Etikettarkiv: ekologi

Detta märkliga ekomuseum

Trångfors smedja i Hallstahammar som rustas av en ideell förening. Målet är att kunna köra smedjan så som man gjorde förr, med hjälp av vattenhjul och mumblingshammare. Man är nu nära målet. Foto ChL.

Trångfors smedja i Hallstahammar som rustas av en ideell förening. Målet är att kunna köra smedjan så som man gjorde förr, med hjälp av vattenhjul och mumblingshammare. Man är nu nära målet. Foto ChL.

Ja för hur ska man förstå det? Det är många som funderar kring både begreppet och det verkliga fenomenet. Jag också. Ständigt. Oikos är det grekiska ordet för hushåll. Från oikos kommer prefixet eko-  som i ekonomi och ekologi. Ett ekomuseum handlar alltså om ekonomins och ekologins historia (?)…..hm ja, nånstans där. Det handlar om människor mer än om platser, den saken är klar. Det handlar om natur och kultur, om människans kamp för överlevnad, hennes strävan att använda naturresurserna för detta ändamål. Konsekvenserna blir ett kulturlandskap som vi alla tar för ett naturligt landskap. Människan odlar upp, hon gräver efter mineraler, bygger hyddor, gårdar, byar och städer och underlättar för sitt liv på alla sätt i naturen. Visst är det spännande med kulturlandskap och ekomuseer….

Igår ringde en dam från Småland och frågade: när är ekomuseet öppet? Hon och hennes familj ville komma på besök. Ja, sa jag, det är öppet dygnet runt, dag och natt. Ni behöver en bil för det tar tre timmar att köra de 25 milen från norra kanten till södra kanten, dvs från finnmarken i norra Ludvika till Strömsholm och Borgåsund vid Mälaren. Det blev tyst i luren en stund. Det är inte lätt att veta, man tänker reflexmässigt i traditionella banor på en byggnad med reception och utställningar, kanske ett mumsigt museicafé och en shop. Sen skrattade hon och vi fick en trevlig pratstund.

Till ett ekomuseum åker man för att uppleva historia på platser där människor arbetar ideellt med att rusta och skapa, med att återställa och visa hur det en gång gick till. Man byter tankar och erfarenheter, man lär sig något, man inspireras och sen far man hem och tänker nya tankar på sin kammare. Det är som en folkrörelse som arbetar med att gestalta och konkretisera minnen. Som vårt ekomuseums skapare Erik Hofrén alltid säger: ett ekomuseum är som en jättestor studiecirkel.

…marschen mot förnybar energi.

På den här platsen vid Marnästjärn vore det fint med ett kretsloppshus. Bredvid står det stora vattenhjulet från som kommer från Östanberg i Smedjebacken. Hjulet drev vattenpumparna vid en liten gruva för 100 år sen. Så var det då och inte för så längesen heller. Är de enkla vattenhjulens tid verkligen förbi?

På den här platsen vid Marnästjärn intill Ludvika Gammelgård vore det fint med ett kretsloppshus. Bredvid står det stora vattenhjulet från Östanberg i Smedjebacken. Hjulet drev vattenpumparna vid en liten gruva för 100 år sen. Är de enkla vattenhjulens tid verkligen förbi? Kanske - kanske inte.

Jag snodde uttrycket från en text i DN:s nätupplaga igår morse. Att marschera mot nya energimål lät så bra! Bestämt liksom. Texten handlade om Japan och kärnkraften. Det är förfärligt det som sker. Och jag har varit vän av kärnkraft just för att den är ”ren”. Jag var en sådan vän ända tills uppfinnaren Gunnar Asplund frälste mig på vårt Bergslagsting i höstas i Ludvika. Då såg jag ljuset!! Då var jag absolut nyfrälst!! Nu känner jag mig ännu mer övertygad om att Gunnar Asplund är något riktigt viktigt på spåren. Han har visat hur solkraft kan ledas från klotets öknar till alla tätbefolkade områden och det är en fullt möjlig lösning på allas våra behov av elektricitet. Europa skulle få elkraften från Sahara! Gunnar Asplund har i många år varit utvecklingschef på ABB i Ludvika och han har haft stor delaktighet i viktiga stora lösningar som rör överföringar av kraft och energi. Han har även uppfunnit den smartaste elbilen, den kommer.

Och nu börjar det väl snart bli skarpt läge för att bygga Ludvikas Miljö-, Eko- & Kretsloppshus (svårt bestämma sig för ett ord!) där Ekomuseum ska ha en plats. Vi har ju en plan och vi har en förstudie. Vi har påbörjat en process att skapa ett lärande centrum för nya, miljövänliga, hållbara, förnybara sätt att bygga, bo, leva och äta och med så mycket kretslopp inbyggt som det bara går. Vi behöver alla en plats att gå till – ett miljötempel? – för att med våra sinnen förstå vad det handlar om, vi behöver se nya goda lösningar på svåra problem. Det är väl klart att ett sånt centrum ska ligga där ABB med all sin energiforskning finns, dvs i Ludvika, som till råga på allt är en ”ekokommun”. Sympatiskt – här vill man ju bo!! Och sen finns Ekomuseum här med sitt Eko- från både ekonomi och ekologi, smart va!? Våra stadgar anger att vi ska jobba med båda delarna: ekonomisk historia och ekologisk kunskap. Vi bör lyfta ekologi- och miljöfrågor. Miljöministern Andreas Carlgren har nyligen sagt att det sker en rekordstor satsning på vind- och biokraft. Så bra! Men han ska också gynna en lika rekordstor satsning på elektricitet från Sahara och elbilar á la Gunnar Asplund. Våra ekosamhällen behöver få fart!

En skogsboning för herr och fru Fågel

Ett riktigt ekobygge dök upp idag när jag följde en stig genom skogen ovanför Marnästjärn. Ett rart, helt unikt men rätt fallfärdigt kretsloppshus!!! En fågelholk rätt och slätt. Någon har tänkt till: återbruk! Och gjort något! Och det var som ett gott tecken – för inte långt från denna byggplats bakom skogen vid kanten av tjärn finns planer på ett stort kretsloppshus för människor. Ekomuseum gillar kretsloppshus och ekologi, tanken på lång hållbarhet, på återbruk, på en plats för lärande om natur, miljö, skog och träd, vatten, mark och människans roll i det hela. Här borde det finnas en ”Naturskola” och det borde bli en plats där vuxna kan hämta information för att förbättra sina egna boningar och börja tänka….