Etikettarkiv: Ekorådsmöte

Ekorådsmöte på Stollberg

Lämna ett svar

Ekorådet: fr vä Anna-Karin Andersson från byn Kullen i Grangärde, Karl-Erik Nohrstedt från Söderbärke, ideellt aktiv på Stollberg, Lennart Lindgren från Skantzen i Hallstahammar, Bertil Andersson från byn Gravendal i Grangärde finnmark, Ekorådets ordförande Gunnar Ahl från Karmansbo, Lars Lysén från Trångfors smedja, Nisse Wikström och Kalle Nordebring, båda från Riddarhyttans hembygdsförening. Foto Ch Lindeqvist.

Ekorådet: fr vä Anna-Karin Andersson från byn Kullen i Grangärde, Karl-Erik Nohrstedt från Söderbärke, ideellt aktiv på Stollberg, Lennart Lindgren från Skantzen i Hallstahammar, Bertil Andersson från byn Gravendal i Grangärde finnmark, Ekorådets ordförande Gunnar Ahl från Karmansbo, Lars Lysén från Trångfors smedja, Nisse Wikström och Kalle Nordebring, båda från Riddarhyttans hembygdsförening. Foto ChL.

Vi har vackra gruvor i vår närhet måste jag säga! Förra veckan Flogberget.  I går tisdag samlades Ekorådet på Stollberg och vi höll möte i det stenhus som Stollbergsföreningen Väster Silfbergs vänner kallar stenlaggårn. Det är en jättefin liten byggnad med en eldstad i mitten där kaffet kokas i sotig panna.

Vi satt vid långbordet längs långsidan och höll möte med tända ljus. Här finns ingen el. Det är en magiskt att vara häruppe på berget med den vida utsikten över sjöar och blånande höjder. Ett möte här blir trivsamt och vi fick en hel del sagt. Vi pratade bland annat om ett Bergslagsting till våren, en riktig ekomuseidag, dryfta ekomuseifrågor. Ett ekomuseum handlar oftast om ekonomisk historia men kan även handla om ekologi i betydelsen natur- och miljöfrågor. Naturbiten ska med i båten.

Efter mötet gick vi runt gruvan och vi fick en väldigt trevlig guidning av Karl-Erik Nohrstedt, som är ideellt aktiv på Stollberg. Hela denna jättegruva är skapad av människors händer, med eldar har man brutit sig ner hundratals meter (tillmakning). Man började bryta silver på 1100-talet men övergick på 1700-talet till järn, bly och zink. Troligen är gruvan Sveriges äldsta silvergruva. Och området Väster Silfberg sträcker sig ca en mil bort mot Schisshyttan med sitt metallurgiska laboratorium där man första gången fick fram stål av hög kvalitet. Stålet från Schisshyttan ansågs en gång vara det bästa i Sverige. Det var 1700-tal, upplysningens och uppfinningarnas århundrade. Visst finns det mycket intressant i Bergslagen? Och i Ekomuseum förstås – en komprimerad värld. Iron made the country.

Ekorådsmöte på Karlbergs hembygdsgård

Lämna ett svar

Dags för höstsamling! I onsdags förra veckan hade vi det första mötet efter sommaren och det tredje för året. Det fjärde och sista mötet sker i samband med julmötet i början på december. Då äter Ekorådet julgröt tillsammans med Ekomuseums styrelse (och det är politikerna). Det blir fyra möten per år för Ekorådet, som är de ideellas samarbetsråd i Ekomuseum Bergslagen.

Nu hade vi beslutat hålla möte på Karlbergs hembygdsgård i Norberg. Den ligger bredvid Nya Lapphyttan och då vi saknar en representant i Ekorådet från Norberg så var syftet med mötet att rekrytera någon från Karlbergs hembygdsförening.

Men den här gången hade det hänt något med Ekorådet! Kunde det bero på det vackra höstvädret tro? Några ledamöter kom av sig helt enkelt. Tappade minnet! Trots att portföljer var packade och man visste…..Tre man dök upp i alla fall. Om alla kommer så ska vi vara tolv personer och med mig tretton. Det betyder sex personer från vardera länsdel.  Nåja, vi genomförde i alla fall ett enklare möte i en reducerad grupp, vi var totalt fem personer.  I Norberg ställde ordföranden i hembygdsföreningen Lars Jacobsson upp och kaffebordet var dukat så fint med tända ljus.

Efter mötet gick vi runt på Nya Lapphyttan och tittade på masugnen. Det var tyst och stilla på området. Ja, det är det faktiskt överallt i Bergslagen utom just under sommarveckorna. Det är så verkligheten ser ut.

Ekorådsmöte i Halvarsviken

Lämna ett svar

Här sitter de två systrarna som bodde sist i huset. På övre bilden visar Olle Olsson med ryggen mot kameran runt i det gamla köket. Fr vänster står Kalle Nordebring från Riddarhyttan, Lennart Lindgren från Hallstahammar, Gunnar Ahl från Karmansbo och Ulla Carlsson från Malingsbo.

Här sitter de två systrarna som bodde sist i huset. På övre bilden visar Olle Olsson med ryggen mot kameran runt i det gamla köket. Fr vänster står Kalle Nordebring från Riddarhyttan, Lennart Lindgren från Hallstahammar, Gunnar Ahl från Karmansbo och Ulla Carlsson från Malingsbo.

I snögloppet igår eftermiddag hade vi Ekorådsmöte hos Olle Olsson i Halvarsviken, som ligger mellan Ängelsberg och Virsbo i Fagersta kommun. Det är alltså företrädare för de ideella föreningarna som möts. Olle Olsson bor på en stor och urgammal gård och driver den tillsammans med sin bror. Nu har de startat upp ”Bo på lantgård” – en verksamhet som är tänkt att växa med andra aktiviteter på gården. Bröderna har inrett en gammal ladugård för uthyrning. Där höll vi vårt möte. Gården har gått i släkten i 16 generationer och har rötter långt ner i 1300-talet. Visst är det fascinerande….?? Här bor folk kvar, generation efter generation……Vi blev visade gammelstugan från slutet av 1700-talet – en låg timrad byggnad fylld av historia och Olle kunde berätta om släkten. Utanför fönstret stod det 300-åriga päronträdet. På chiffonjén fanns kort på farfar som var född i huset och den ende som gifte sig av fyra syskon. De sista som bodde i huset var två små gummor – de fanns på bild flankerade av sina två bröder! Det var farfars två ogifta systrar som delade hushåll och det måste ha varit i början på 1900-talet nån gång. Det var mycket att titta på!! Men vi skulle ju hålla ett möte också! Olles svägerska Ing-Marie Carlsson kom till mötet och berättade om ett Leader-projekt om trädgårdar som hon varit med om att starta och driva och som resulterat i en rad kurser om Trädgårdsvård och Upplevelser i det gröna i och runt Halvarsviken. Om Halvarsviken och deras aktiviteter kan man läsa på deras egen hemsida, www.halvarsviken.se. Och så var det då vårt Ekorådsmöte. Jodå – vi hann med det till slut också fast det drog ut lite på tiden och blev lite kortare än vanligt. Idag ska jag skriva ut minnesanteckningarna! Ja, det är i alla fall min ambition….