Etikettarkiv: Ekorådet

Bokslut och Ekobladet

Styrelsen sitter samlad på Logen på Västanfors hembygdsgård. Det är bokslutssammanträde. Fr vä sitter Carl-Magnus Gagge, chef Västmanlands läns museum, Gunlög Olsson, Skinnskattebergs kn, Ingrid Fahlqvist, Norbergs kn, Ulf Andersson, Smedjebackens kn. På kortänden ordf Ingvar Henriksson, Sen t hö  Mona Lisa Jansson Gleimar, Ludvika kn, Susanne Andersson, Ludvika kn, Anna-Karin Andersson, Ekorådet Dalarna, Jan Raihle, chef Dalarnas museum, Tomas Ulfborg, Fagersta kn. Två som också var med men som inte syns på bilden var Karin Johansson, ekonom och Gunnar Ahl, ordf Ekorådet. Dessutom anslöt ytterligare en ledamot, Joakim Graning från Hallstahammar kn, men då var mötet redan igång.

Styrelsen på Logen på Västanfors hembygdsgård. Fr vä Carl-Magnus Gagge, chef Västmanlands läns museum, Gunlög Olsson, Skinnskattebergs kn, Ingrid Fahlqvist, Norbergs kn, Ulf Andersson, Smedjebackens kn. På kortänden ordf Ingvar Henriksson, Ludvika kn. Därefter t hö Mona-Lisa Jansson Gleimar, Ludvika kn, Susanne Andersson, Ludvika kn, Anna-Karin Andersson, Ekorådet Dalarna, Jan Raihle, chef Dalarnas museum, Tomas Ulfborg, Fagersta kn. Två som också var med men som tyvärr inte syns var Karin Johansson, ekonom och Gunnar Ahl, Ekorådet Västmanland. Lite senare anslöt ytterligare en ledamot, Joakim Graning från Hallstahammar kn, han kom ju tyvärr aldrig ens med på bild.

Så var bokslutet gjort! Det var i fredags som styrelsen sammanträdde på Logen på trevliga Västanfors hembygdsgård. Och i år gick det som på räls. Alla utom en ledamot var där och i dag kom den saknade hit till kansliet och plitade på sitt namn. Nu är det påskrivet av alla som ska skriva på. Så fort har det aldrig gått tidigare. Nu går jag till revisorn och får hans påskrift också. Dessutom landade vi på en nätt liten vinst, nära nollstrecket. Det kunde inte vara bättre. En osannolik tur med allt! Eller är det månne skicklighet? Jag lutar faktiskt åt det senare…

Ekobladet ! Låt mig säga nåt om det. Det skickades ut den 28 februari till många epostmottagare, den hänger även på hemsidan. MEN jag har dessvärre en liten egenhet att svänga om dag och datum och det lyckades jag bra med i senaste Ekobladet. Observera nu detta: Geocentrums Vänner i Riddarhyttan håller sitt årsmöte MÅNDAG 18 mars kl 19. Inte tisdag som jag skrev, ber om ursäkt!! Må detta nu gå fram till några. Må det sprida sig som ringar på vattnet. Detta misstag var då otur!! Eller var det synnerligen oskickligt av mig? Jag lutar åt det senare även i detta fall. Och där ser ni – det skapas balans alldeles av sig självt!! Och på direkten dessutom. Livet är allt bra finurligt. Precis som en gungbräda. Det ska jämna ut sig!

Senaste Ekobladet finns att läsa: här!

 

Ekorådsmöte på Stollberg

Ekorådet: fr vä Anna-Karin Andersson från byn Kullen i Grangärde, Karl-Erik Nohrstedt från Söderbärke, ideellt aktiv på Stollberg, Lennart Lindgren från Skantzen i Hallstahammar, Bertil Andersson från byn Gravendal i Grangärde finnmark, Ekorådets ordförande Gunnar Ahl från Karmansbo, Lars Lysén från Trångfors smedja, Nisse Wikström och Kalle Nordebring, båda från Riddarhyttans hembygdsförening. Foto Ch Lindeqvist.

Ekorådet: fr vä Anna-Karin Andersson från byn Kullen i Grangärde, Karl-Erik Nohrstedt från Söderbärke, ideellt aktiv på Stollberg, Lennart Lindgren från Skantzen i Hallstahammar, Bertil Andersson från byn Gravendal i Grangärde finnmark, Ekorådets ordförande Gunnar Ahl från Karmansbo, Lars Lysén från Trångfors smedja, Nisse Wikström och Kalle Nordebring, båda från Riddarhyttans hembygdsförening. Foto ChL.

Vi har vackra gruvor i vår närhet måste jag säga! Förra veckan Flogberget.  I går tisdag samlades Ekorådet på Stollberg och vi höll möte i det stenhus som Stollbergsföreningen Väster Silfbergs vänner kallar stenlaggårn. Det är en jättefin liten byggnad med en eldstad i mitten där kaffet kokas i sotig panna.

Vi satt vid långbordet längs långsidan och höll möte med tända ljus. Här finns ingen el. Det är en magiskt att vara häruppe på berget med den vida utsikten över sjöar och blånande höjder. Ett möte här blir trivsamt och vi fick en hel del sagt. Vi pratade bland annat om ett Bergslagsting till våren, en riktig ekomuseidag, dryfta ekomuseifrågor. Ett ekomuseum handlar oftast om ekonomisk historia men kan även handla om ekologi i betydelsen natur- och miljöfrågor. Naturbiten ska med i båten.

Efter mötet gick vi runt gruvan och vi fick en väldigt trevlig guidning av Karl-Erik Nohrstedt, som är ideellt aktiv på Stollberg. Hela denna jättegruva är skapad av människors händer, med eldar har man brutit sig ner hundratals meter (tillmakning). Man började bryta silver på 1100-talet men övergick på 1700-talet till järn, bly och zink. Troligen är gruvan Sveriges äldsta silvergruva. Och området Väster Silfberg sträcker sig ca en mil bort mot Schisshyttan med sitt metallurgiska laboratorium där man första gången fick fram stål av hög kvalitet. Stålet från Schisshyttan ansågs en gång vara det bästa i Sverige. Det var 1700-tal, upplysningens och uppfinningarnas århundrade. Visst finns det mycket intressant i Bergslagen? Och i Ekomuseum förstås – en komprimerad värld. Iron made the country.

Ekorådet i Karmansbo smedja

Ekorådet – fr vä Bertil Andersson, Gravendal, Gunnar Ahl, Karmansbo, Kalle Nordebring, Riddarhyttan, Olle Olsson, Halvarsviken Ängelsberg, Lennart Lindgren, Skantzen Hallstahammar, Karl-Erik Norhstedt, Stollberg, Anders Stendalen, Grängesberg, Lars Lysén, Trångfors smedja och Gun-Lis Gustavsson, Västanfors hembygdsgård – höll möte i Karmansbo smedja igår, torsdag eftermiddag. Det är en mäktig miljö, stor och luftig, högt i tak och full med intressant järnskräp. Det är spåren och resterna från lancashiresmidet som pågick här fram till 1958. Ekorådets ordförande Gunnar Ahl visade runt, det är inte så ofta vi får tillfälle att verkligen titta lite mer ingående på detaljerna, alla rester längs väggarna. Gunnar växte upp i Karmansbo och han fyller nog 83 år i höst, joo, och han sprang här som barn, han minns smederna, han såg stångjärnet valsas fram. Det är märkvärdigt! Det skedde nästan alldeles nyss, så känns det när han berättar. Det blir vädligt speciellt.

Mötet höll vi i ett litet samlingsrum som finns där. Men först tog jag en bild på dem alla utanför i dagsljuset och med kolhuset uppe på höjden som fond. I det kolhuset lagrades stenkol, vilket förvånade några av oss. Det var ugnarna som kunde eldas med stenkol, mer effektivt än träkol förstås, mer energirikt. Kolhusen för träkol låg på andra sidan smedjan och är rivna för längesen.

Runt smedjan är det av tradition en marknad på Nationaldagen den 6 juni och den invigs av landshövding Ingemar Skogö. Det blir visningar av smedjan och det serveras dels korngrynskaka med fläsk i kolhuset och dels kan man frossa på en kakbuffé uppe på herrgården, www.karmansboherrgard.se.

En förtydligande kommentar om stenkolet har inkommit från Gunnar Ahl, då det väckte lite förundran vilket kräver en förklaring. Här kommer den:
”Stenkolet användes bara i vällugnen där det inte kom i kontakt med järnet. Det var bara den brinnande gas som stenkolet alstrade som värmde upp järnet igen och till en högre temperatur så att i järnet kvarvarande slagg rann ut. Lancashirehärdarna använde uteslutande träkol vid färskningen för att inte järnet skulle förstöras av t.ex fosfor. Färskning = smältning och bortbränning av det kol tackjärnet innehöll.” 

Ekorådsmöte på Karlbergs hembygdsgård

Dags för höstsamling! I onsdags förra veckan hade vi det första mötet efter sommaren och det tredje för året. Det fjärde och sista mötet sker i samband med julmötet i början på december. Då äter Ekorådet julgröt tillsammans med Ekomuseums styrelse (och det är politikerna). Det blir fyra möten per år för Ekorådet, som är de ideellas samarbetsråd i Ekomuseum Bergslagen.

Nu hade vi beslutat hålla möte på Karlbergs hembygdsgård i Norberg. Den ligger bredvid Nya Lapphyttan och då vi saknar en representant i Ekorådet från Norberg så var syftet med mötet att rekrytera någon från Karlbergs hembygdsförening.

Men den här gången hade det hänt något med Ekorådet! Kunde det bero på det vackra höstvädret tro? Några ledamöter kom av sig helt enkelt. Tappade minnet! Trots att portföljer var packade och man visste…..Tre man dök upp i alla fall. Om alla kommer så ska vi vara tolv personer och med mig tretton. Det betyder sex personer från vardera länsdel.  Nåja, vi genomförde i alla fall ett enklare möte i en reducerad grupp, vi var totalt fem personer.  I Norberg ställde ordföranden i hembygdsföreningen Lars Jacobsson upp och kaffebordet var dukat så fint med tända ljus.

Efter mötet gick vi runt på Nya Lapphyttan och tittade på masugnen. Det var tyst och stilla på området. Ja, det är det faktiskt överallt i Bergslagen utom just under sommarveckorna. Det är så verkligheten ser ut.