Etikettarkiv: Kungliga Nationalstadsparken

Brunnsviken och Haga

Lämna ett svar

När jag ändå är i farten med den goda uppkopplingen så fortsätter jag med ett inlägg till om just Brunnsviken och Haga som vi passerade den 24 april – för visst skimrar det om denna plats. Genast dyker Bellmans fina sång upp i mitt sinn: Fjäriln vingad syns på Haga….humhum dada…. Hit kom Gustav III på 1790-talet för att äta middag utomhus i Ekotemplet som han lät bygga bredvid en paviljong, den som fanns här före slottet. Det var hans son Gustav IV Adolf som lät bygga slottet i början på 1800-talet och paviljongen revs men Ekotemplet står kvar. Arkitekt var Carl Christoffer Gjörwell den yngre. Och tänk när vattnet gick högre upp på den tiden, ca 1,5 meter! Då innan kanalen byggdes ut mot Lilla Värtan, Ålkistan alltså. Då var vattenspegeln närmre Ekotemplet, måste varit mycket vackert, en fin utomhusmatsal med vattenreflexer mellan pelarna. Och slottet borde ju ha legat precis vid strandkanten…hm, stor skillnad. Allt detta hör nu till Stockholms Ekopark, den Kungliga Nationalstadsparken. Och som vi alla vet bor kronprinsessparet på det vackra slottet sen ett år tillbaka: Victoria och Daniel med dotter Estelle. Jag gillar tanken. Det finns ett staket runt slottet av förståeliga skäl, det är inte så iögonenfallande. Men både strandpromenaden och Ekotemplet är tillgängliga, där ser jag folk.

Nationalstadsparken – de gröna kilarna i Stockholm

Lämna ett svar

Den heter egentligen Kungliga Nationalstadsparken och kallas också Ekoparken rätt och slätt. Stockholms natur ligger tätt inpå stan, även om det gröna naggas i kanterna av nybyggnation både här och där.

I samband med Namsas årsmöte 23-24 april så gjorde vi exkursioner i den urbana grönskan. Programmet var upplagt av Stefan Lundberg, biolog på Naturhistoriska riksmuseet, som liknade Stockholm vid ett cykelhjul med gröna kilar in mot de centrala delarna av stan. Vi vandrade många kilometer på Norra Djurgården ena dan och vi for med båt runt Stockholm och hela Ekoparken andra dan. Då hade vi en helt förträfflig vägledare, Henrik Waldenström, som arbetar med Ekoparken och med frågor som rör hållbara städer inom WWF, City Biodiversity Index med mera. Han verkade ha koll på precis allt, både natur och kultur och det var därför en otroligt intressant guidning. Att se Stockholm från saltsjöns sida är fantastiskt, lukten av bräckt vatten och sen alla öar! Och djurlivet på det: fåglar, ormar, grodor, paddor, rådjur… you name it.

Vi kom till Ulriksdal i norra delen av Ekoparken, där Igelbäcken mynnar ut, det är en bäck som växer till en å och som kommer från Järvafältet och nåntans bortåt Barkarby. I den finns en högst ovanlig liten fisk som heter Gröngölingen. Den åt man visst på 1700-talet, t.ex. härinne på Ulriksdals slott. Och naturligtvis har Igelbäcken fått sitt namn av de blodiglar som fanns en gång. Eller finns ännu kanske?

Det är nyttigt att umgås med naturinriktade människor för de ser saker man själv inte ser – mina ögon är otränade. Därför gick jag glatt förbi en stor härva av snokar på Norra Djurgården vid vägkanten bland stenar och gräs. Några ropade högt och DÅ såg jag intill vägkanten hur de ringlade sig om varandra i parningslek, honan var den största och fanns mitt i klungan. Och sen kom en padda simmande på sjön nedanför Fiskartorpet, den missade jag förstås, hann inte med. Hur ofta missar jag intressanta saker när jag är ute och rör på mig?? Jag blir verkligen fundersam… Namsas årsmöten är nåt jag aldrig missar däremot.