Ekomuseum Bergslagen

31 / 52

31
färgen togs fram och den sattes på hela gatan. I botten-
planet inrättades lokaler för Hembygdsgillet. Över-
våningen utgör i dag museet. Lägenheten i söder åter-
ställdes till skicket anno 1898. Pärlsponten i trapphus,
skafferi och i köket var i stort sett kvar, men man fick
lappa ihop med delar som togs från den övre Västra
skolan som samtidigt revs. Färgerna har samma ton som
de hade ursprungsåret. Rummet hade åtta olika tapet-
lager och man valde en nytryckt tapet som stämde över-
ens med det understa lagret. I övrigt skänktes möbler och
föremål till lägenheten och skafferiet av folk från trakten.
Den norra lägenheten snyggades till men fick i övrigt
se ut som den gjort sedan en ombyggnad år 1960. Den
inreddes med möbler efter dåtida mönster och i stället
för kakelugn satte man in en oljebrännare. Skafferiet var
här ombyggt till badrum, vilket bevarats.
KÄLLFALLET HAR SEDAN länge varit rivningshotat. Men
sedan 2014 pågår en privat upprustning av husen. Den
gamla träpanelen som ligger under putsen har befunnits
vara i gott skick och det är nu fritt fram för privata ägare
att renovera efter samma mönster – Källfallet återgår
mer och mer till ursprungsutseendet, en oväntad men
positiv utveckling!
FOTON: ANDERS G WARNE
var avdelade genom vedbodar och dass. Man hade även
ett potatisland på tomten.
Husen i Källfallet var från början panelade med brädor
i rödfärg. De första husen på Stora Hagen hade också
träpanel, medan de nyare husen reveterades, något man
skulle låta göra på samtliga hus efter några år.
DE BÅDA GATORNA reserverades för gifta gruvarbetare
med barn. Totalt inrymde de 50 husen c:a 800 person-
er, vilket innebar att den första bostadskrisen var över.
Grängesbergsbolaget hade lyckats med att vända en
skamkänsla till en seger. Många potentater har sedan
besökt husen. Grängesbergsbolagets grundare Sir Ernest
Cassel var i Källfallet 1898 liksom kung Oscar II år 1900
och kung Gustav V besökte Stora Hagen år 1906. Bygg-
nadstypen har sedan kopierats vid andra industrisamhäl-
len bland annat i Fagersta, Fredriksberg, Västerås (idag
rivet), Gustavsberg och i norrländska pappersbrukssam-
hällen. Någon har sagt – detta var det första steget att
bygga det svenska folkhemmet.
ÖDET FÖR STORA Hagen var på 1980-talet att gatan
skulle bevaras. Husen nr 23 och 24 var rivna när Ekomu-
seum Bergslagen och Hembygdsgillet bestämde att man
skulle låta huset nr 22 bli museum. Den ursprungliga
Överst sidan 30:
Bilderna tillhör Grängesbergs
hembygdsgille.
Denna sida: Bilder från
bostadsmuseerna i Stora
Hagen med inredningar från
1898 och 1960-talet.