Etikettarkiv: per stymne

Kraftfullt i Trångfors

Kraftverk är nåt speciellt, kraft  är ju bara nödvändigt. När vi hade vårt Bergslagsting i höstas på Ludvika Gammelgård på temat ”Kraft & Energi” och Per Stymne berättade om kraftverkens arkitektur och den boom som uppstod när elektriciteten uppfunnits och man började sprida användningen av el – då blev det plötsligt mycket spännande. Det var i slutet på 1800-talet, det är bara dryga 100 år sen och lite till! Då byggdes mycket vackra arkitektritade vattenkraftverk.  Dessa blev avgörande för samhällsbygget, för välstånd och utveckling – klart man kostade på dem skönhet också. Trångfors vattenkraftverk byggdes 1898-99 i rött tegel med vackra detaljer. ASEA, Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, i Västerås byggde de sex turbinerna med 400 hk effekt per styck och fick Grand Prix guldmedalj på den internationella industriutställningen i Paris år 1900. Trångfors kraftstation försåg ASEA i Västerås med elkraft. Det var en stark tid för Sverige. Kanske är det just det som fascinerar? Den svenska industrins begynnelse, den tid då det moderna Sverige tog riktig fart. Och den starten skedde till stor del just här längs Strömsholms kanal som betytt så mycket för svensk järnexport under lång tid, det var innan järnvägen tog över. Då hade järnexporten gått via vattenlederna ner till Mälaren i flera 100 år redan. Det är ingen slump att industrin utvecklades längs Kolbäcksån och Strömsholms kanal, det ena gav det andra, det är så det går till.

Trångfors kraftverk drevs stadigt och stabilt utan större problem i hela 90 år ända fram till 1990, därefter blev det ett museikraftverk med intakt interiör. Svedvi Berg hembygdsförening fick ta över och tar emot bokade besök. Föreningen håller till på Skantzen runt Kanalmuseet och Mekanikus längre ner längs kanalen och de värnar starkt den miljö som uppstått vid kraftverksbygget. En dammanläggning har skapat en stor vattenspegel vid vars kant kraftverket ligger. Rivs dammen så blir ån blott en rännil och kraftverket kommer mer eller mindre att hänga högt upp på kanten – man kan ju leka med tanken, det kommer inte att se klokt ut.  Men en damm kräver underhåll och idag finns inte längre något behov av fördämningen. Ja, då börjar problemen. Då är det annat som avgör: skönhetsvärdet, rekreationsvärdet, det historiska värdet….det kan bli en antikvarisk fråga. Hela anläggningen är välbyggd, kanter är stabilt stensatta, mycket arbete är nedlagt för något som inte behövs idag. Vem ska betala för att vattenspegeln ska få vara kvar? Det finns diskussioner och det får man förstå. Det är värt att åka hit och se med egna ögon.

Trångfors kraftverk finns beskrivet på Tekniska museets hemsida här
Svedvi Berg hembygdsförening har också en hemsida här.

Kraftverkens arkitektur

Per Stymne berättar om kraftverkens form och arkitektur på Bergslagstinget 2010.

Per Stymne berättar om kraftverkens form och arkitektur på Bergslagstinget 2010.

Att kraftverk och kraftstationer kan vara så spännande! Per Stymne berättade om dem på Bergslagstinget lördagen den 13 nov på Ludvika Gammelgård. Han är som civilingenjör speciellt inriktad på kraft och energi, han är dessutom fotograf och teknikskribent som rest runt i Sverige i åratal och fotograferat kraftverk. Han berättade om de första röda stugorna som uppstod på 1890-talet och som hyste de första kraftstationerna vid dammarna. Sen kom ett slags medvetande om byggnadens form och arkitekter kallades in. Elkraften skapade en stark boom och byggandet av kraftverk vid 1900-talets början tog rejäl fart. Per Stymne liknade det vid IT-boomen kring sekelskiftet 2000.  En av de stora arkitekterna var Erik Hahr (1869-1944) som även var stadsarkitekt i Västerås. Han ritade många berömda kraftverk. Då var det slut med den lilla röda stugan. Kraftstationerna byggdes av sten och tegel, stora ståtliga kyrkliknade byggnader. Under denna tid anlades ”nationalkraftverk” som Trollhättan, Porjus och Älvkarleby. På 1920-talet kom funktionalismen och arkitekturen blev avskalad, stram och ren, betong var byggnadsmaterialet. Det var då Åtorps kraftstation i Degerfors kommun byggdes. Till och med interiören är genomtänkt. Beundra golven i maskinhallen!  Och detta var bara en mindre kraftstation – ingen offentlig miljö. Och ändå fanns en längtan efter skönhet, färg och form. En estetisk strävan.

Interiör. Maskinhallen i Åtorps kraftstation byggd 1932.

Interiör. Maskinhallen i Åtorps kraftstation byggd 1932. PowerPoint-bild Per Stymne.

Efter funkisen och andra världskriget dök kraftverken ner under jord.  Det gällde nu att skydda dem från framtida bombflyg. Och därvid har det blivit. De kraftstationer som byggs idag är underjordiska anläggningar och inga arkitekter behövs längre för det bygget.

Kraft och Energi

Östanbergshjulet

Är vattenhjulens tid helt förbi?? Detta är Östanbergshjulet som drev en kraftledning av trä "stånggång" till vattenpumparna i gruvan. Står idag på Ludvika Gammelgård. Foto Christina LIndeqvist.

Nu på lördag är kan ni komma till Ludvika Gammelgård och hämta både kraft och energi, för där håller tre mycket kompetenta män inspirerande föreläsningar i detta ämne. Vi får höra nya saker!!  Ja– vi behöver höra nytt, vi behöver insikter och vi behöver visioner om framtiden!! Då måste vi också förstå vad vi redan skapat, vår historia. Vi behöver ju tänka om, inte bara lufsa på i gamla banor och förbruka energi som om det var gratis.  Vi är många som bor på det här klotet numera och det är vårt enda jordklot dessutom. Vi kan inte lämna det, vi har ingenstans att flytta, det finns inte längre några tomma kontinenter att breda ut sig på. Och vårt vardagsliv är ganska skört!! För inte så länge sen så var det ett totalt elavbrott i Ludvika. Allt stannade av och mörkret lade sig kompakt över stan. Det blev helt tyst! Ja, förutom lite bilmuller. Nog känns det lite oroligt såna stunder – tills man hittar tändstickorna och ett stearinljus.  För ficklampan låg i städskåpet och batteriet var gammalt. Allt ska man visst tänka på. Kraft och energi alltså! Vi är fullständigt och totalt beroende av det för vår överlevnad. Och det går man ju inte runt och funderar över, nej det är nåt man tar för givet….

Alltså VÄLKOMNA lördag 13 nov kl 10,00 (och gärna en halvtimme före så ni hinner dricka lite kaffe) att lyssna på Gunnar Asplund, Per Stymne och Örjan Hamrin som berättar om framtidens visioner och idéer, om kraftverkens form och arkitektur, om kraftens historia socialt och ekonomiskt. Och det finns gott om plats i Forsslundssalen!!! Mer info finns på Ekomuseums hemsida under tips.

Föranmälan till Ekomuseum: 0240-66 30 82 (telefonsvarare finns) eller till:  info@ekomuseum.se. Det serveras nämligen både kaffe och lunch och det är bra att veta hur många som kommer. Det kostar därför 100 kr att delta denna kraftdag vilket betalas kontant på plats.