Gungholmen

Den gamla Prästhyttan, vid Väsmans strand, tvingades att lägga ner då skogen runtomkring var nära nog helt kalhuggen. Brukspatronen vid Ludvika bruk, Anders Wetterdal, fick till slut tillstånd av kungen att starta en ny hytta. Platsen som valdes bestod av orörd skog, inte långt från Skattlösberg i finnmarken. Där hade man tillgång till vatten, billigt kol och behövde inte ta hänsyn till andra delägare. Hyttan stod klar 1829 och Wetterdal gav sin systerson Johan Petter Ekman, som då bara var i 20-årsåldern, arbetet som förvaltare. Vid platsen byggdes även en förvaltarbostad, en bod, en mindre stuga, vattenkvarn och ett par smedjor.

Wilhelmina, född Michaelsdotter Claeson, arbetade hos Wetterdals som hushållsmamsell. På så sätt träffades Petter och Wilhelmina. De gifte sig och bosatte sig i förvaltarbostaden och fick fem gemensamma barn. Wilhelmina hade även sonen Isidor sedan tidigare. Under vintern bodde de i Uppsala där barnen fick utbildning.

Men tyvärr hittades ingen malm i området, utan man blev tvungen att frakta den över myr och sjö från bland annat Iviken och Lekomberg, vilket blev mycket kostsamt. Trots låga löner och andra försök till lösningar så tvingades man lägga ner hyttan 1859. Paret fortsatte dock att vara bosatta här.

Gungholmen ligger en kort promenad genom skogen från hyttan. Av namnet skulle man kunna tro att det är en flytholme, men det är precis tvärtom. Den är en stabil och fast liten holme som bildats genom en förgrening i Pajsoån, från finska verbet pajso = svälla ut eller svämma över. Tidigare hette den Parisån. Själva holmen hette från början Wänneboholmen, men fick senare namnet Gungholmen av att det hängt en stor gunga här att gunga i.

Det man först lägger märke till här är de jättelika bokstäverna som finns utskurna i marken. Det är initialerna till bruksherrarnas och inspektörernas namn som ägt eller lett bruket här vid Nya Prästhyttan, samt två av deras fruar och en syster. Bokstäverna var från början planterade med tusenskönor, liljekonvaljer, gullvivor, pingstliljor och brandgula liljor och gångarna var fyllda med sand.

På den tiden fanns här två broar över till holmen. De ska ha haft vackert målade ledstänger. På kartskissen, målad 1908 av sonsonen till Johan Petter Ekman, ser man att det även ska ha funnits en berså och att bänkarna ska ha varit av torv.

Lusthuset ska förvaltare Petter Ekman ha uppfört, och det var hans hustru Wilhelmina som anlade de blomprydda bokstäverna, torvbänk och en syrenberså. Ekmans, liksom familjen Wetterdal och Roth, med flera använde holmen som en liten oas i tillvaron och man tog gärna med sig kaffekorgen hit när det kom gäster. Man hade picknick, spelade kort, sjöng, gungade och njöt av naturen. Kanske någon även badade eller fiskade laxöring.

De personer som initialerna representerar:

W = Anders Wetterdal (1771 – 1840)
Brukspatron på Hagge bruk, lyckades erhålla kungens tillstånd för att anlägga en ny masugn vid Pajsoån. Det var ett försök att flytta ut järnhanteringen till kolskogarna. År 1823 hade han köpt upp Ludvika bruk efter familjen Cedercreutz. 1836 sålde han vidare två tredjedelar till Carl Reinhold Roth från Stockholm som var far till Carl Roth och Carl Emil Roth, och en tredjedel till Fredrik Langenberg från Västerås.

WE = Charlotta Wilhelmina Ekman (1803 – 1862), född Michaelsdotter Claeson, var gift med Jan Petter Ekman. Dotter till Michael Claeson som var snickare vid Kungliga slottsbyggnadsstaten. Hon kom till Ludvika bruk 1828 och tjänade som hushållsmamsell hos brukspatron Wetterdal. År 1829 födde hon sonen Isidor, utan att vara gift. År 1831 gifte hon sig med Johan Petter Ekman, vilken var systerson till Anders Wetterdal. Paret fick fem gemensamma barn och Isidor växte upp som Ekman. Det var Wilhelmina som anlade Gungholmen. Hon var en driftig kvinna. Hon ska ha haft ”ett härligt lynne och ett mycket fördelaktigt utseende”.

IPE = Johan Petter Ekman (1804–1889), gift med Wilhelmina Ekman och systerson till Anders Wetterdal, den i Nya Prästhyttans historia mest framträdande personen. Ekman som var värmlänning, tillträdde inspektionsbefattningen 1830 och styrde bruket i inte mindre än 50 år. Då förvaltaren Dahlström år 1883 tog vid ändrades namnet till Wännebo, som en hyllning till den omtyckte Ekman. Bruksrörelsen hade då 15–25 år tidigare avvecklats.

AIR = Augusta Jacobina Roth (1806 – 1882) född Setterwall, var gift med Carl Reinhold Roth och mor till Jenny, Carl och Emil Roth.

CR = Carl Edward Roth (1828–1898)
Föddes i Stockholm och studerade i Uppsala. Arbetade därefter på Regeringskansliet. Knappt 30 år gammal ombads han av sin far att ta över förvaltningen av Ludvika bruk, vilken även Sunnansjö bruk tillhörde med Nya Prästhyttan, efter sin far Carl Reinhold. Han lärde sig bergshantering vid Larsbo Bruk och gick två år på Bergsskolan i Falun. Gifte sig med Laura Mathilda Moberg född 1834 på Larsbo Bruk, dotter till förvaltaren på Larsbo bruk. De fick sönerna Carl, Erik och Emil samt döttrarna Jenny och Maria. Förblev brukspatron på Ludvika bruk i nästan 40 år, som delvis drevs tillsammans med bröderna Carl Emil och Carl Ehrenfried.

ER = Carl Emil Roth (1830–1885)
Bror till Carl Edward och Carl Ehrenfried Roth, var delägare i Ludvika bruk. Bosatt i Stockholm och skötte brukets försäljning och finanser.

IL = Elisabeth Jenny Theresia Lewin född Roth. (1833 – 1882)
Jenny Lewin var dotter till Carl Reinhold Roth och Augusta Jacobina Roth född Settervall. Gifte sig på 1850-talet med läkaren Knut Fabian Levin från Säter.

”IL” har tidigare tolkats som Isidor Langenberg, ”som ska haft ekonomiska intressen i bruket”, men efter fyndet av en kopia av originalskissen, målad av sonsonen till Johan Petter Ekman, så framgår det att det är Jenny Lewin. ”J” har även skrivits som ”I” i de övriga namnen på ”J”, så som Jacobina och Johan.

Gungholmen är fridlyst som naturminne på ansökan av Dalarnas hembygdsförbund genom Karl-Erik Forslund år 1929. På ön fanns då furor som var upp till femhundra år gamla. Många har försvunnit, men än finns några kvar.