Hällsjöns gamla gästis på Ludvika Gammelgård. Ekomuseums kansli ligger i bortre gavelrummet på nedre botten.

Jo, jag är tillbaka efter en lång julhelg i norrländskt mörker. Kom i går. Har jag varit på en annan planet? Här i Ludvika har man fått kisa i dag, jag hade behövt solbrillor. Vi har haft rena rama vårvädret med idogt kvittrande överlyckliga talgoxar (underbart vårtecken!) och en slösande sol. Och visst var det väl dagsmeja? Det droppade i alla fall lite här och där. Rätt som det är sticker snödropparna upp sina små huven och kikar på oss. Jag har en södervägg där jag bor, ska spana lite på dem.

Jahapp – och jag går in på slutspurten nu! Jag ser målstolpen, den närmar sig raskt och det är bara ett halvår kvar av mitt fasta arbetsliv. Visst känns det märkligt, det gör det. Mycket märkligt – så som alla förändringar kan kännas, när något, som har varat så lång tid som ett helt arbetsliv, ska avslutas. Men ändå! Det är något av friska vindilar som drar förbi näsan, en ny luft från annat håll. Min efterträdare Anna Falkengren har nu presenterats i båda lokaltidningarna, det känns väldigt roligt. Det här halvåret kommer att gå galopperande fort – så är det!

Och ljusstakarna ska bort från fönstren tjugondag Knut, ni anar dem på bilden ovan trots att solen tar ljuset från dem. Knut har sin dag på söndag. Alltså ryker alla stakarna på måndag morgon. Och då har halva månaden redan gått….jisses, det är mycket som ska hinnas med, det här lär bli en pärs!