstemannamöte på kansliet men det var inte många som kom, maj är en hektisk månad för alla. Men Smedjebacken och Norberg kom och min ordförande Ingvar Henriksson från Ludvika fyllde ut lite tomrum, han kom för att skriva på stämmoprotokollet och stannade sen under hela samtalet och det var bra. Vi plöjde igenom alla uppställda punkter och fick mycket sagt faktiskt. Framför allt försvann en massa kartonger med böcker både till Norberg och Smedjebacken. Sen tog de med sig sommarfoldrar också. Alla mina kartongtravar krympte! Men tror ni att jag kom ihåg att ta en bild på dagens möte? Nä….

Första året med www.oljeon.se

1 svar

Oljeön utanför Ängelsberg fick en egen hemsida den 1 maj 2011, för ett knappt år sen alltså och den har redan haft 10 000 visningar, det är bra! Det bådar gott inför framtiden. Det glada beskedet kom igår i ett mejl från Malin Andersson, www.primaleve.se, som är dess upphovskvinna. Malin som i många år arbetat som guide och turisminformatör i Ängelsberg och på Världsarvet Engelsbergs bruk samt naturligtvis på Oljeön är samma Malin som i morgon den 1 februari börjar jobba som verksamhetschef på Västanfors hembygdsgård i Fagersta.

Oljeön är en märklig ö. Det var en framsynt herre vid namn Per August Åhlund som anlade ett oljeraffinaderi 1875 på ön, en oljefabrik där han tillverkade lysfotogen och smörjoljor och fetter av olika slag. Brandrisken gjorde att ön var det perfekta stället för en sån verksamhet. Råoljan kom från Texas i båt via Mälaren och Strömsholms kanal ända fram till porten. Fett och talg kom från Ryssland och tjära (en slags naturlig asfalttjära, s.k. goudron) kom från södra Polen (Galizien). Lysfotogen blev en stor produkt och det berodde förstås på att ungefär samtidigt kom järnspisarna och då stängdes ljuset från den öppna elden in i järnspisen och man måste lysa upp stugorna med annat ljus. Fotogenlampan gjorde sitt intåg i hemmen. Oljeraffinaderiet räknas idag som ett av de äldsta bevarade i världen! Ja, här ligger alltihop kvar mer eller mindre intakt, www.oljeon.se

En mycket fin bok har skrivits om Oljeön, den kom förra året samtidigt som hemsidan. Författare är Kersti Kollberg som har rötter på Oljeön. Hennes farfar var den siste oljefabrikören. De supervackra bilderna i boken har tagits av Björn Ullhagen. Boken kan ni beställa via hemsidan från Balkong Förlag  för 249 kr inkl moms och porto.

…och mera om Polen!

Lämna ett svar

Här står kollegan Barbara Kazior i kyrkorummet vid en tavelram. Övre bilden visar en liten del av klostret Leubus i byn Lubiaz, Schlesien.

Här står kollegan Barbara Kazior i kyrkorummet vid en tavelram. Övre bilden visar en liten del av klostret Leubus i byn Lubiaz, Schlesien.

Schlesien! Den del av västra Polen som hörde till Tyskland före andra världskriget, dit for vi också. Jag kan bara inte hoppa över det gigantiska gamla barockklostret, som fått förfalla under lång tid. Min polska kollega Barbara Kazior körde mig i bil till Wroclaw, före detta Breslau, och därifrån på småvägar västerut till Lubiaz vid floden Oder. Byn Lubiaz har vuxit upp runt klostret Leubus, som en gång var Europas absolut utan konkurrens största kloster. Det grundades av cistercienserorden 1175 och övergavs 1810. Sen blev det både sinnesjukhus och militärförläggning i olika perioder fram till idag. Vi vandrade genom s t o r a  barocksalar från 1600-talet, tomma höga kyrkorum och halvt igenvuxna klosterträdgårdar med vår ledsagare som var klädd som en munk! Den dressen hade han på sig varje dag under besöket i Bergslagen också. Liksom för att berätta något för oss svenskar, men det var inte många som förstod. Klostret var som en enorm jättelik slumrande skönhet med växtlighet som kröp inpå murverk och puts. Och stora planer fanns nu på att göra om hela klostret till ett ekomuseum och ett kulturcentrum med floden Oder som viktig turist- och vattenled. Man genomförde redan konserter i den ännu skönt orestaurerade kyrkodelen. Renoveringarna hade påbörjats och det var inte småsaker som krävdes. Byggnaderna måste renoveras båda invändigt och utvändigt, ja överallt – det kommer att ta åratal för i Polen tänker man hantverksmässigt. Man satsar på kvalitet. Detta är också en plats som vi alla borde besöka! Det kändes lite som Europas hjärta. En resa till Polen kanske….?