Andra dagen, i tisdags, ägnade vi åt en utflykt på Fyrisån med M/S Linnea från Islandsbron inne i Uppsala ut till Ulltuna. Först presenterade representanter från Uppsala kommun idén om ett naturreservat i det som kallas Årike Fyris. Det är ett tätortsnära stycke fin natur runt Fyrisån med strandängar å ena sidan och åsen å den andra. Där kan bli ett reservat. Klart en stad behöver en fredad plats för människor som vill uppleva natur, djur, fåglar, vatten, som vill vandra, cykla, paddla kanot – ja, finna frid och ändå vara nära sin stad. Det finns alltid en risk att nya bostadsområden knaprar in på de gröna ytorna. Vår guide för dagen var Anders Arnell från Centrum för Naturvägledning på SLU (Lantbruksuniversitetet i Ulltuna). Läs mer här!

Exkursioner är det mest intressanta jag kan tänka mig, att direkt ute på plats lära sig se landskapet är oemotståndligt. Det går aldrig att lära sig sånt i böcker, nej det är egna sinnen som gäller: ögon, öron, näsa. Men det handlar också om bra naturvägledare. I Ulltuna vandrade vi upp på åsen med geologen Gustav Sohlenius från SGU. Han hade en kasse full med intressanta kartor. Hur såg det ut här för 5 000 år sen? För 2000 år sen? Och hur kom åsen till? Ja, efter landisens avsmältning, det vet vi ju att isen och isälvarna formade landskapet. Men inte tror man att åsarna i genomskärning liknar isberg precis? Jag menar att man ser toppen på åsen i landskapet där den ringlar sig fram, men det mesta av åsen ligger under jord, liksom isberget till sin största del ligger under vattenytan. Under åsen är det rejält tilltaget, liksom en djup dalgång fylld av av grövre material, av stenar, sand och lera. Det är rent märkvärdigt! Och jag vet ju att vi har väldigt många åsar som går genom Bergslagen, särskilt i det istida landskapet runt Riddarhyttan, också ett mycket intressant område att vandra i – men med en naturvägledare förstås! Vi har också ett landskap som ligger där och väntar på nya grepp…

Och vet ni att under den sex timmar långa turen i Årike Fyris så såg de som älskar att spana på fåglar så många som 48 olika arter! Själv såg jag bara gräsänder och canadagäss. Men kossorna på strandängarna kunde ingen missa.