Etikettarkiv: Kolarbyn

Wild Sweden & Kolarbyn

Reportaget från Bergslagstinget i okt 2004 som nästan helt handlade bara om Marcus Eldh!

Reportaget om Bergslagstinget i okt 2004 i Nya Ludvika Tidning, som nästan helt handlade bara om Marcus Eldh!

Jag minns när jag var ganska ny på min post och vi arrangerade ett Bergslagsting på Cassels i Grängesberg. Det var i oktober 2004 och tinget döptes till Kultur + Turism = Sant. Det skulle handla om kulturturism och just då var Arnturismen riktigt het i Västergötland. Vi fick höra just om det denna dag, det var storslaget och gjorde djupt intryck på oss alla, vi önskade oss en Arn-figur i Bergslagen. I dag hörs inget om Arn, det går i vågor det där.

Men något som var helt nytt då var ekoturism. Marcus Eldh (som då hette Jonsson) var också inbjuden att prata om den nya Kolarbyn utanför Skinnskatteberg som han tagit över och som han använde som utgångspunkt för älgsafaris. Det var första gången han framträdde med sin otroliga berättelse om hur han fick idén och hur han startade upp. En sån udda historia hade vi aldrig hört, vi tappade hakorna. Går det att locka folk med primitivt boende i kolarkojor och sen ta med dem ut och titta på älgar? Han hade till och med älggaranti! Han visste var de fanns och han var fylld av självförtroende, det här skulle gå bra! Jojo….tänkte vi, hm…visst…

Nu läser jag i gamla pressklipp här på kansliet att Ludvika Nya Tidning föll så pladask för Marcus att hela artikeln om seminariet handlade enbart om honom! Jo, han väckte uppseende, jag måste skratta åt minnet.

Åtta år har gått den dess och företaget går lysande, Marcus vinner turistpriser. Folk strömmar till och det är inte bara svenskar, nej hit fullkomligen forsar en ström av europeisk och utomeuropeisk turism. I början bedrev han verksamheten enbart under sommarhalvåret och fyllde kojorna med folk. Nu kör han året runt och har överlåtit Kolarbyn till en kompanjon. Kojorna blev för övrigt Sveriges mest primitiva vandrarhem och inordnades i STF, Svenska Turistföreningen. Och vad sker…plötsligt finns det inte bara älgar i skogen, vargen har kommit för att stanna. Och bävern har ökat i antal. Bergslagens skogar blir allt vildare och Marcus Eldhs företag växer på alla breddar. Han tar emot folk från världens alla hörn och man får sova på pensionat också. Kolarkojorna är nog till för de mest äventyrliga…

Nu är det vargsafaris på gång! Häng me’:  Wildsweden  här!   och  Kolarbyn   här!

Kommunstyrelsen i Fagersta

Här sitter kommunstyrelsen samlad. Längst bort i högsätet sitter kommunalrådet Stig Henriksson. Den fjärde personen till vänster är Ekomuseums styrelseledamot Tomas Ulfborg

Här sitter kommunstyrelsen i Fagersta samlad. Längst bort i högsätet sitter kommunalrådet Stig Henriksson. Ekomuseums styrelseledamot Tomas Ulfborg sitter i mörk tröja till höger om damen i rött vid bordets vänstra sida. 

Så här var det – jag skulle berätta om Ekomuseum så som jag gjorde på vårt sista styrelsemöte i december. Då redovisade jag vad jag sa på Ekomuseikonferensen i Seixal i Portugal i september.  Det var via Tomas Ulfborg i vår styrelse som inbjudan till kommunstyrelsen i Fagersta kom. Jag kom, jag talade, jag körde bildspelet och försökte poängtera det här med att naturen måste in i kulturen. Naturen först, därefter kommer människan som skapar kultur i naturen. Vi måste ta en djupare titt på naturresurserna som skapat den kultur vi lever i. Det är även verkligheten under våra fötter, som vi inte vet så mycket om. Och sätter man på sig naturglasögonen så ser man plötsligt landskapet runt omkring gruvor och hyttor på ett nytt sätt och självklart hör allt det där till vardagslivet i Bergslagen och har så alltid gjort. Landskapet präglar människor mer än vad vi anar. Och här har vi något intressant att lägga till och börja jobba lite mer med.

Det är då vi plötsligt kommer in på ekologi, miljötänkande, hållbarhet, medvetenhet om naturresurserna, hushållning och så vidare –de där nyckelorden som vi hör om nu för tiden.  Jag kunde peka på nya unga energirika rörelser: permakultur (Rikkenstorp), gestaltning av vår lokala historia i naturen (Teatermaskinen), geoturism (Geopark Riddarhyttan), natursafaris (Kolarbyn och Wild Sweden) och inte minst på våra kontakter med naturvetarna i NAMSA på Naturhistoriska Riksmuseet. Jag gjorde vad jag kunde på 20 minuter, jag lät nog som en kulspruta! Men fick jag med allt? Nej, mycket är osagt! Men de såg rätt nöjda ut i kommunstyrelsen i alla fall.

Det vilda Bergslagen!

Det kom ett mejl häromdagen med information om sånt som händer i vårt vilda landskap. Det en gång så skogfattiga industrilandskapet har idag blivit betydligt vildare. Skogen har vuxit upp och ibland till och med över den gamla industrin, som dolts under mossor och i buskage. Det är ganska så igenvuxet på sina håll och det passar de vilda djuren. Här finns nu gott om rovdjur som varg, björn och lo och här finns fina älgmarker.

I Ekomuseum utanför Skinnskatteberg ligger Kolarbyn, ett vandrarhem där man bor i riktiga kolarkojor, www.kolarbyn.se.  Kolarbyn är även utgångspunkt för naturvandringar och viltsafaris som arrangeras av företaget Wild Swedenwww.wildsweden.com och drivs av eldsjälen Marcus Eldh (passande namn!). Det är så roligt att följa företagets utveckling. När jag kom hit för snart tio år sen så hade Marcus precis tagit över Kolarbyn och satt igång med ett osannolikt projekt: göra det till ett vandrarhem med älgsafaris. Det gick mot alla odds! Vad beror sånt på? Jag har frågat mig det många gånger. En sällsam kombination av entreprenörskap och personlighet? Ja, så måste det vara…

Kolarbyn är oftast fullbelagd, folk kommer från hela världen för att både bo och följa med Marcus och hans naturguider ut i skogen på exkursioner. Nu har han släppt Kolarbyn till lika driftige Andreas och de båda företagen utvecklas hand i hand och i rask takt. Det händer alltid mycket roliga saker i och kring Kolarbyn, som blev ett besöksmål i Ekomuseum 2009. Och Kolarbyn blev också ett STF Vandrarhem ungefär samtidigt. Det handlar förstås om ekoturism som tycks växa lavinartat över hela klotet. Naturen!! Ja, naturen och det naturliga är hetare än nånsin som det känns.

Här är Marcus nyhetsbrev

Besök från Japan!

Igår måndag var jag ute och körde hela dan med professor och arkitekt Kazu Ohara från Yokohama University söder om Tokyo. Det blev 30 mil! Han är en sann ekomuseivän och är själv engagerad i några japanska ekomuseer. Det är inte första gången han besöker Ekomuseum Bergslagen, nej då – han återkommer regelbundet. Den här gången önskade han besöka platser som han inte varit på förut.

Jag plockade upp honom i Västerås och först for vi till Trångfors smedja i Hallstahammar eftersom det var måndag och då jobbar medlemmarna. Varje måndag mellan 8-12 möts de i smedjan och sen uträttas det saker som för verksamheten framåt. Han besökte Trångfors på 1990-talet, men det har hänt saker där sen dess. Vi gick också och tittade på det fina museikraftverket från 1898 på andra sidan strömmen. Lennart Lindgren från föreningen guidade oss på den rundan. Sen blev det idel nya platser. Internationella Galleri Astley i Uttersberg, Krampen, ryssläger och tvättstuga för blivande utställning, Kolarbyn utanför Skinnskatteberg, suggestiv miljö i skogen. De hade gäster i sina kojor även så här lite på höstkanten, det lagades mat på öppen eld lite här och där i skogen, ett minst sagt udda boende som lockar många. Vi vandrade runt, var nere vid sjön och spanade på bastun ute på en udde. Det började regna men det verkade inte direkt beröra de som bodde där. Tuffa gäster!

Vi avslutade turen med Bockhammar och Ebba Brahes underbara rosa lusthus från 1600-talet som liksom flyter på vattnet. Ekomuseums sanna pärla! Den pärlan hade Kazu Ohara ännu inte sett och trots regnet så var stämningen i och runt lusthuset skimrande skön – precis som alltid. Sen var det kväll och vi for till Ludvika. God natt. Idag tisdag blir det en tur uppåt finnmarken och sen far vår japanske vän vidare till Falun. Snart dags att åka till Japan kanske?

Resereportage från Bergslagen

Och så är jag tillbaka i Ludvika igen efter en treveckorssemester och allt är plötsligt som vanligt. Utom skrivaren som totalstrejkade, den gick bara inte. Den bullrade och levde rövare och sen inget mera. Åskan? Ja, förmodligen. Slutkörd var den. Jag MÅSTE ha en skrivare som funkar. Nu i eftermiddags fick jag en ny installerad, den går som smort och jag kunde skriva ut en massa räkningar på bokbeställningar och snart ska jag ge mig iväg till posten med alla bokpaket. Boken Järnladies är inte precis svårsåld, det är trevligt.

Jo – ett intressant resereportage fanns i SvD en söndag i mitten på augusti, det handlade om Bergslagen, en kul resa i våra trakter, ja just det – i Ekomuseum Bergslagen!! Vem blev glad tror ni? Jag blev jätteglad, för det var en trevlig text om en mixad tur i Västmanlandsdelen på en 3-4 dagar med både herrgårdsliv på Färna och Karmansbo och skogsliv i Kolarbyn med älgsafari och vargyl, matlagning över öppen eld och sen slutade det med en gruvnatt i Sala Silvergruva som ligger nästgårds. Helt perfekt tripp alltså med lite av varje av allt som finns här i krokarna. Klart jag blev glad av en sån text! Den var skriven av Cenneth Sparby, som är frilansande journalist och författare.  Just så tänker jag mig alltid att resenärer här ska göra. De ska själva skapa sig en personlig resa, jobba lite för att tänka ut den för att sen få sig en fin upplevelse. Ekomuseums webbadress fanns med, det gjorde mig extraglad.