Etikettarkiv: Bröd i Bergslagen

Projektet Bröd i Bergslagen nu avslutat

Brödproj_bakningBrödproj UgnenBrödproj_pizza_2Brödproj Eva_BirgittaHär står damerna på ABF Dala Finnmark, Eva Långberg t vä och Birgitta Berg t hö, med kassen fylld av redovisningsdokument i pärmar. Ja, det blev värsta redovisningen av det två år långa projektet som upphörde i höstas. Men nu är det avslutat och påskrivet, jag var på ABF i dag och plitade ner även min namnteckning, glad att jag inte var drabbad av redovisningsbestyr – jag vet hur det kan vara med den saken. Är man projektägare åker man dit på sånt. Nu var det ABF som tog på sig bördan.

Brödproj_BakarstuganMen det var ett roligt projekt som gav väldigt mycket. I stort sett alla våra bakugnar i Ekomuseum inventerades och några av dem kunde användas för cirkelverksamhet. Andra fick tips om hur de kunde bygga om dem och några är på gång att restaureras. Ibland delar bakugnarna skorsten med smedjorna. På så vis slog man två flugor i en smäll, det var praktiskt med en flerpipig skorsten i mitten av huset och med bakugn åt ena hållet och härd åt det andra. Smeden i ena gavelrummet och bagerskan i det andra.

Att ha en vedeldad bakugn som fungerar betyder intäkter! Så gott som alla älskar nybakat bröd och bara doften kan locka vem som helst in i bakarstugan. Brödet är lättsålt. Här bilder från brödkurs i Säfsbyns bakstuga, där det var livligt och glatt och med en bakugn i prima skick går det som en dans! Till lunch gräddades det pizzor…

Besök i bakstugan i Sunnansjö

Som om det inte skulle vara nog med min utflykt igår så besökte jag även bakstugan i Sunnansjö. För er som inte vet det så ligger Sunnansjö vid Väsmans bortre ände ungefär 1,5 mil sjövägen från Skuthamnen vid Hammarbacken i Ludvika. Här emellan for både järnlaster och folk med pick och pack med pråmar och skutor för inte så himla längesen – ja, sett i ett historiskt perspektiv alltså.

Och hembygdsgården med sin rymliga fina bakstuga ligger uppåt landbacken bland tallarna i Sunnansjö. Förresten ligger Tallmogården i närheten också, det en gång så berömda hälsohemmet! Det apropå tallskogen. Nu till saken. I bakstugan höll Leaderprojektet Bröd i Bergslagen till denna varma lördag. Det var hett runt bakugnen och flinka damer fyllde hyllor och korgar med olika sorters bröd: ärtbröd, lefsor och både mjuka och hårda tunnbröd. Det är alltså det brödprojekt som Ekomuseum har ihop med ABF, som rullar på fram till september för att sen avslutas. ABF är projektägare av naturliga cirkelskäl.

Det var projektledaren Eva Långberg som höll cirkelledarkurs för åtta baksugna, både damer och herrar även om det nog var mest damerna som kavlade och gräddade – åtminstone vad jag såg. De hade varit igång sen kl 7 på morron och när jag kom skulle de till att ta en paus och få i sig lite soppa med nybakat bröd. Jag fick ju smaka förstås. Fast jag kom ju just från Ulla Olaussons kök bortåt Västansjö, men det är klart – den nybakade lefsan var jag ju bara tvungen att smaka en bit av!

Brödmässan på Norrbärke hembygdsgård

Lite kyligt och småregnigt, jovisst men det gick galant ändå och det bjöds dessutom på mycket mer än bröd, mjöler, böcker, föredrag och prova-på bakning. Hela hembygdsgården i By (nu har jag lärt mig nåt!) var öppen med diverse aktiviteter lite överallt för övrigt. Föreningen är aktiv!

Thomas Björnhager, ordförande i kulturnämnden, invigde Brödmässan med utställning i skolmuseet på fm och den lilla skolsalen fylldes med folk. Projektledare Eva Långberg hade satt upp ett band som högtidligen klipptes av. Sen var det igång! Kulmen på Leader-projektet Bröd i Bergslagen. Pga vädret flyttade mässan upp till det stora Sädesmagasinet, där det handlades för fullt! Och med föredrag i Bystugan av Manfred Enoksson från Saltå Kvarn. Och kaffeservering med goda bröd i Bellmansgården, där hängde vi en bra stund.

Den här hembygdsgården är mer som en by än en gård. Platsen råkar också heta just By och var centralort i begynnelsen, då när Smedjebacken verkligen ”bara” var en backe med smedjor som hörde samman med järntackeproduktionen vid hyttan längs Kolbäcksån. Norrbärke kyrka byggdes nära By och det bedrevs livlig handel längs en bygata neråt sjön. Det var då det. Sen brann byn 1717 och 28 gårdar eldhärjades, fyra blev kvar och utgör kärnan i dagens hembygdsgård. Centrum förskjöts till Smedjebacken.

Det slingrar sig en landsväg runt hembygdsgården och där finns även flera privatbostäder i gamla hus som man lätt kan tro hör till föreningen – så är inte fallet. Pittoreskt för besökarna som kan kika in på blomstrande små täppor och gårdar. De boende blir väl vana vid att vara omringade av folk som spanar på dem.

Bakstugan i Källfallet

Förra veckan känns redan långt borta men då hände det sig i alla fall att Eva Långberg, projektledare i Bröd i Bergslagen och jag for till Riddarhyttan för att inspektera bakstugan i ett område som heter Källfallet. Vi var lite tidiga så vi fikade på Galleri Astley först, som jag skrev om igår.

I Riddarhyttan väntade en hel hop med baklystna människor som ville lära sig mer och börja baka i mer organiserad form. Riddarhyttan är väldigt livaktigt måste jag säga. Vi träffade nästan hela gruppen, de kom nästan allihop för att möta Eva och planera kurstillfället. Och där var till och med en man som ville vara med och baka. Den här bakstugan är stor och rymlig, tämligen nyrestaurerad. Den har idag en privat ägare som är hygglig nog att låna ut den, familjen använder stället som fritidsbostad. Huset byggdes av Bolaget Riddarhytte AB en gång i tiden, jag tror runt förra sekelskiftet.

I huset finns två bakstugor och två tvättstugor på bottenplanet, en av varje i vardera gaveln alltså – som ett parhus. Bakugn och tvättkar delar skorsten om ni förstår. Man måste ju ha hetvatten till vittvätten. På den tiden fick folk från byn boka in sig både för bakning och stortvätt, vilket nog inte var helt ovanligt. En allmän bakstuga ihop med en lika allmän tvättstuga, det är en smart lösning. Jag får väl förmoda att det här var fruntimrens egna träffpunkt där de fick vara ifred med sina bestyr. Karlarna höll väl till vid gruvan. Idag används bara den ena bakstugan för bakning, i den andra kan man sitta samlade längs med ett långbord. I mitten på april ska det bakas i denna stuga med Eva. Sen kommer nog bakandet att fortsätta i kollektiv form!

Eva Långberg ”Bröd i Bergslagen”

Eva Långberg från ABF tittade in på eftermiddagen i början på veckan. Vi drack en kopp pepparmyntste och Eva berättade om de senaste nyheterna i projektet Bröd i Bergslagen som nu går in på upploppet, sista året. Projektet avslutas i början på hösten med en redovisning. Tänk att de två åren snart har gått!! Hon håller som bäst på med att sy ihop en brödmässa som ska genomföras för allmänheten lördag den 12 maj kl 11-16 på Norrbärke hembygdsgård i Smedjebacken. Vi pratade om det.

Eva har bokat upp huvudpersonen Manfred Enoksson, som kom till Saltå Kvarn i Järna 1992, och som med tiden blev berömd bagarmästare på kvarnen, www.saltakvarn.se.  Han har med stor energi och djup kunskap bidragit till att ekologisk bakning fått ett starkt uppsving med surdegsbröd och annat gott. Manfred ska hålla workshops på Norrbärke hembygdsgård den lördagen. Det blir mycket annat där också, olika goda bröd med tillbehör som ostar, sylter, marmelader, redskap (brödspadar, stickor, korgar…) etc till försäljning samt naturligtvis diverse ekologiska mjölprodukter från Hällsta Kvarn utanför Sala, www.storahallsta.com.

Fredag 11 maj blir det brödaktiviteter för VBU, Restaurangskolan i Smedjebacken. Eleverna ska få möjlighet att lära sig mer om historisk brödbakning och själva prova på. Ett mer detaljerat program kommer förstås senare. Det här var bara som ett litet varsel!

Bröd i Bergslagen ångar på

I vårt brödprojekt med ABF Västerbergslagen står inget stilla, inte med Eva Långberg som projektledare! Hennes brödidéer sprider sig vida omkring och folk ringer från alla håll och kanter och vill att hon ska komma. Faktum är att jag aldrig skådat maken till människa! Nu är hon känd i hela Dalarna efter ett stort reportage i Dalabygden.

Det var den 16 december och den här gången for Eva till en bakstuga i Utsälje i Dala-Järna och lärde Kerstin Johansson att utnyttja den vedeldade ugnen fullt ut. Det betyder att man efter sedvanligt tunnbrödsbakande gräddar mjuka bullar och bröd och till sist gräddas surdegsbrödet.  Reportaget kommer nog på nätet framöver: www.dalabygden.se

Evas favoritbröd till julens ostar och skinka är annars ett bröd som heter Tofta, som även kan gräddas i vanlig ugn, jag har smakat det, det är knaprigt och jättegott! Så här gör ni:

TOFTA
1 liter röd mjölk
300 g smör
75 g jäst
0,5 dl socker
2 tsk salt
drygt 2 kg ekologiskt vetemjöl
(Jag ska nog prova med dinkelmjöl)

Dag 1: Blanda rumsvarm mjölk och smält smör med de övriga ingredienserna, arbeta ihop dem i assistent i 10 minuter. Vicka upp degen i en hink eller bunke med lock, låt stå kallt över natten.

Dag 2: Dela degen i dryga 20 delar (22-23 st kanske?) och rulla till ämnen, låt jäsa i 30 minuter. Kavla ut till tunna kakor, ev med pumpafrön, sesamfrön eller hackade valnötter eller annat. Värm plåtarna i 250 graders ugn och grädda sen kakorna i 200 grader – det gör gräddningen snabb! Men jag skulle tro att det går att grädda bröden utan förvärmda plåtar också, men att det då tar längre tid.

Bergslagstinget 2011

Så har vi avverkat årets Bergslagsting, det skedde i lördags i Fagersta på Västanfors församlingshem, ett underbart ställe vid sjön intill kyrkan. Där brukar vi även förlägga styrelsens och även Ekorådets julmöten för då kan vi kombinera dessa med julgröt och skinksmörgås, oslagbart!

På Bergslagstinget kom drygt 30 personer, inte så illa, salen kändes ganska uppfylld. Vi hade gott om tid men ändå blev den knapp, visst är det konstigt? En timme till var och en av föredragshållarna räckte ändå inte riktigt till. Och det var roliga föredrag! Men har man sagt att man ska sluta kl 15 då får man lov att göra det också. Folk börjar röra på sig.

Eva Långberg, projektledare för Bröd i Bergslagen, berättade bl.a. allt om hur man eldar upp en gammal bakugn, den som tokeldar förstör ugnen och det har vi sett prov på när vi farit runt bland Ekomuseums bakugnar. Det är en smärre katastrof, för att mura om en dylik ugn gör man inte i första taget och inte heller är ett jobb man fixar själv. Bröd engagerar alla människor. Det är ett bra kontaktverktyg.

Ulla Fredriksson berättade levande om sitt och sin förenings – Riddarhyttans hembygdsförening – ideella pedagogiska arbete på platsen: Röda Jorden, hon är bara ”outstanding”! Hennes berättelse fick oss alla att vilja vara med en dag och göra järn på det där riktigt ursprungliga sättet.

Malin Andersson, som driver enmansföretaget Primaleve kulturtjänst, berättade lika levande om hur guideyrket är det absolut roligast jobb man kan ha! Men Malin har 20 års erfarenhet och vet det mesta om vad som kan inträffa och hur man kan lösa problem. Hon har lärt sig under årens lopp och besitter idag en kunskap som få har, dessutom kan hon konsten att förmedla den.

Och så Örjan Hamrin, som fick vänta till sist därför att han har ett ämne som omfattar och berör dagens alla föredrag. Det är: Interpretation vilket är ett begrepp som dykt upp de senaste åren och som i USA och England har blivit något man kan studera på universitet. Vi i Sverige hänger inte riktigt med där. Hos oss finns nog bara några initiativ än så länge, jag tänker på SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Ulltuna utanför Uppsala och Centrum för Naturvägledning som gör insatser för naturguider. Interpretation handlar enkelt uttryckt om hur vi tolkar landskap, naturen, människor, skeenden. Det ger guiden och vägvisaren en högre status. Då vaknade de presumtiva guiderna till, för detta är något både ganska nytt och viktigt – särskilt för ett ekomuseum.

 

Bakstugan på Skantzen i Hallstahammar

Vi for till Skantzen idag för att inspektera bakstugan Eva Långberg och jag. Det var för projektet Bröd i Bergslagen förstås, Eva är projektledare. Bakstugan drivs av Svedvi Berg hembygdsförening. Vi hade med oss gymnasisten Niklas som praktiserar fem veckor på ABF i Ludvika, han ska lära sig lite om fritidsaktiviteter. Det är bra det! Folket på Skantzen använder aktivt sin bakstuga, bakar och säljer bröd vissa dagar under året, de bedriver även viss kursverksamhet. Frågan var nu om vi kunde bidra med något?

Eva Spännare och Siv Nääv från föreningen tog emot med ett fint dukat kaffebord i lika fina Mekanikus, där Strömsholms kanals tekniske chef en gång i tiden bodde. Det var gott med en kopp kaffe för det tar halvannan timme att köra dit från Ludvika, då blir man sugen. Damerna på Skantzen var mycket intresserade av både goda råd och av en kurs, så det kan nog bli läge för surdegsbakning framöver. Evas plan är att köra igång när vintern passerat, framåt mars så där. Och bakstugan! Den ligger oerhört vackert nere vid strandkanten vid Dammsjön. Under golvet kluckar vågorna liksom i ett båthus, det är ovanligt. Här ska nu bakas nästa gång på julmarknaden söndag 11 december! Då måste nog jag fara hit och se med egna ögon, det är lite kul med julmarknader i dessa miljöer, det blir extra stämningsfullt.

Bröd i Bergslagen har varit igång i drygt ett år nu och har hunnit med massor! Ändå jobbar Eva bara halvtid i projektet. Det ska fortgå ett knappt år till, sen är det över, men samtidigt har det väckt ett sådant intresse att en fortsättning och en utvidgning är både fullt tänkbar och möjlig. Bröd engagerar människor!

Bergslagsting lördag 12 november

Det ska handla om kunskapsöverföring denna gång – i all sin enkelhet. Det är också så typiskt ekomusealt, sånt som ekomuseer alldeles naturligt jobbar med. Vi överför kunskap utan att tänka så mycket på det. Här är ”hands on” en självklarhet. Det handlar om deltagande, ett ganska aktivt deltagande ibland. Verksamheten på Röda Jorden är ett praktexempel på det. Besökarna kommer mycket nära verksamheten, de får lägga sig i och vara med. Men de ideella vägledarna börjar uppnå höga åldrar nu och måste väl ersättas vad det lider….det är då man kan känna stress! Vem kommer efter? Men som Ulla Fredriksson, 75 år i somras, så lugnt sa igår: ”Det kommer alltid människor efter oss! Oroa dig inte för det!” Jo visst, men tänk om man ändå såg en kö av intressenter…pigga 60-plussare som vill ha nåt att bita i. Det skulle lugna mig.

Men nu var det Bergslagstinget. Den ligger som en pdf på hemsidan, ni kan kolla där. Alla är välkomna. Det kostar 100 kr per person, och det är för lunch och förmiddagskaffe. Jag vill alltså ha föranmälan så jag kan meddela köket på Lindgården. Man kan naturligtvis komma halva dan och hoppa över lunchen, då kostar det inget men bra om ni meddelar det i alla fall:  christina@ekomuseum.se

”GUIDA-VISA-SPRIDA” –  Lördag 12 november kl 10-15
Plats: Lindgården i Västanfors, Fagersta.

Kl 10-12
Med brödet som verktyg
Eva Långberg, ABF, projektledare för Bröd i Bergslagen.
Med platsen som verktyg
Ulla Fredriksson, ideell på Röda Jorden

L u n c h och småprat

Kl 13-15
Med guideteknik som verktyg
Malin Andersson, PrimaLeve Kulturtjänst, Ängelsbergsguide
Interpretation med Örjan Hamrin
Hur man tolkar historia, människor, platser, landskap.

Jag tror att Örjan knyter ihop hela säcken och vi får möjlighet till avslutande samtal också. Och jag själv hälsar naturligtvis välkommen allra först också och säger hej när ni går. Det här ska bli roligt!

Museimässa på Dalarnas museum

Nu är vi här! Det är Eva Långberg med vårt gemensamma projekt Bröd i Bergslagen och jag själv som vaktar vår monter. Kl är 11, vi har varit här en timme och det strosar in besökare så sakteliga i museet. De flanerar förbi och kastar lite försiktiga blickar, bäst låta dem göra det. Att kasta sig över folk är nog ingen bra idé. Vi turas om att sitta här, Eva och jag, och då kan vi gå runt och strosa lite själva på mässan och kolla in de andra. Det finns 18 st till som visar upp sig här på mässan.

Vi ska vara här hela dagen idag, fram till kl 17 och sen imorrn lördag också mellan kl 10-15. Jag har laddat upp med böcker och gamla skrifter och säljer till mässpriser, special med andra ord. Är ni i närheten kan det löna sig att titta in på museet. Gratis entré – det är väldigt sympatiskt.