Etikettarkiv: Ulf Andersson

Ekomuseums styrelse hos Teatermaskinen

Vi förlade ett sammanträde hos Teatermaskinen i dag fredag. Alla måste ju bara få se detta fenomen med egna ögon! Det är en helt udda upplevelse, något liknande finns inte. Vi fick sitta i den gamla skolsalen i Skräppbo skola som nu kallas Studion. Först kaffe och jättegoda smörgåsar, därefter ett bra möte. Och det var en utmärkt möteslokal, ljus och fin trots att hela huset är överbyggt med ett annat hus…jättemärkligt…nog var vi alla förundrade över hur allt detta över huvudtaget varit möjligt. Men det fick sin förklaring efteråt.

VD Anders Olsson berättade intressant och så kortfattat han förmådde hur de tänkt, hur de jobbat och hur det ena kommit efter det andra, liksom helt naturligt. Mötet med den tyske arkitekten i Milano, utbytet med teatergrupper i EU, alla workshops, alla människor som strömmat hit, alla som frivilligt har hjälpt till – minst 150 personer har jobbat med bygget. Bara det! Verksamheten väcker lust hos folk, så är det.

Det är sannerligen en märkvärdig berättelse, som man inte kan undgå att bli gripen av. De har skapat ett ”kulturreservat” som är under utveckling med hållbarhetsprinciper och ett medvetet miljötänkande. Den som är intresserad kan åka hit och titta själv och kanske få några nya tankar på köpet.

Ett hett tips! Fredag 26 okt och lör 27 okt kl 17-21 har ni chansen att uppleva en samproduktion av Teatermaskinen och den franska teatergruppen La communauté inavouable på Västmanlands läns museum, Karlsg.2 i Västerås. Det är unik föreställning som rör sig i gränsen mellan teater och bildkonst: Hamletmaskinen av Heiner Müller. Biljettpris 200 kr, förköp 150 kr.

www.vastmanlandsmuseum.se
www.teatermaskinen.com

Styrelsesammanträde på Flogberget

Lämna ett svar

Flogberget med styrelsen som ställde upp sig i skarpt solsken. Fr vä står Ulf Andersson och Thomas Björnhager, Smedjebackens kn, Olle Olsson, Fagersta kn, Gunlög Olsson, Skinnskattebergs kn, ordf Ingvar Henriksson, Ludvika kn, Carl-Magnus Gagge, Länsmuseet Västmanland, Ulf Löfwall, länsantikvarie Dalarna, Karin Johanson, ekonom står bakom Mona-Lisa Gleimar och Anna-Karin Andersson, båda från Ludvika kn och längst t hö bakom damerna står Ekorådets ordf Gunnar Ahl från Karmansbo i Skinnskatteberg.

Veckan gick i ett huj måste jag säga. I går fredag var vi i alla fall uppe på Flogberget i Smedjebackens kommun. Här finns en järngruva som lades ner 1918 efter första världskriget och som nu är en besöksgruva, en av Smedjebackens finaste besöksmål och en miljö i ekomuseum dessutom. Det är stängt för säsongen men jag lånade nyckeln på Grenanderska gården, där kulturförvaltningen numera håller till.

I det skönaste sensommarväder samlades vi utanför Gruvstugan och efter sammanträdet gick vi på spaning runt gruvhålen. Här uppe har det hänt saker i år, det ska jag bara säga. För det första så är det skrotat och inte bara i Nordvalls stoll – en lång gruvgång från nedre vägen rakt in i underjordsgruvan. Även Storbottenhålet var liksom renrakat! Jag kände knappt igen mig. När man skrotar, så knackar man bort alla lösa stenar i väggar och tak i gruvan. Det måste göras med jämna mellanrum och det är en dyrbar historia. Kommunen har satsat stort i år. Vi klev alla storögda runt gruvhålet och tittade ner. Träd och buskar har röjts också, vilket öppnat upp utsikten ännu mer ner mot sjön Leran och visst är det Morgårdshammar man anar längst bort… På sammanträdet berättade Smedjebackens ledamot Thomas Björnhager att Flogberget ökat besöksantalet med 16% i sommar och alla barnvisningarna hade varit överfulla. Det var roliga nyheter. Andra i styrelsen vittnade om samma sak, kanske allt regn drev folk till museerna?

Flogberget är tillgänglig året runt även om Gruvstugan är stängd, det ska ni veta. Och bilen parkerar man nedanför bommen, där finns en bra P-plats. Sen följer man bara grusvägen upp till toppen och Gruvstugan och där börjar gruvområdet. Här kan man gå och ”skrota” i timmar i fint väder och även njuta av utsikten. Ta med en kaffetermos.

Styrelsen samlades i Västanfors

Lämna ett svar

Vi samlas väldigt ofta på Logen mittemot Kaffestugan på Västanfors hembygdsgård i Fagersta, så också denna gång. Där är det trevligt att mötas och hembygdsgården ligger strategiskt mitt i Ekomuseum. Man sitter dessutom som på ett litet bytorg, fast inomhus förstås. Den här dan fick vi nybakade grahamsfrallor direkt från Kaffestugan, urgott.

Nästan alla i styrelsen mötte upp, bokslutet skulle nämligen skrivas på och det hela funkade fint. Jag gick igenom verksamhetsberättelsen och det är ändå rätt märkligt hur pass mycket vi hinner med på ett år! Det ser man när allt radas upp i en text. Och pengarna har räckt till med hjälp av lite trollerikonster och jo då, vi fick till och med lite grann över som kunde balansera något av tidigare års underskott. Det innebar att vi nu kan bygga på vår lilla kassa med några tusenlappar, vilket aldrig skadar. Bokslutet blev klart och ska nu sammanställas med bilder från året som gått och klubbas igenom på stämman i maj.

Nu går vi in i ett något kostsamt år igen då vi ska göra vandringsfoldrar till så många miljöer vi hinner med och sen gnor vi på tills alla miljöer har en ny fräsch folder, det kan ju ta ett år till. Ekomuseum Bergslagen ska få en egen folder på tre språk: svenska, engelska och tyska. Vi ska även tänka till lite vad gäller Järnrutten och dess engelska version Ironroute, hur vi kan utveckla den, vi kan ju tänja ut den lite söderut …. Den hänger på ERIH:s webbsajt som en länk, vilket förpliktigar (ERIH är det europeiska industrihistoriska nätverket). Järnrutten behöver omsorg och det ska den få – av oss. Och vår egen hemsida behöver också en insats, uppdatering framför allt. En skylt ska fixas till Rastplats Dalaporten, där ska vi vara med och flagga för vår existens. Vi har även några internationella aktiviteter för oss kommande år, det blir bra. Ja, som ni hör så är vi igång, beredda att ta itu med ett nytt verksamhetsår. Vi ser framåt! Just precis – och med stadig blick.