Etikettarkiv: Lövparkens trädgård

Vårprogram på Västanfors hembygdsgård

Lämna ett svar

Visst känner man en liten liten ljum fläkt av våren!? Eller hur? Dels är det ljuset och dels är det planer för våren 2012 som dimper ner. Vårsalong på Liljevalchs i Stockholm och på Västanfors i Fagersta har de så mycket för sig. Jag lägger upp en somrig bild bara för att påminna. Tänk att februari redan är så nära…och då kommer det dessutom att ske ett chefsbyte på Västanfors eftersom Rita Södergård nu går i pension och efterträds av Malin Andersson, f.d. Ängelsbergsbo men som flyttat till Västerås. Nu blir det till att pendla för Malin men där finns ju ett tåg som pilar fram och tillbaka så det lär inte bli några större svårigheter. Säger jag som har två minuter till jobbet!! Hm.

Nu på söndag den 19 februari kl 14.00 uppträder Bertil Olsson från Skinnskatteberg i Teatermuseet 2 tr upp i Ekomagasinet! Det är fri entré och Bertil kommer att bjuda på en varierad nöjeskavalkad: sånger, burleskerier och skojsamheter – allt i en salig varierande blandning. Bertil sjunger, spelar och berättar. Det är en verksamhet som Ekomuseum stödjer, han är bra Bertil.

Nästa söndag den 26 februari bakas det i den fina bakstugan. Det är då man ska dit och smaka på nybakat tunnbröd och uppleva den sen bara några år uppmurade ståtliga bakugnen. Det blir även antikvariat och utställning i Ekomagasinet av böcker och gamla skolplanscher. Sånt är skoj. Skolplanscher är väldigt vackra, så passa på. Och så rustar man till påsk med pyssel för barn, äggletning! Och Lövparkens trädgård slår upp dörrarna söndag den 1 april kl 11-16. Ja, för snart vi där också! April, april….planer, planer……

Den personliga marknadsföringen

2 svar

Läste ni söndagens DN 27 feb i bilagan: Resor & Mat – Njut av Europa?? Där fanns en intressant text om Umbrien, som ligger i Italien snett nedanför Toscana men mitt i landet. Ett landskap som inte är nedlusat av turister. Där någonstans ligger ”den hemliga krogen” och lockar retsamt med att varken ha telefonnummer eller adress. Hur ska man då hitta dit?? Ryktesspridningen, dvs djungeltelegrafen förstås  (den bästa av telegrafer!) är snabb och uppfattas lika snabbt av folk, som ger sig iväg dit för att få en unik upplevelse. DN föreslår att läsaren ska riva ut sidan och leta upp krogen själv. Jag lyder genast!! Jag placerar Umbrien högst på önskelistan över resmål på direkten! Denna personliga marknadsföring – vad jag gillar den. Visst är det sympatiskt?? Och så lite oförutsägbart, man vet aldrig riktigt vad som kommer att hända. Så vill jag se på Ekomuseum. Något som man själv får jobba lite med för att upptäcka, något som inte serveras bekvämt i paketlösningar och på bokningsbara webbsajter. Att besöka Ekomuseum ska helst vara lite som att hitta en egen skatt, det ska ge upptäckarglädje och en känsla av att man själv skapar sin upplevelse. Just det – en både skapande och lärande resa. Kanske i sällskap med en vägledare? Som känner av behoven hos en liten grupp besökare. Miniturism, småskaligt så det knappt är synligt. Det är där det stora finns. Precis tvärtom alltså.

Här är länken till DN:s text om krogskatten i Umbrien.