I måndags den 23 maj hade vi för ovanlighetens skull ett Ekorådsmöte med lunch. Det var sista träffen före sommaren. Vi förlägger alltid våra möten utanför sommarsäsongen för på sommaren har inga ideella människor tid att hålla möten, då jobbar man hemma i trädgårdarna, på landställen och på besöksmålen. Jag tog både fika och mat med mig från Gammelgårdens Catering, som gör suveränt goda små lunchpaket. Det är ett fasligt packande i bilen när jag ska iväg, termosar och mackor och i detta fall även mat svajar runt i baksätet. Jag hade sällskap i bilen i måndags. Anna-Karin Andersson kom ner från finnmarksbyn Kullen norr om Grangärde och liftade med mig. Det går fort att köra de 10 milen med sällskap. Va? Är vi redan framme?? sa vi.

Vi höll möte i smedjans labbit, det var det rum där smederna kunde vila lite mellan sina skift. Föreningen jobbar i smedjan med att rusta upp den och det arbetet sker sen åratal tillbaka varje måndag mellan 8-12 utom mitt i vintern. Nytt vattenhjul har de byggt efter den gamla som förlaga, och de har byggt vattenrännan från kanalen, som förser hjulet med vattenkraft. Hjulet driver den extremt tunga mumblingshammaren på 7-8 ton! Det är inte klokt att det går. Men så funkade det då i järnindustrin! De har även restaurerat härden där tackjärnet smälts till en järndeg och allt ska provköras i sommar. Det är ett storartat arbete som de här kraftkarlarna har utfört.

Och apropå kraft så gick vi den vandringsled som går runt forsen och dammarna. På andra sidan forsen ligger Trångfors gamla museikraftstation från 1899 som var igång till 1990 och sen finns även en ny kraftstation under jord. Olle Lindkvist från Trångfors smedja gick med oss och öppnade upp den gamla kraftstationen, där var allt kvar. Snyggt. Hela anläggningen med kraftkanal, dammar och vattenspeglar… vilken skatt de har!  Det är Svedvi Bergs hembygdsförening som ägnar tid åt kraftstationen. Olle Lindkvist är med där också. Jag skriver om det i nästa inlägg, jag bara måste!