23 / 52
23
Kvinnorna vid
Karmansbo
bruk
Författaren, journalisten och
dramatikern Yvonne Gröning
reflekterar över kvinnors
SMEDERNA VAR BRUKENS
arbetaradel. I
Karmansbo hade de en egen brukslänga – Långa Raden.
Den är bevarad än i dag och en lägenhet är restaurerad
så att man kan se hur det såg ut när smeden och hans
familj bodde där. Om bruket och smederna finns mycket
skrivet och berättat, men som alltid när det är fråga om
Bergslagens historia så är kvinnorna bortsopade.
Jag roade mig med att googla på ”Kvinnor i Karmans-
bo” – jag fick fram att i februari i år så blev en kvinna
mördad, jag blev hänvisad till en chatt där man kunde
träffa och flirta med trevliga, snygga kvinnor – och
så fanns det en Emma som för något år sedan ord-
nade ett fantastiskt julbord på herrgården när den var
konferensanläggning.
2013 FÖRKLARADE LÄNSSTYRELSEN
Karmansbo
som byggnadsminne. Byggnaderna har kulturhisto-
riska värden och har sitt ursprung i 1600, 1700 och
1800-talen. De har använts för att bearbeta järn och för
att ge bostäder åt arbetarna som hade sin försörjning i
smedjan. Länsstyrelsen har slagit fast att det är viktigt
att bevara den här typen av miljöer.
Det är mycket man kan få veta om Karmansbo när
man googlar – om smederna, om mumblingshammaren,
om dammanläggningen, kraftstationen och till och med
om hur djurlivet är. Men inte ett ord om några kvinnor.
Men jag tror att en av smedernas hustru hette Elsa!
Elsa kom ifrån Färna och hade redan som 17-åring
träffat Axel 25, en av de ansedda smederna i Karmansbo.
Han hade gått som smedhalva i flera år , men hade nu
fått alltmer egna och ansvarsfulla uppgifter i smedjan.
Det gick som det brukar gå när två ungdomar tycker om
varandra. Elsa blev med barn och det blev bråttom med
giftermålet. Nu bodde de i Långa raden och förutom
Majvor hade de också fått en liten pojke Kjell.
DET GICK BRA
för Axel och Elsa. De hade lyckats skaf-
fa möbler, inte något överdåd – nej absolut inte – men
en soffa som de båda sov i med Majvor emellan sig, en
byrå där Kjell än så länge sov i den nedersta lådan. Och
så köksbord och fyra stolar. Gardinerna som hängde för
fönstren i kammaren hade Elsa vävt, vita långgardiner
och i köket var spiskåpan kritad, vit och fin. Gardinerna
där hade Elsa sytt av gamla mjölsäckar och broderat
dem i rött och blått stora blommor och krusiduller. Men
garnet som hon broderat med var av dåligt slag så när
hon tvättade dem blev de helt randiga. Men nu skulle
hon göra om, kosta på att köpa riktigt broderigarn, nya
säckar var redan tvättade och sydda. Elsa var ett ordent-
ligt fruntimmer.
När Axel kom hem från smedjan på kvällen hade Elsa
värmt vatten på spisen så han fick tvätta sig. Och maten
plats i vår historia och har till Magasinet skrivit en
berättelse om hur livet för en ung smedshustru på
bruket kan ha sett ut.