MAGASINET 2017

Nu är MAGASINET här. Temat är små och spännande museer i Ekomuseum Bergslagen, tips inför sommarens utflykter i Bergslagen. Magasinet ska snart finnas ute i ekomuseets område. Annars kan du kontakta oss så skickas den till dig. info@ekomuseum.se

Ett ras vid Flogbergets besöksgruva

 

I vintras hände det. Ett ras vid Flogberget inträffade och  drog med sig bergbitar rakt ner  där visningar görs varje sommar. Vilken tur att det hände på vintern och inte under visningssäsong. Berg är inte så ”bergsäkert” som man kan tro. Därför är det ju också så otroligt viktigt med de så kallade skrotningarna. På Flogberget har det alltid ”skrotats” inför säsong, men inför förra säsongen blev det inte av. Jag vet inte om raset beror på det, det finns alltid risk för ras vid en gruva, eller hur? Flogbergets gruva är ett av flaggskeppen i Ekomuseum Bergslagen. Välbesökt med regelbundna populära visningar och inte minst för barn och det dramatiserade Flogbergspelet. Sedan invigning av besöksgruvan för sådär trettio år sedan har mycket tid, kraft och medel lagts på att göra gruvan attraktiv, tillgänglig och säker. Och det är verkligen en fin plats att besöka. Naturen är vidunderlig och inspirerar fantasin. Just nu blommar blåsipporna, vinden susar i granarna och fåglarna kvittrar som besatta.

I sommar kommer alla planerade aktiviteter, visningar och spel att ställas in till förmån för arbete för ökad säkerhet. Men till sommaren 2018 är man igång igen. Välkommen då.

 

 

 

 

 

Bergslagens historia på Västmanlands läns museum

Västmanlands läns museum

Bergslagshistoria på Västmanlands läns museum. Här kan du besöka fyra utställningar som berättar om den västmanländska historien från stenåldern fram tills idag, om makten och näringarna, platser i länet och om människorna som levde här.

Länsmuseet vill genom utställningarna ge alla som bor i Västmanland idag, och de som besöker vårt län, en möjlighet att på ett lekfullt och interaktivt sätt lära känna och identifiera sig med tidigare generationers västmanlänningar.
När då var nu – forntidens folk och fä, När då var nu – medeltidens makt och människor, När då var nu – nya tidens ordning och redan, 1500-1700-tal och När då var nu – modärna tider, 1800-2000-tal.

 

 

Ny illustrerad karta

Nu är den här – sommarbroschyren 2017 med ny illustrerad karta att inspireras av. Sommarbroschyren har bytt  namn till JÄRNRUTTEN. Kom gärna och hämta på Ekomuseum Bergslagens  kansli på Gammelgården i Ludvika.

Ny illustrerad karta.

Sommarbroschyren 2017

Ny bok

Geologibok_OMSLAG_final_161102.indd

Berg och stenar är något av det mest fascinerande som finns i vår natur. Tänk, de bildades för miljontals år sedan. En svindlande tanke. Att just Ekomuseum Bergslagen ger ut en bok om geologi känns väldigt naturligt, då några av världens mineralrikaste områden finns just i Bergslagen. Varför just här? Ja, det får du reda på i boken som passar bra för både barn och alla nyfikna på geologi. Beställ den genom att maila info@ekomuseum.se Pris: 219 kronor + porto.

Ludvika gammelgård och Marnässkolan

img_4556Skapande skola projektet ”Hatt, mössa, sjal” är äntligen på plats. Det gick så himla bra. Den 13 september kom ett gäng på cirka 40 elever, treor och fyror, från Marnässkolan till Gammelgården i Ludvika. Skolan ligger nästgårds så promenaden var kort.

Planeringen startade för närmare ett år sedan. Idén dök upp när jag besökte hembygdsgårdens nya hattutställning. Hembygdsföreningen nappade snabbt. De var pigga på att återknyta kontakten med Marnässkolan, som också visade sig intresserade. Så vi ordnade träff med kultursekreteraren i Ludvika och vips var början till ett ”Skapande skola- projekt” igång. Målet blev integration och temat huvudbonader och textila hantverk.

img_4610

Tre stationer fick barnen gå till. Här är första gruppen på väg upp till hattutställningen.

img_3743 Där fick de träffa skickliga och erfarna museipedagogen Annacari Jadling  Ohlsson från Dalarnas museum. Hon berättade och samtalade med eleverna om vad man haft på huvudet förr, i Sverige, i Dalarna och i världen. Och vad man har nu idag. Det visade sig vara stora likheter geografiskt. Genom tiderna har huvudbonaden skiftat – men en sak är säker – den är viktig än i dag. Och det var inte länge sedan min mamma absolut inte gick ut utan hatt eller sjal på huvudet.

img_4579Vid nästa station var det dags att själv tillverka en fin snodd och en tofs av färggranna garner. Här blev det samarbete. Alla eleverna fick en toppluva att dekorera med sin egen tofs i reflexlysande garn. Det hantverkares flitigt tillsammans med Gunilla Lärfars som rest från Leksand för att delta i projektet. Roligt att få med sig något hem tyckte eleverna. Och en luva med reflexdekoration är ju praktiskt så här på hösten.  I Sverige är det bra med mössa på vintern för annars blir det kallt åt öronen verkade nästan alla vara överens om, men man kan ju också ha det för att man vill vara snygg påpekade en annan elev. Samtliga bar sina toppluvor efter dagens slut, en del till och med utanpå kepsen.

img_3751Tredje momentet var att på ett enkelt sätt väva ett band. Gun-Britt Udd från Ludvika hade gjort iordning fiffiga små vävstolar av tråd, pinne och pappskiva.  Vävteknik finns i alla länder och är både enkelt och komplicerat beroende på vad det ska bli.  Här fick eleverna alltså väva ett eget band som sen blev till en nyckelring och ta med hem.

img_4595Säkerligen första väverfarenheten för många av barnen.

img_4623Förmiddagen var intensiv men gick snabbt. Gunilla Lärfars, Gun-Britt Udd och medhjälpare sammanfattade och konstaterar att konceptet fungerade, elever och lärare vill komma igen nästa år med nya treor och fyror. Önskemål om mer samverkan mellan skola och hembygdsgård dök också upp, till exempel kring skolans lin-projekt. På Gammelgården finns ju alla föremålen.

img_4622Annacari Jadling Ohlsson, Tina Lindbom och Ann Andersson från Gammelgården samlade ihop trasmattorna som eleverna suttit på  under samtalen. För Ekomuseum Bergslagens del känns det toppen att projektet funkade så bra. Nu gäller det att inspirera fler föreningar inom ekomuseet att koppla ihop sig med någon skola och dela med sig av samlingar och kunskaper.

En bok om geologi

geo_illustration_test_151109

Vad är en sten egentligen, eller en bergart? Och hur är det med mineraler, metaller och ädelstenar? Lagom till jul kommer Ekomuseum Bergslagens nya bok om geologi. En bok för både barn och nyfikna vuxna om den geologiska bakgrunden till Bergslagens historia och den tid vi lever i nu.

Idé och inspirationsgivare: Lilian Jacobsson och Västerbergslagens geologiska förening i Ludvika.

Text: Bisse Falk, författare och filmare, Söderbärke.

Illustrationer och grafisk formgivning: Jenny Findahl, Snowtrail, Ljusterö.

Nytt vattenhjul i Karmansbo smedja

IMG_4234Karmansbo smedja fylldes till bredden idag av besökare. Det var en upplevelse att vara där och ta del av festligheterna.IMG_3379Det var alltså dags för invigning av det nya vattenhjulet. Det förra byggdes nytt 1984 efter en brand men höll inte förväntad kvalité och gick helt enkelt sönder för en tid sedan. Det här vattenhjulet är däremot tillverkat med all tänkbar kunskap och noggrannhet. Det var mycket intressant att ta del av hantverkaren Mattias Hallgrens berättelse om hur det gick till. Inte mindre än 1176 olika delar av trä och 316 olika delar av järn har behövts, samt massor av hantverksskicklighet, precision och kluriga lösningar. Bara det faktum att det enda trä som kan användas är hundra procent kärnvirke, som dessutom ska ha torkat i minst ett år, är en höjdare i sig och ett problem. Träd som får växa länge och sakta är det ont om idag, men det är verkligen värt mödan och pengarna att vänta. Mattias berättade om en bit spillvirke han hade i sin verkstad efter en tidigare renovering av en äldre byggnad. Virkesbiten var från 16-1700-talet men i absolut toppkvalité. Kärnvirke verkar vara nästan omöjligt att bryta ner och därmed otroligt klimatsmart och ekonomiskt.

IMG_3381För att möjliggöra det här nya vattenhjulet har många samverkat. Länsstyrelsen i Västmanland har bidragit med den största summan pengar men även Skinnskattebergs kommun. Den ideella föreningen vid Karmansbo smedja och bruksmiljö har bidragit med massvis av  arbetstimmar och stått för allt smidesarbete som behövts till hjulet. Bygget har utförts av några mycket skickliga hantverkare under ledning av Mattias Hallgren från ”Traditionsbärarna” som är ett företag med yrkesspecialister i samverkan för bevarandet av traditionella hantverk. All heder åt samtliga inblandade. Dagen till ära var smedjan festfin och invigningen ramades in av mässingsorkester och körsång. Själva invigningen gjordes högtidligen av Västmanlands landshövding Minoo Akhtarzand och fina tal hölls av kommunalrådet Carina Sandor och Länsmuseichefen Carl-Magnus Gagge. Även undertecknad sa några ord samt gratulerade till den fina miljön som verkligen är värd sin plats som besökmål. En pärla i ekomuseet. IMG_4249.jpgKarmansbo smedja är idag en viktig plats för kunskap och historia för alla att ta del av. Men livet vid ett bruk berättas inte bara i själva industrilokalen. Efter invigningen tog jag en tur till Långa raden, bostadslängan för smedsfamiljerna ett stenkast därifrån. Nästan alla arbetarbostäder finns kvar idag, moderniserade och bebodda. En lägenhet är dock bevarad från förr – och den kompletterar verkligen tekniken i smedjan. Smedsfamiljerna, särskilt mästersmeden och hans familj, bodde lite finare än övriga arbetare och drängar. Ett stort kök med kammare. Ljust och högt i tak. Visserligen med dagens mått mätt väldigt omodernt men ändå trivsamt. Självklart var det hustrun som stod för det mesta i hemmet. Smeden själv arbetade i skift, däremellan sov och år han. Hustrun och barnen skötte resten av familjens sysslor. Bära vatten, hugga ved, elda, väva tyger, sticka strumpor och koftor, sy, laga kläder, införskaffa, förvara och laga mat, städa, tvätta…