Etikettarkiv: Dan Andersson

Träff på Finngården Rikkenstorp

Rikkenstorp 2013”Lilla paradiset”, just så kallar jag denna ljuvliga plats. I dag hade vi ett kombinerat Ekoråds- och Tjänstemannamöte, två skimrande flugor i en enda smäll. Det gick utmärkt med Gunnar Ahl som van ordförande. Jag blev även mycket trevligt avtackad efter mina tio tjänsteår, nog är det med visst vemod jag lämnar den 1 juli…men det är också naturligt. En ny fas tar vid och det känns bra. Ett medvetet kort möte hade vi också för vi skulle ju ta oss runt på Kulturstigen med Nils Holmdahl efteråt samt ha tid att titta runt i det fina Finnskogsmuseet i ett av uthusen. Det är där man får möta olika människor som levt i Grangärde finnmark. Vi var ett trettiotal personer som deltog och vi klarade oss nästan helt från regn. Några små droppar föll…

Rikkenstorp pörtetRikkenstorp vid pörtetRikkenstorp NilsHär ovan framför rökstugan/pörtet står Gunnar Ahl, Ekorådets ordförande längst t vä och Anna Falkengren som blir ny ekomuseichef längst t hö. Nils Holmdahl ses här t vä, han vägledde oss runt gården. Sen åt vi en mumsig lunch i den iordningställda lagårn, där vi för övrigt också drack fm kaffet och höll vårt möte. En bra plats för sånt! Tänk på det ni som ska hålla möten och vill vara på ett unikt ställe. Hélène Littmarck Holmdahl hade bakat suveräna nässelbröd och fyllt dem med goda ostar och grönska från naturen, sånt som kirskål och annat mystiskt – gott! Nils berättade om finnmarken och om Dan Andersson, mycket personligt och roligt. Han har ju gjort gedigna efterforskningar och nyligen utkommit med en bok: Karl Hälsing och Dan Andersson, ett bokprojekt om Grangärde finnmark. Jag tog med en kartong till kansliet, vi ska hjälpa till att sälja den. Finnmarken är viktig för svensk järnhantering, det är den ”träkolsgruva” som masugnar och hammare i Bergslagen var helt beroende av. Finnmarken gav energi.

Nu ska ni få ett tips: Rikkenstorps dag under Dan Anderssonveckan tisdag 30 juli kl 10-17 . Temat i år är MAT. Göran Greider kommer och Matupprorets Camilla Sparring. Roligt! Och en marknad blir det på tunet med tema mat. Kaffe och matservering i den fina lagårn förstås….

Branden i Bränntjärn

När man ändå är ute och kör i Ludvika finnmark så tar man gärna en genväg över skogen till Bränntjärn. Och genväg är senväg! Det är lätt att åka vilse i finnmarken, det ska jag bara säga. Utan karta villade jag bort mig rejält. Man ska aldrig tro att man hittar. Jag tog nog den längsta vägen till Bränntjärn men fram kom jag till slut.

I juni 2008 så brann skogarna häruppe och bränderna närmade sig Bränntjärnstorpet. Hundratals frivilliga och brandmän bekämpade elden och rökdoften spred sig många mil, man kände den ända ner till Ludvika stad. Torpet undgick med en hårsmån denna vilda brand. Det var en fråga om högst 50 meter. Torpet klarade sig precis och det pga av duktiga brandmän som slet som djur för att mota bort elden. Det har jag nämligen hört berättas. Jag var där ett år efter branden och tittade. Hela skogen mellan torp och tjärn var nedbränd. Tallarna stod med kolsvarta stammar och gröna ruskor högst upp, de verkade till en början ha klarat sig med livet i behåll. Jag har varit där varje år sen dess och tittat. Men i år, fyra år efteråt, var många tallar döda. Nu står de där som nakna pelare i den forna skogen. Och en grön matta av olika sorters högt gräs täcker marken.

Bränntjärnstorpet ligger där det ligger och när man är där på platsen så märker man just inte av skogsbranden så mycket. Nu är det snart Dan Anderssonveckan och då brukar man alltid ha någon aktivitet vid torpet, därför att det är en ovanligt magisk plats i en glänta mitt i skogen. Betänk att här bodde änkan Anna-Stina Knas med sina fem barn, ett av dem blev Dan Anderssons far.

I år är det fredag 3 augusti kl 19.00 och man samlas på tunet, det är fri entré, bara att komma. Där sjunger Per Sörman, där berättar Nils Holmdahl från Finngården Rikkenstorp om Bränntjärn och Dan Andersson. Allt sker utomhus, det är magiskt. Men glöm inte kartan!

Läs mer om veckans alla program på: dananderssonveckan.se

Finnmarknaden på Rikkenstorp

Oj vilken dag det var i tisdags. Det började soligt och varmt med nattdagg i gräset tidigt på förmiddagen och det slutade med åskmuller och lite regn framemot eftermiddagen precis när Göran Greider och Nils Holmdahl slutade sitt samtal kring den politiske Dan Andersson från den lilla scenen. Åskmullret pågick lite hotfullt under samtalet varför vi i marknadsstånden anade att det var dags att packa ihop. Det kunde bli ösregn! Vi såg regnet härja långt borta över skogskanten. Blöta böcker är inte kul. Vi tog det säkra före det osäkra och bar överblivna böcker i säkerhet. Sen blev det akustisk musik i ladugården istället, med kaffe o bullar. Folk trivs på Rikkenstorp för att det är så fritt. Man bara är där. Man får vara som man är.

EU-projektet finnskogarna.com hade ordnat med en massa roliga hantverkare. En gjorde finfina liar och räfsor, en smidde i den gamla smedjan, en tredje kärnade eget fantastiskt gott knallgult smör från sina ”fjällnära” kor från den egna gården i byn Hoberg mitt i finnmarken. Dit bara måste jag åka efter semestern, den byn och den gården ska jag besöka! Eva Långberg bakade ett mjukt tunnbröd med skrädmjöl i som hon bjöd på och Säfsnäs bakstuga sålde allt sitt tunnbröd som de hade med sig. Jag hade hjälp av dottern Petra och vi sålde överraskande många böcker, det var roligt!  Här fanns även mycket god mat som de fina tyska korvarna från den lilla korvfabriken i Grängesberg och rökt fisk och annat lokalt producerat. Det var en marknad med kvalitet! Finnskogarna.com  (här) är ett projekt som sätter ljuset på den skogfinska invandringen för många hundra år sen och som syftar till att få folk att tillbringa mer unik tid i finnmarkerna i Mellansverige. Det är som bäddat för rekreation och upplevelser just här. Man vill ”lyfta fram den skogsfinska kulturen i besöksnäringen”. Och Rikkenstorp är som ett litet paradis på en sluttande åsrygg mot blå höjder i finnskogen (här).

Men nu sitter jag i Jämtland och spanar ut över andra blånande skogshöjder…..jag har semester och det betyder att det blir glesare med inläggen nu i augusti.

Dan Anderssonveckan invigd av Marcus Birro

Ja, det var stort pådrag idag och Ludvika Gammelgård fylldes av folk. Marcus Birro skulle inviga Dan Andersson veckan och det gjorde han med ett långt, känslosamt och personligt tal. Självklart gick jag dit för att lyssna och spana och han var bra! Han sa precis de rätta sakerna, han hade det rätta tonläget, hans ord föll så vackert över alla oss församlade. Han lämnade ingen oberörd. Jag vågar påstå det. Han inledde med att säga att skrivandet är nyckeln till världen – för alla. Att ingenting förklarar världen bättre än orden. När vi drabbas av sorg (det förfärliga som hände i Norge) så blir det bättre om vi skriver av oss sorgen för orden gör jobbet åt oss, bokstäverna blir som tårar som läker oss. Just det fångade mig, det fastnade. Sen sa han många andra mycket kloka saker och även roliga självironiska saker men framförallt så höll han en avpassad ton och det kände publiken. Alla älskar Marcus Birro! Och Marcus Birro älskar Dalarna, finnmarken, poesin och Ludvika sent på natten. Applåder! Dan Andersson i sin himmel blev lycklig och glad och nu börjar hans vecka med stor energi och många upplevelser runt omkring i hans finnmarksland.

Jag träffade på min ordförande Ingvar Henriksson och hans Stina och vi tog en fika och pratade om Ekomuseum och allt som sker omkring oss, om augustisemester och om det tal vi nyss hörde. Dagen var varm, solen visade sig, till och med brände oss och hela Gammelgården levde upp i några timmar med långa köer som ringlade sig till kaffeserveringen. Jag håller med Marcus Birro – Dalarna, finnmarken, poesin och Ludvika är speciellt. Magiskt! Han glömde nämna sjön Väsman, annars stämmer allt han sa på pricken.

Mer om Marcus Birro finns  här.

Dan Andersson i Ludvika

Finngården Rikkenstorp utanför Grängesberg. Vandrar man upp på höjden ovanför gården så långt man kan, bjuds man denna utsikt med ett mjukt böljande landskap, gröna skogar, blått i fjärran, vattenspegel, fritt och luftigt. Det är finnmarken. Foto ChL.

Finngården Rikkenstorp utanför Grängesberg. Vandrar man upp på höjden ovanför gården så långt man kan, bjuds man denna utsikt med ett mjukt böljande landskap, gröna skogar, blått i fjärran, vattenspegel, fritt och luftigt. Det är finnmarken. Foto ChL.

Temaveckorna avlöser varandra i Ludvika! Och nu stundar den största och mest besökta veckan av dem alla: Dan Anderssonveckan. Dan Andersson skulle nog förundras över intresset kring hans person och diktning om han såg oss från sin himmel… med stora ögon tittar han ner på oss när hans vecka nu drar igång på lördag den 30 juli här på Ludvika Gammelgård med invigning av Marcus Birro kl 13.00 på gårdstunet. Hembygdsgården med gruvmuseum, mineralmuseum och servering håller öppet hela dan som vanligt. Loppisen är igång på stora parkeringen och så även den trevliga byggnadsvårdsbutiken Nordiska Kaminer. Den kommande veckan bjuder sen på många programpunkter varje dag runt hela Grangärde finnmark. Det är ett stort område som sträcker sig från Ludvika till Säfsen, nästan hela kommunen faktiskt. En stor del i alla fall.

På tisdag 2 aug är det Finnmarknad kl 10-17 på Finngården Rikkenstorp. Ni kan gå en 2 km ”Kulturvandring” runt gården kl 10 med finnmarksforskaren Nils Holmdahl som också äger, bor och driver Rikkenstorp med sin familj. Och det är marknad ute på gårdstunet hela dan med den sköna utsikten över blånande berg. Finnskogarna.com ska vara där med många projektdeltagare. Bröd i Bergslagen ska vara där med Eva Långberg. Ekomuseum Bergslagen ska vara där med mig själv. Det ska bli jättekul! Och på eftermiddagen kl 15 kommer Göran Greider att föra ett litterärt samtal med Nils Holmdahl om den politiske Dan Andersson. Det blir intressant. Finnskogsmat och fika finns att köpa, man bör ta med sig nåt att sitta på, pall eller filt. Allt är utomhus. Gud förbjude att det blir regn denna dag. Entréavgiften är 100 kr. Vi kanske ses på Rikkenstorp??

Här  kan ni läsa om:
Dan Anderssonveckan:   www.dananderssonveckan.se
Finngården Rikkenstorp:  www.rikkenstorp.se
Finnskogarna:  www.finnskogarna.com

Branden vid Bränntjärn

När jag ändå var uppe på Rikkenstorp och for runt på vägarna i måndags, så passade jag på att köra runt Kestina till Bränntjärnstorpet, det enklaste av alla Ekomuseums besöksmål. Det var här som Dan Anderssons farmor Anna-Stina Knas bodde som änka med sina fem barn. Det var här hon förde sin kamp mot Björnhyttans bruksägare, som ville vräka henne. Det var då hon kom på att hon kunde flytta sin stuga över länsgränsen 40 meter bort, från dåvarande Kopparbergs län till Örebro län. Sagt och gjort! Hon klarade sig och fick behålla stugan och hon passade samtidigt på att bygga om den med skorsten och en öppen spis samt ett litet fönster. Det blev en ”svenskstuga” av det gamla finska pörtet. Och sonen Adolf blev senare i livet far till Dan Andersson.

Då var det ett hårt liv, nu tycker vi att det är en underbar liten oas mitt i skogen och vi är glada att torpet står kvar. Och det är därför att det brann rejält sommaren 2008 på många ställen i Grangärde finnmark, stora hotande skogsbränder. Det var i början av juli har jag för mig, torra heta sommardagar. Den stickande röklukten kändes ända ner till Ludvika vill jag minnas. Och himlen fylldes av rökdis. Den gången var torpet i Bränntjärn hotat, elden gick rakt på men de som bekämpade branden lyckades med ansträngning stoppa flammorna 30 meter från torpet. Det brann faktiskt ända fram till ängskanten som i en kil riktad mot gaveln. Det var nog ett mirakel att torpet klarade sig. En stor del av skogen mellan Bränntjärn och torpet brändes av. Jag ville dit för att se hur återhämtningen har skett och jag såg att det fortfarande var väldigt svartbränt där elden farit fram men att ängarna runt torpet och skogen bakom såg ut precis som vanligt. Bränntjärnstorpet är fortfarande en oas och det finns en gammal finnstig framtagen av Nils Holmdahl på Rikkenstorp som går från hans finngård till Bränntjärn och Kestina och tillbaka – man vandrar som i en cirkel. Det är vandringar som brukar arrangeras av folket på Rikkenstorp.