Etikettarkiv: Brunnsviken

Brunnsviken och Haga

Lämna ett svar

När jag ändå är i farten med den goda uppkopplingen så fortsätter jag med ett inlägg till om just Brunnsviken och Haga som vi passerade den 24 april – för visst skimrar det om denna plats. Genast dyker Bellmans fina sång upp i mitt sinn: Fjäriln vingad syns på Haga….humhum dada…. Hit kom Gustav III på 1790-talet för att äta middag utomhus i Ekotemplet som han lät bygga bredvid en paviljong, den som fanns här före slottet. Det var hans son Gustav IV Adolf som lät bygga slottet i början på 1800-talet och paviljongen revs men Ekotemplet står kvar. Arkitekt var Carl Christoffer Gjörwell den yngre. Och tänk när vattnet gick högre upp på den tiden, ca 1,5 meter! Då innan kanalen byggdes ut mot Lilla Värtan, Ålkistan alltså. Då var vattenspegeln närmre Ekotemplet, måste varit mycket vackert, en fin utomhusmatsal med vattenreflexer mellan pelarna. Och slottet borde ju ha legat precis vid strandkanten…hm, stor skillnad. Allt detta hör nu till Stockholms Ekopark, den Kungliga Nationalstadsparken. Och som vi alla vet bor kronprinsessparet på det vackra slottet sen ett år tillbaka: Victoria och Daniel med dotter Estelle. Jag gillar tanken. Det finns ett staket runt slottet av förståeliga skäl, det är inte så iögonenfallande. Men både strandpromenaden och Ekotemplet är tillgängliga, där ser jag folk.

Med Namsa i båt mot norra Ekoparken

Lämna ett svar

Vi for ju med båt längs Ekoparken när Namsa träffades för årsmötet 23-24 april i Stockholm. Sen dess har jag tillbringat en knapp vecka i Jämtland med en så klen anslutning att jag nu kände mig tvungen att fara in till Östersund bara för att få tag på ett mer kraftfullt nätverk! På tisdan förra veckan for vi alltså med båt genom Djurgårdskanalen ut på Värtan, sen under Lidingöbron mot Norra Djurgården och in i Edsviken. Längs hela kanten löper faktiskt Ekoparken mer eller mindre – getingmidjan finns bortanför Värtahamnen, den går lite hoppigt genom Gärdet och Storängsbotten, där sparas tillräckligt (?) med grönska för att knyta samman de norra delarna med de södra.

Ulriksdal ligger längst norr ut, ja där löper en kil uppåt Järvafältet men jag tror inte att det räknas in Ekoparken. Vid slottet i Ulriksdal gick vi i land och tittade lite mer ingående på Igelbäcken, ni vet den med blodiglarna.

Apropå blodiglar såg jag såna på ett Namsamöte på Gotland. Vet ni att de jagar en om man kliver i vattnet – om de finns där alltså. De får blodkänning direkt och förvandlas till långa smala snabbsimmare som går till attack! Stefan Lundberg från Naturhistoriska Riksmuseet (på bilden ovan), berättade om iglarna då och om Igelbäcken nu, där han vandrat och inventerat längs vattendraget och då uppmärksammat den lilla unika fisken gröngölingen,  som alltså ibland landade på 1700-talets matbord inne på slottet.

I Igelbäckens mynning, som mer liknar en å, står två fiskande morer, på varsin sida av bäcken. De stod en gång vid Haga slott, men flyttades hit när Brunnsvikens vatten skulle bli lite friskare. Åren 1863-64 grävdes en smal kanal ut till Lilla Värtan, den kallas Ålkistan, och bräckt vatten kom in i Brunnsviken fast först efter att en massa vatten runnit ut därifrån. Vattennivån i Brunnsviken sänktes med ca 1,5 meter!! Vi for genom den smala Ålkistan in i  Brunnsviken. Den nya vattennivån betydde att Ekotemplet och Haga slott hamnade längre upp på land och likaså de fiskande morerna, som då placerades vid Igelbäcken. Vi avslutade båtturen vid Bergianska trädgården mittemot Haga slott och nära Naturhistoriska Riksmuseet.

Naturinsatser drabbar direkt kulturlandskapet på olika sätt. Sambandet natur-kultur intresserar mig mycket. Det är såna här intressanta saker man får se och höra på Namsas årsmöten. Och allt det här tar man med sig hem och betraktar sen det egna landskapet med nya ögon.