38 / 52
38
Som tämligen ursprunglig finsk rökstuga hade den
ett speciellt värde, vilket några personer förstod. En av
dem var skalden Dan Andersson. I ett brev till Karl-Erik
Forsslund, den kände hembygdsvårdaren och folkbil-
daren, skriver Dan:
”Just hemkommen från en 14 dagars finnmarks-
tripp. Allt väl. Men hur skall vi göra med finnmar-
kens enda kvarstående rökstuga vid Nittberget, ca 9
km från Nittkvarns station, 1 km från skogvaktar-
bostället vid Löffallsberget. Egaren till torpet ämnar
riva den. Fick ej tillfälle att se den inuti.
Om du vill kan du skriva till Karl Hällsing i Nack-
arbärget, Nittkvarn. Han är gammal skogsman och
lösdrivare och fotograf och inte skollärare. Han har
fotograferat rökstugan nyss. Skriv till honom om du
önskar foto…
I rykande hast din tillg. Dan Andersson.”
Även i ett resebrev i STF:s årsskrift år 1918 ”På strövtåg
i Grangärde finnmark” återkommer Dan till Pasktorpet.
Hans stora intresse för rökstugan hörde ihop med hans,
under en period, starka intresse för det organiserade
hembygdsarbetet.
Karl-Erik Forsslund, sekreterare i Dalarnas Hembygds-
förbund, svarade på Dans brev genom att skriva till Dans
vän Karl Hälsing den förste augusti 1916. Så här lyder
brevet:
”Dan Andersson meddelar att Ni fotograferat
finnmarkens enda kvarvarande rökstuga vid
Nittberget. Vi voro mycket tacksamma om Ni ville
sända oss en kopia av detta fotografi samt säga oss
om Ni vet någon åtgärd som skulle kunna vidtagas
för att förhindra stugans rivande och få den kvar.
Om, såsom vi hoppas, någon Gammelgård (bygde-
museum) framdeles inrättas i Grangärde vore det
värdefullt att få stugan flyttad dit och till dess ha den
bevarad på platsen.”
Den 9 september samma år svarar Karl Hälsing:
”Eder vörda skrivelse av 1/8 tacksamt mottagen,
men får jag beklaga dröjsmålet med svar enär inget
fotografi fanns kvar av Nittbergets rökstuga, och
plåten förlagts så, att den först nu återfunnits och
varav kopia här bifogas.
För närvarande vet jag ej annat att göra för rökstu-
gans räddning, än att tala vid ägaren låta densamma
stå kvar tills vidare. Dock är den ganska förfallen och
skulle behöva repareras för att kunna stå emot väder
och vind. Kommer stugan att hotas med nedrivning
få vi väl försöka ordna om, att det om möjligt jinge
för sig få köpa den.”
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att i augusti
1916 var inte rökstugan i Nittberget bebodd.
Ser bra men låtsas halvblind
Karl-Erik Forsslund besökte Edla och Erik på Nittberget
år 1923. I sin anteckningsbok skrev han efter sitt besök:
”Rökstugan, Nittberget. Erik och Edla Eriksson.
Högt och brant uppför från Nittgårdarna över Nittber-
get, jämnare utför, stenig väg. Nittbergets gård svårt
förfallen fast gubben förmögen, talar om det själv
– förlorade en gång 5000, om stulna eller tappade
och lagt ner stora pängar på att tala med abekater
(advokaten!, förf. anm.) Lindhagen, Melstad och an-
dra, ty ´vargarna´ (Vargön) ha lurat av honom torpet
– lär förhålla sig så att han liksom många andra ej
ha ´lagfuri´ sina gårdar. Än eger han torpet och får
väl bo kvar. 80 år, Edla 75, men ensammen (syskon),
en gubbens son i Amerika, en i Norge, en dotter gift i
Norrland. – Rökstugan svårt förfallen, muren utriven.
Gubben stor och ståtlig, långt hakskägg, stor fin näsa,