26 / 52
26
UTTRYCKET K-MÄRKT ANVÄNDS
ofta om
platser och hus som är värda att bevara. Det har ingen
formell juridisk betydelse utan är ett samlingsbegrepp för
olika sorters skyddsbestämmelser och lagar.
Vissa byggnader, miljöer eller föremål har extra stort
värde för förståelsen av samhällets utveckling över tid
och skyddas då av Kulturmiljölagen. Andra värdefulla
miljöer och byggnader skyddas av kommunerna genom
Plan- och bygglagen. Här kommer förklaringar på några
vanliga begrepp inom kulturmiljövården.
Kulturmiljölagen syftar till att ge kommande genera-
tioner tillgång till en mångfald av olika kulturmiljöer som
förklarar landets historiska bakgrund. Lagen inleds så
här:
”Det är en nationell angelägenhet att skydda och
vårda kulturmiljön. Ansvaret för kulturmiljön delas
av alla. Såväl enskilda som myndigheter ska visa
hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön”
. Därefter in-
nehåller lagen detaljerade bestämmelser om bland annat
fornlämningar, fornfynd, byggnadsminnen, ortnamn och
kyrkliga kulturminnen.
Plan- och bygglagen är kommunernas verktyg för
planeringen, vård och utveckling av mark, vatten och be-
byggelse. Där finns både allmänna och särskilda hänsyns-
regler för kulturmiljön. De viktigaste instrumenten i plan-
och bygglagen för att kommunen ska kunna styra både
utveckling och bevarande är översiktsplanen, detaljplan-
er och områdesbestämmelser. En kommun kan också ta
fram ett kulturmiljövårdsprogram genom inventering och
klassificering av miljöer med kulturvärden.
Arbetar du ideellt i en hembygdsförening med
historiska byggnader att underhålla eller har du eget
hus med kulturhistoriskt värde? Då har du kanske
stött på begreppet K-märkt. Här har Anna Falkengren
med hjälp av Anders Gottberg från Länsstyrelsen i
Dalarna utrett det lite brokiga begreppet, en bukett av
regler och rekommendationer vars syfte är att landets
bebyggelsehistoria ska leva vidare i framtiden.
K-märkt,