Etikettarkiv: Storgården

Julmarknadsarbetet i full gång!

Kransarna börjar stapla sig. ”Husmödrarna” i Ludvika hembygdsförening arbetar med frenesi för att sno ihop tjocka stadiga välfyllda kransar. Hela bordet är fyllt av mossor, granris, eneris och lingonkvistar– jamen en sån måste jag bara köpa när det är så dags! De är så fina!! En sån ska med till Jämtland i jul, där jag har en nymålad vackert faluröd ytterdörr att hänga den på – det blir jättefint! Jag gläder mig redan.

Det blir alltså julmarknad på Ludvika Gammelgård! Den 2:a advent: SÖNDAG 4 december.

Det är roligt att de kallar sig husmödrar, ett ord som är på modet just nu. Husmödrar fanns på 50-talet när jag växte upp. Min egen mamma var en riktig husmor, som tog sitt hemarbete på stort allvar med schemalagda dagar, hon gjorde det till ett yrke, ja det var några år på 50-talet, då när familjen var stor och samlad. Dessa ”Husmödrar” på Ludvika Gammelgård har sina rötter i något som hette ”Husmorsnämnden” och som finns på en bild från 1932 i rummet med en samling kvinnor klädda i folkdräkt. De står uppställda utanför bergsmansgården på tunet med Fejan och Karl-Erik Forsslund i mitten. Ludvika hembygdsförening skapades kring Marnäs bergsmansgård på 1920-talet av just K-E Forsslund som bodde med hustrun Fejan på Storgården nedanför Brunnsvik. Det var för övrigt han som skapade Brunnsviks folkhögskola också.

Husmödrarna producerar förutom kransar även allt slags hantverk, hemstöpta ljus, bröd, bullar och kakor till årets stora begivenhet: julmarknaden! De jobbar varje måndag em i stort sett hela året runt med detta. När jag stör dem så säger alla i kör ”Skriver du nåt om oss så säg att vi behöver fler händer i vår förening! Det kanske kan locka några att komma med??”  Ja, det är bara att hänga på!

Kulturarvet från Falun besöker kansliet

Kulturarvet avslutar sin kurs på Ludvika Gammelgård och står här på trappan till gamla gästis där Ekomuseum har sitt kansli. Fr vä står Thomas, Lars Sundell, Lars, Maria, Claes, Per, Kia och Nina längst t hö.

Kulturarvet avslutar sin kurs på Ludvika Gammelgård och står här på trappan till gamla gästis där Ekomuseum har sitt kansli. Fr vä står Thomas, Lars Sundell, Lars, Maria, Claes, Per, Kia och Nina längst t hö.

Det var igår vi hade avslutning på vår vårda och bevara-träkurs, som vi kört under våren ett antal gånger Maria Björkroth och jag på Kulturarvet i Falun. Maria har varit mycket strukturerad, det märks att hon har lärt sig det där med att köra utbildning, göra scheman och diplom och upplägg överhuvudtaget. Hon har ju jobbat i många år med undervisning på museologin på Umeå universitet. Det har satt sig ordentligt. Hennes upplägg för kursen har varit väldigt bra och av tio tillfällen har jag deltagit sex gånger och sju med denna avslutning vi hade igår. Vi åt en sommarlunch tillsammans, gick runt på hembygdsgården. Vi besökte dräktkammaren, beundrade delar av den dräktsamling som visades och som Ulla Geijer, aktiv medlem i Ludvika hembygdsförening, ansvarar för. Hon har en timmerstuga intill med bara dräktmaterial. Där kan man inhandla saker till sin egen dräkt om man är lagd åt det hållet. En bergmansdräkt borde man väl sy sig? Det är en fin klänning i rutigt tyg med många detaljer, veck, rynkor och puffar lite här och där. Knepig sömnad! Karl-Erik Forsslund och hans fru Fejan på Storgården i Brunnsvik gick ofta (?) runt i dylika kläder kring förra sekelskiftet – men så var de hängivna kulturbärare också. Tyvärr hittar jag inte bilden av Ulla Geijer i sin bergsmansklänning, jag vet att jag har den nånstans i en bildfil. Åh, det var då retfullt. Jaha, jag får ge mig. Det var i alla fall tack vare Forsslund som det finns en bevarad bergsmansgård här och ett industrihistoriskt museum, gruvmuseet, det allra första. Det var ju annars mest allmogen som fick ljuset på sig.  Forsslund tänkte på bergsmännen och deras hyttor, den tidiga järnindustrin. Han var rätt ensam om det. Då. Nu är det annorlunda. Men han räddade Flatenbergs förnämliga hytta från rivning och kanske Klenshyttan också. Vi fortsatte till bergsmansgården och sen till gruvmuseet. Därefter avrundade vi med kaffe och diplom inne på kansliet runt slagbordet och vi önskade varandra en skön sommar och lycka till med Kulturarvet!