Här sitter de vid fikabordet i köket i Hällsjöns gamla gästgiveri, de som jobbar på Ludvika Gammelgård. Jag har mitt kansli vägg i vägg med köket och tittar in till dem ibland. Förmiddagsfikat är heligt, då avhandlas alla möjliga viktiga spörsmål. Från vänster sitter Alf, sen kommer Tina Lindbom Frejd som är gårdsfogde och ansvarig för Gammelgårdens verksamhet. Därefter kommer Cajs-Marie, Leif i bortre högsätet, Janne, Micke, Elisabet, Pelle och så Macke i hitre högsätet och han sitter med ryggen till. Några personer saknas dessutom. Det är inte alltid så här mycket folk, det är just detta sista år vilket nog beror på arbetsmarknadsåtgärder. Med så många personer så blir det mycket gjort här på Gammelgården fast alla jobbar inte heltid. Här behövs många händer, en hembygdsgård är arbetskrävande med alla hus och utomhusytor som hela tiden måste skötas och underhållas för att stå emot naturens strävan att skapa oordning, förfall och kaos – tänk på tidspilen som jag skrev om igår! Jobbig pil!
Etikettarkiv: Ludvika Gammelgård
Det drar ihop sig till semester…

Redan augusti!!! Det här med tiden…en ständig förundran över dess lopp. Jag håller på och avslutar en del saker här på kansliet för jag ska gå på semester den här veckan. Dryga tre veckor. Imorrn ska jag först delta i finnmarknaden på Rikkenstorp men sen….!! Idag har jag lagt sista handen vid Ekobladet och det går nu till tryckeriet i Hultebo, sen dimper det ner i era brevlådor kring den 3 sept skulle jag tro. Ni som får bladet med posten alltså. Det läggs även ut på hemsidan som en pdf-fil och där kan ni läsa det lite tidigare om ni är intresserade. Så är det.
Det är varmt idag, värsta värmen! Och det är lugnt på Gammelgården efter lördagens vimmel då Dan Andersson-veckan invigdes. Gammelgården tar igen sig. Elisabet och Ann knogar runt i värmen nu på eftermiddagen, de håller sig i skuggan där det rengörs gamla blomkrukor för idag har de städat en garderob full med bråte. Det var bra gjort. Jag har tagit kort på dem och ni ser dem här på den heta soliga trappan. De satt bara en kort stund. Själv gick jag genast inomhus. Det bränner för mycket. Har suttit med öppna fönster och plitat med bladet, en och annan spyfluga dundrar in med raketfart. Det är sommar, nu kommer den till mig. Jag har packat bilen inför marknaden och nu är dagen faktiskt nästan slut, ska lägga brev på posten och sen går jag hem. Minsann dyker det inte upp några molntussar över Marnästjärn? Joo…
Dan Anderssonveckan invigd av Marcus Birro


Ja, det var stort pådrag idag och Ludvika Gammelgård fylldes av folk. Marcus Birro skulle inviga Dan Andersson veckan och det gjorde han med ett långt, känslosamt och personligt tal. Självklart gick jag dit för att lyssna och spana och han var bra! Han sa precis de rätta sakerna, han hade det rätta tonläget, hans ord föll så vackert över alla oss församlade. Han lämnade ingen oberörd. Jag vågar påstå det. Han inledde med att säga att skrivandet är nyckeln till världen – för alla. Att ingenting förklarar världen bättre än orden. När vi drabbas av sorg (det förfärliga som hände i Norge) så blir det bättre om vi skriver av oss sorgen för orden gör jobbet åt oss, bokstäverna blir som tårar som läker oss. Just det fångade mig, det fastnade. Sen sa han många andra mycket kloka saker och även roliga självironiska saker men framförallt så höll han en avpassad ton och det kände publiken. Alla älskar Marcus Birro! Och Marcus Birro älskar Dalarna, finnmarken, poesin och Ludvika sent på natten. Applåder! Dan Andersson i sin himmel blev lycklig och glad och nu börjar hans vecka med stor energi och många upplevelser runt omkring i hans finnmarksland.
Jag träffade på min ordförande Ingvar Henriksson och hans Stina och vi tog en fika och pratade om Ekomuseum och allt som sker omkring oss, om augustisemester och om det tal vi nyss hörde. Dagen var varm, solen visade sig, till och med brände oss och hela Gammelgården levde upp i några timmar med långa köer som ringlade sig till kaffeserveringen. Jag håller med Marcus Birro – Dalarna, finnmarken, poesin och Ludvika är speciellt. Magiskt! Han glömde nämna sjön Väsman, annars stämmer allt han sa på pricken.
Mer om Marcus Birro finns här.
Dan Andersson i Ludvika

Finngården Rikkenstorp utanför Grängesberg. Vandrar man upp på höjden ovanför gården så långt man kan, bjuds man denna utsikt med ett mjukt böljande landskap, gröna skogar, blått i fjärran, vattenspegel, fritt och luftigt. Det är finnmarken. Foto ChL.
Temaveckorna avlöser varandra i Ludvika! Och nu stundar den största och mest besökta veckan av dem alla: Dan Anderssonveckan. Dan Andersson skulle nog förundras över intresset kring hans person och diktning om han såg oss från sin himmel… med stora ögon tittar han ner på oss när hans vecka nu drar igång på lördag den 30 juli här på Ludvika Gammelgård med invigning av Marcus Birro kl 13.00 på gårdstunet. Hembygdsgården med gruvmuseum, mineralmuseum och servering håller öppet hela dan som vanligt. Loppisen är igång på stora parkeringen och så även den trevliga byggnadsvårdsbutiken Nordiska Kaminer. Den kommande veckan bjuder sen på många programpunkter varje dag runt hela Grangärde finnmark. Det är ett stort område som sträcker sig från Ludvika till Säfsen, nästan hela kommunen faktiskt. En stor del i alla fall.
På tisdag 2 aug är det Finnmarknad kl 10-17 på Finngården Rikkenstorp. Ni kan gå en 2 km ”Kulturvandring” runt gården kl 10 med finnmarksforskaren Nils Holmdahl som också äger, bor och driver Rikkenstorp med sin familj. Och det är marknad ute på gårdstunet hela dan med den sköna utsikten över blånande berg. Finnskogarna.com ska vara där med många projektdeltagare. Bröd i Bergslagen ska vara där med Eva Långberg. Ekomuseum Bergslagen ska vara där med mig själv. Det ska bli jättekul! Och på eftermiddagen kl 15 kommer Göran Greider att föra ett litterärt samtal med Nils Holmdahl om den politiske Dan Andersson. Det blir intressant. Finnskogsmat och fika finns att köpa, man bör ta med sig nåt att sitta på, pall eller filt. Allt är utomhus. Gud förbjude att det blir regn denna dag. Entréavgiften är 100 kr. Vi kanske ses på Rikkenstorp??
Här kan ni läsa om:
Dan Anderssonveckan: www.dananderssonveckan.se
Finngården Rikkenstorp: www.rikkenstorp.se
Finnskogarna: www.finnskogarna.com
Turister invaderar Sverige!

Oj då! En armé av turister, horder….Det stod ett helt uppslag i DN den 20 juli om detta. Var är de? Går de bara på Skansen i Stockholm? 87 miljarder kronor spenderade turisterna i Sverige förra året! I år kan det bli ännu mer, det är hiskliga summor. Jag har märkt att det kliver in holländare mest varje dag när jag är på kansliet på Ludvika Gammelgård och min dörr står öppen. Det känns absolut att något hänt, de har blivit fler. En holländsk familj klagade på bristen på engelsk information. Hm, ett tecken…De kunde inte förstå att det bara stod hänvisningar och förklaringar på svenska på alla möjliga små skyltar. Varför inte klämma dit lite engelska också? För dem var det ofattbart. Att vi har hemsidan både på engelska och tyska imponerade föga. Inte heller vår engelska guidebok dög denna dag. Att Gammelgården har en engelsk folder togs inte emot med nån större entusiasm. Det var alla småskyltar som skulle ha en engelsk text! Och det är de små detaljerna som gör det, hur ofta har man inte hört det?? Det handlar om var toan finns, var fiket finns och kanelbulle, sockerkaka, småkakor…allt heter nåt på engelska. Vilket hus som är vad – ja allt sånt praktiskt som man behöver veta för att navigera på ett område. Men i Strömsdals smedja såg jag något som gladde mig för ett tag sen. Där hade smederna tänkt till efter ett antal besök av EU-turister. De hade hängt upp en ordlista – ord från smedjan – och översatt till engelska, tyska och holländska. Ord som härd, städ, tång osv. Det skulle nog ha glatt den holländska familjen jag mötte.
Men samtidigt måste det framhållas att det inte precis är någon rusning till våra industrihistoriska besöksmål, nej inte ens fantastiska Karmansbo smedja som verkligen är ”the real thing” kunde locka de tyska turisterna i sommar. De inresande grupperna som skulle ha kommit dit, valde nåt vikingajippo åt Västerås till istället. Och vikingar har vi inte i Ekomuseum Bergslagen.
Åter till Ludvika och Ekomuseum!
Jag har haft semester i två veckor, jag har jobbat på mitt hus i Jämtland. Semester betyder att Ekomuseum har fått maka på sig ett tag, det har nog den idoge bloggföljaren lagt märke till. Men här ska jag inte bli privat, nä – nu återgår jag till ordningen och måndag morgon är jag samvetsgrant på kansliet på Ludvika Gammelgård igen, så är det. Jag bara varslar lite….
Kommande vecka ska bjuda på ett boksläpp. På tisdag bränner det till med Järnladies och jag ska baka Tangotårtor innan dess, har redan inhandlat ingredienser och ligger i startgroparna. Ska till och med göra vaniljkrämen själv, fast det står att man ska ha färdigköpt marsànkräm i receptet. Men det blir många äggulor över, eftersom äggvitorna ska användas i mandelbottnarna så vad gör man med dem annars? Klart att Elsa gjorde egen vaniljkräm när det begav sig på 20-talet. Till vaniljkräm behövs det nämligen äggulor. Det är förstås en anledning till att vaniljkräm ingår i receptet. Visserligen kunde jag väl köpa färdiga Tangotårtor från Elsas i Norberg men nu finns receptet med i boken och då måste jag förstås göra allt själv, annars får jag skämmas. Det blir ett test av receptet också. Jag gör tårtorna på måndag och serverar på tisdag, de mår bra av att stå i kylen en natt och safta till sig. Det blir ett kafferep kl 15 på tisdag med pressen och de kvinnliga skribenterna, alla kommer utom två. Jag ska fotografera tårtorna när de är klara för de kommer garanterat inte att likna de färdiga ståtliga höga skapelserna från kondiset! Men smaken borde bli snarlik.
Det är alltså Elsa Anderssons konditori i Norberg jag pratar om. Elsas historia finns med i boken, hon var en driftig och målinriktad kvinna, visst blir man lite tagen av den sorten. Ja, ni som köper boken får läsa själva om alla envisa damer.
Igår drog loppisen igång i Ludvika

Då är det sommar! Loppisen på Ludvika Gammelgård var först ut. Och med full sommarvärme. Här står man i vinterkängorna och har svårt att fatta……samma sak varje år! Fram med sandalerna, av med strumporna. Så klev jag ut och viftade på stortårna och det gick ju fint. Det är i varje fall försommar, jag mötte en utslagen hägg!! Med doft och allt. Och jag gick på den första loppisen som nu kommer att vara igång hela sommaren varje lördag mellan 9-15. Likadant blir det nere på Hammarbacken från och med nästa lördag. Två stora och riktigt bra loppisar i Ludvika gör att det blir värt en resa hit om lördagarna, glöm inte bort det! Loppisen vid Gammelgården kan även bjuda på en tur runt Gruvmuseet och ett besök hos den välfyllda byggnadsvårdsbutiken Nordiska Kaminer, nordiskakaminer.se som ligger kant i kant med allt det andra. Helt suveränt.
Loppisen nere vid Akvariet nedanför Hammarbacken ligger ju så vackert där nere vid kanten av Väsman med herrgården som granne och med tyvärr torrlagda Ludvika ström intill. Väsman är min favoritsjö och helt nära loppisen ligger den gamla Skuthamnen, idag en underbar badplats med en lika underbar kvällssol. Det är bara ett tips till er som gillar att ta ett bad. Och det blir en bra sommarmix: två loppisar, byggnadsvård, gruvmuseum, bad i klart rent vatten utan en massa alger, sjögräs och bottenslam, kaffe, glass och akvarium med svenska fiskar. Tar du cykel med så finns en asfalterad gammal banvall som går nästan ända fram till Grangärde och som följer Väsmans strandkant även om det ibland finns skogspartier och hus emellan. Det går fint att cykla Väsman runt också, fem mil kanske…. En liten matsäck i cykelkorgen skadar inte. Man har att göra i Ludvika med andra ord!
Glad påsk får man väl säga då!

Här syns Ludvika Gruvmuseum på håll, det ligger på Ludvika Gammelgård men på andra sidan järnvägen, som går tvärsigenom området. Plötsligt kommer det ett tåg. Man blir förvånad varje gång. En glimt av Marnästjärn ses till höger, där vid strandkanten blir det Valborgsbrasa i år. Ludvika Hembygdsförening är arrangör. Det blir kaffeservering.
Sent kom den, men nu är det påsk! Oåterkalleligt! Det var så man knappt trodde att det skulle bli nån påsk före sommaren……eller hur? Om 40 år lär har vi en sån här sen påsk igen. Allt hänger på månen, sånt har jag svårt att begripa. Nu ska jag vara ”ledig” till efter Valborgsmäss vilket betyder att det inte blir så många blogginlägg här. Jag är tillbaka i Ludvika igen 2-3 maj, det låter det…. redan maj och därmed nästan sommar. Sista dagarna har vi haft 20 grader varmt här i Ludvika, det må väl vara rekord i vårvärme?! Isen på Väsman gav upp i förrgår faktiskt, jag såg det nästan uppifrån Hammarbacken. Igår var allt borta. En motorbåt var genast ute på sjön och snurrade också, de har bråttom båtfolket… jag körde förbi och spanade ut över vattnet, då kom den glada båten farande in mot piren.
I förrgårkväll bildade vi så äntligen vår förening ”Geocentrums Vänner i Riddarhyttan” enligt konstens alla regler kan jag meddela och vi var förstås i Riddarhyttan. Geodagen fredag 13 maj är i princip klar också. Igår donade jag med det närapå hela dan, jag ringde, mejlade, bokade, avbokade och organiserade för att få ordning på programmet. Det tar längre tid än man kan tro. Timmarna går. Direkt efter påsk ska jag lägga ut programmet här på bloggen och även skicka runt pdf:n på mejlen så vi får ihop lite folk. Det gör jag från mitt jämtländska hörn där jag befinner mig. Kanske kommer informationen även upp på hemsidan innan dess som en länk under bloggen upp till höger. Ni som är intresserade kan ju spana lite. Jag tror att webbmästaren hinner med det ganska snart. Det ska bli roligt att under en dag få lära känna ”främlingen under våra fötter” (vilket lysande uttryck!! Jag läste det nånstans) och i sällskap med kunnigt folk som kan det där med geologi och naturgeografi. Men först lite Påskfirande. Hej på er!
Utsikt över Ludvika Gammelgård kl 06.00
Solen är precis på väg upp, och dagen blir klar och fin, det syns. Ni ser att snön nästan är bortsmält? Ja gumman Tö har gjort sitt jobb med stor nit och fort gick det. Jag har en balkong varifrån jag ser min arbetsplats. Det är tvåvåningshuset med gaveln hitåt som ligger bakom det lilla röda framför (det är privatägt och hör inte till Gammelgården). I det tvåvåningshuset hyr Ekomuseum gavelrummet på nedre botten. Det är inte varje dag jag står på balkongen kl 06.00 vill jag bara påpeka. Men ibland….man vill ju känna på luften….och det är fredag igen. Idag kl 13 ska jag träffa min ordförande Ingvar Henriksson, vi ska prata igenom saker och ting, planera lite…. Och ikväll ska jag med Eva Långberg till Karlbergs hembygdsgård i Norberg på en förträff inför morgondagens bakning i deras bakstuga. Eva är projektledare för ”Bröd i Bergslagen”, Leaderprojektet som vi har tillsammans med ABF här i Ludvika. Och jag ska dit imorrn igen för jag känner att det måste dokumenteras i bild. Sen blir det textjobb i helgen, det är Järnladies förstås, det tar tid men det måste bli en läsvärd bok med texter som har ett berättande flyt, det får inte bli uppsatsliknande texter, för då får vi inga läsare. Det måste bli en aptitlig lättläst bok! Så detta jobbar jag mycket med just nu. Och Jenny, Snowtrail, jobbar på sitt håll med bildinsamling och grafiskt upplägg. Och sen det här med pengar till allt man vill….det är alltid problem, jag måste söka bidrag för boken nu, försöka i alla fall. Vi har offerter klara och ett grafiskt utkast att visa. Det gäller att hushålla med de slantar vi har också och jag är en typisk hushållerska! Och tur är väl det för varje krona måste användas på ett så bra sätt som möjligt – så är det bara. Vi har en begränsad hög med kronor.
Nytt år med stelfrusna besöksmål!
Ja, Gott Nytt År allihop! Vintern har hållit hela Ekomuseum i ett isigt grepp länge nu. Bilden är tagen på Ludvika Gammelgård strax före jul och så här har det sett ut ett bra tag lite överallt. Även en ny dag som denna befinner vi oss i en vit och isig dvala. Men låt inte lura er….under ytan börjar nu ett intensivt arbete med framtida planering, nu när alla helgerna äntligen är överståndna. Äntligen?? Sa jag det? Jo, så föll orden – men visst är det skönt att dagarna åter får struktur och att ordningen återställs. Kansliet rasslar igång och så även jag. Först en massa post att ta itu med, sen en massa mejl att besvara och så fylls almanackan åter med möten. Årsberättelsen ska skrivas och bokslutet göras, Bröd i Bergslagen ska dras igång, Ekobladet ska snart snos ihop, två böcker ska produceras, föreningen ”Geocentrums Vänner i Riddarhyttan” ska bildas, en geodag ska planeras liksom ett Framtidsting och lite till. Nåväl, jag tar en sak i taget här på bloggen. Jag tar det som det kommer och i precis den ordningen. Det kan bli en salig blandning men so what? Ett Ekomuseum är just en salig blandning av allt och på en gång.

