Etikettarkiv: svedjeråg

Skogsfinnarna som tämjde skogen

Skogsfinnarna_2

Skifsen är ett finnboställe utanför Fredriksberg i södra Dalarna. Byalaget bygger och håller det öppet med aktiviteter på sommaren, bl a bastubad och samkväm. Alla är välkomna!

Skifsen är ett finnboställe utanför Fredriksberg i södra Dalarna. Byalaget bygger och håller det öppet med aktiviteter på sommaren, bl a bastubad och samkväm. Alla är välkomna!

Understreckaren i söndagens SvD (24 feb) av professor Dick Harrison var verkligen intressant, den handlade om hur skogsfinnarna tämjde det svenska landskapet. Ja, det vet vi som bor här i södra Dalarna och har nära till Grangärde och Nås finnmarker. Och den 24 februari är också Sverigefinnarnas dag! Inte många som vet det! Jag var en av dem. Svenskar är pinsamt okunniga om den finska invandringen som pågått i olika perioder under flera hundra år skriver Dick Harrison. Han skriver att i det svenska rike som växte fram på 1100- och 1200-talen så var en stor del av befolkningen finsktalande. Och de svenska Östersjöstäderna var flerspråkiga. Det verkar som om Sverige mer var som en sjudande gryta på den tiden. Mångfald är ordet. Och finländare bidrog i hög grad till framväxten av Sverige, t ex nybyggarna på 1600-talet (i finnmarkerna!), finska soldater i den svenska armén, den svenska industrins beroende av finländsk arbetskraft under efterkrigstiden – allt detta är inte så väl bekant för oss svenskar. Dick Harrisons studenter blir genuint förvånade när han berättar att Sverige och Finland utgjorde en stat före 1809. Ordagrant så!

Motti är en typisk finsk anrättning och himmelskt god! Det är skrämjölsgröt med stekt fläsk och lingon. Skrämjöl görs på rostad havre.

Motti är en typisk finsk anrättning och himmelskt god! Det är skrämjölsgröt med stekt fläsk och lingon. Skrämjöl görs på rostad havre.

Kolonisationen av skogsmarkerna i Mellansverige tog fart på 1600-talet och skogsfinnar lockades hit av skattebefrielse. De byggde sina timmerhus (pörten), odlade med svedjebruk, det var tuffa tider men skogen lämpade sig mer för boskap än för jordbruk. Getter och får betade mellan furorna och stenarna. Man ska veta att dessa skogsmarker också är moränmarker och inte helt lämpade för uppodling.  Senare kom de att försörja järnbruken med träkol, överallt restes kolmilor då masugnar och hammare slukade kol. Den finska kulturen kunde överleva i generationer. 1600-talets folkkultur från Savolax vill Dick Harrison särskilt lyfta fram. Det är just den som vi har spår av i Grangärde finnmark. Den präglades av storfamiljer, lagarbete, näverhantverk, rågodling (svedjeråg) med jästa rågbröd, rökpörten och finnplogar. Den som vill uppleva lite av detta kan hälsa på familjen Holmdahl som bor på Finngården Rikkenstorp, www.rikkenstorp.se, ett äkta gammalt finnboställe. Eller ta sig till Skifsen utanför Fredriksberg, www.skifsen.se, där man kan uppleva en riktig rökbastu sommartid när Skifsens Vänner har sina aktiviteter. Äkta finskt bastubad erbjuds och därefter motti eller nävgröt som det också kallas.

Förresten – här är länken till Dick Harrisons text i SvD: www.svd.se  

”Bröd i Bergslagen” håller styrgruppsmöte

Styrgruppsmöte "Bröd i Bergslagen". Eva Långberg t vä, sen Lennart Silfverin och Elisabet Olsson.

Styrgruppsmöte "Bröd i Bergslagen". Eva Långberg t vä, sen Lennart Silfverin och Elisabet Olsson.

Dagarna går snabbt och vi möts på alla håll och kanter. Det har varit många möten nu före jul. Det planeras inför våren, ja inför hela nästa år faktiskt, till och med längre fram. Idag var det styrgruppsmöte i vårt Leaderprojekt Bröd i Bergslagen. Vi höll till i Morgårdshammar som ligger precis intill Smedjebackens tätort, i ABF Västerbergslagens lokaler. Här drog vi upp riktlinjerna framöver för vårt brödprojekt. Det ska utbildas handledare och det ska fixas brödcirklar, ugnar ska inventeras och så är det ju den här iskalla vintern som gör att bröden får bakas i vanliga varma kök innan projektet har kommit igång på riktigt. Men det finns bakstugor som är igång och vi ska besöka några i januari. Att många är intresserade av att delta i projektet har vi också förstått. Det är nåt med surdegar som lockar idag. Det är nåt med udda mjölsorter och unika brödtyper, med stenugnsbakat, med järnugnsbakat. Det finns ett nytt litet surbrödsbageri Norberg till exempel. Det är som om det funkar att driva småskaliga bagerier, såna som fanns förr. Det finns visst folk som odlar svedjeråg också? Det gamla skogsfinska sädesslaget. Nåt har hänt, det lilla och det lokala är på g, det finns tydliga signaler på det, vad jag kan se. Det lilla kan växa och bli stort. Och i våra invandrarföreningar finns duktiga bagare! Vi vill ju låta dem få chansen nu. Om brödmässor pratade vi mycket och det ger stora möjligheter till workshops och allmänt deltagande. Erfarenhetsutbyte. Och brödmässor ska genomföras sommartid när det vimlar av folk i våra bygder, som har lust att pröva på nåt lite mer matigt. Vi började prata om sommaren 2011, för den är snart här.