29 / 50
29
modernt småskaligt jordbruk med egen hemsida. Odlin-
garna är kretsloppsinriktade; det gäller att ta till vara på
resurser, och precis som i naturens ekosystem sker förän-
dringar i cykler. Grödorna odlas i sexåriga växtföljder
på åkrarna, åttaåriga i grönsakslandet, för att förebygga
sjukdomar och för att anpassa växtvalet efter hur mycket
näring som finns kvar i marken. Gödning till grönsakslan-
det kommer från gårdens egna djur, konstgödsel används
inte alls här, inte heller giftiga bekämpningsmedel. På så
sätt liknar dagens gård gårdagens, fast som Joel påpekar,
”Det de gjorde av nödvändighet förr gör vi frivilligt idag”.
Att använda de resurser som finns och att utnyttja
platsens förutsättningar kanske låter som gammalt
bondförnuft, men det är något som har glömts bort
i de storskaliga jordbruken som uppstod i mitten på
1900-talet. Dessa gamla principer har fått en renässans i
filosofier och designverktyg som permakultur. Permakul-
tur, eller permanent agriculture, är ett tankesätt som kan
tillämpas på många områden där effektiv design behövs.
Inom jordbruket handlar det bland annat om att bygga
upp resurser istället för att utarma, det vill säga samarbe-
ta med naturen. För en bonde på 1700-talet, långt innan
konstgödsel uppfanns, var det en självklarhet att åkern
behövde skötas om den skulle förbli bördig. På den tiden
kunde det ske genom att marken lades i träda. Idag, med
de nya, eller snarare nygamla, kunskaper vi har kan en
näringsfattig jord berikas med hjälp av kvävefixerande
växter, som till exempel klöver, vilka tillsammans med
särskilda bakterier binder luftens kväve i sina rötter och
därigenom gör jorden mer bördig.
Inte bara designverktyget permakultur används av
Maria och Joel, utan de tillämpar även andra odlingsstra-
tegier som exempelvis agroforestry, eller skogsträdgår-
dar som de kallas. I en skogsträdgård odlas olika grödor
med olika skördetid och olika höjder på samma yta på
ett sådant sätt att de samarbetar. Fruktträd, som tar
sin näring djupare ned i marken, kan odlas tillsammans
med örter och bärbuskar som tar sin näring ytligare. De
högre växterna skapar ett gynnsamt klimat genom att ge
skugga, och lägre, marktäckande växter kan hjälpa till
att hålla marken fuktig. Tanken är att det ska likna ett
naturligt ekosystem i till exempel ett skogsbryn. Det pågår
ett forskningsprojekt om just skogsträdgårdar i regi av
Örebro universitet på Rikkenstorp och tio andra platser.
Rikkenstorp är en oas av kulturmark i de stora finnskoga-
rna och förr i tiden användes skogen direkt i jordbruket.
Djuren fick beta där det inte gick att odla, och deras
spillning användes för att gödsla åkermarken. Näring
flyttades alltså från skogen till de gamla svedjorna. Mellan
skogen och åkern fanns hackslogarna, öppna ytor med
en del träd. På dessa skördades hö för vintern. Gärdes-
gårdarna var inte till för att hålla djuren inne på gårdens
mark, utan för att hålla dem borta från hackslogarna. Idag
Joel Holmdahl och Maria Danielsson bor och arbetar på Finngården Rikkenstorp.
FOTO: RIKKENSTORP