Etikettarkiv: Bråfors

Styrelsemöte i Bråfors bergsmansby

I fredags samlades vi i Brategården i Bråfors bergsmanby som ligger på gränsen mellan Dalarna och Västmanland utanför Fagersta men i Norbergs kommun. Det var höstens första styrelsemöte och vi har delvis en ny styrelse, bra uppslutning, tolv personer.  Margareta Brate serverade förmiddagskaffe med smörgås och kaka i köket i det hus som är ett museum. Erik Brate berättade om gården, den har en intressant historia och är byggd intill en bergsmanshytta. Masugnen användes till strax efter sekelskiftet 1900. De allra första resterna av hyttan är ganska nyligen daterade med C14, det gjordes efter ett grävningsarbete och det framkom att hyttan fanns redan i mitten av 1200-talet. Man får nästan svindel! Och Erik Brate är sjätte generationen som ägare till gården, rätt ovanligt. Hans gård har blivit kulturreservat, invigningen skedde i juni 2007. Det är ca 80 hektar som ingår och hela reservatet finns på hans marker. Åkermark och ängar för nötkreatur som betar arrenderas ut numera men något har Erik Brate kvar själv för en mindre fårbesättning på ca 40 djur som familjen själva sköter om. De har också vallhundar på besök ibland, som tränas i att valla får. Det är en fantastisk miljö att komma till, som att kliva in i en historiebok. Det känns lite uråldrigt här, inte precis nutid, nej här råder en annan tid. Det här är ett helt unikt besöksmål! Kom ihåg det, ni som inte varit här. Jag har bloggat om gården förut, läs mer här:  www.brategarden.se.

Sammanträdet höll vi sen en trappa upp i den vackra namnsdagssalen som målades och gjordes fin 1790 och sen förblev så. Det var denna sal som konstnären Fanny Brate målade av i ”Namnsdag” som finns på Nationalmuseum i Stockholm.

Brategården i Bråfors bergsmansby

Det var i fredags som jag körde förbi Brategården i bergsmansbyn Bråfors, som ligger precis på gränsen mellan Dalarna och Västmanland och i skärningen mellan Norberg, Fagersta och Smedjebacken. Bråfors hör till Norbergs kommun och blev kulturreservat 2006. Byn består just inte av mer än en stor gammal bergsmansgård åtminstone vad man kan se med blotta ögonen, men det ligger nog nån liten gård till bakom träden, dock är byn liten. Den bestod av stora och lilla Bråfors för längesen. En masugn fanns och flera bergsmän delade på den. Brategården är den gård som kallades stora Bråfors om jag inte tar fel. Gården ägs av familjen Brate och har gått i sex generationer i samma familj, rakt nedstigande led. Den känns urgammal på grund av sina gamla sneda vinda många hus, ett myller av rödslammade panelade timmerhus. Man kör dit på en smal asfalterad väg från den större som går mellan Söderbärke och Fagersta via Vad. Man beger sig in i en annan tid. Här arbetar Erik och Margareta Brate, de tar emot besök, förbokade grupper och de har får och vallhundar och jobbar mycket med hundträning. Och de har en festsal som är berömd. Fanny Brate, ingift i familjen vid tiden kring förra sekelskfitet, målade av salen 1902 när hennes flickor Astrid och Torun dukade till namnsdagskalas. Då firades namnsdagarna mycket mer än nu. Den målningen blev berömd, Namnsdag hänger idag på Nationalmuseum. Den sägs vara en föregångare till Carl Larssons måleri av hemmet i Sundborn. Jag tror på det. Fanny Brates berättelse finns i boken Järnladies och nu skulle jag ge Erik Brate en bok som tack för all hjälp med bilder och faktauppgifter. Samtidigt skulle jag förhöra mig om hur de håller öppet i sommar, ja lite sånt. De har slutat med sommarcafé men tar emot förbokade grupper och visar runt och serverar sen kaffe i köket. Det är en otroligt udda och intressant miljö, ett roligt och personligt utflyktsmål. Ni kan läsa om Brategården här.

Men hur åt de förr??

Bergsmannen i sjätte generationen Erik Brate från Brategården i Bråfors bergsmansby mellan Norberg och Fagersta. Idag serveras ofta korngrynskaka med stekt fläsk och lingon när det är aktiviteter på besöksmålen.

Bergsmannen i sjätte generationen Erik Brate från Brategården i Bråfors bergsmansby mellan Norberg och Fagersta. Idag serveras ofta korngrynskaka med stekt fläsk och lingon när det är aktiviteter på besöksmålen.

På mejlen kom en rolig text om bergsmanslivet runt 1784. Jag fick den av Ekorådets ordförande Gunnar Ahl. Det var dagboksanteckningar av en Eric Bergenskiöld som beskrev vardagslivet i Nora Bergslag, som inte ligger så långt ifrån Skinnskatteberg och Ekomuseum. Bergsmannen var självägande bonde med gård, gruva, skog för kolning och del i hytta (masugn). Men nu var det maten jag hakade upp mig på. Texten redogör för en typisk veckomatsedel från ett bergsmanshem från den tiden:

Söndag Morgonen Fruktsoppa med Kåhlrötter och Kjött till såfvel. Middag likaså. Aftonen Kåhl och Kjött
Måndag Morgonen Kåhl och Kjött. Middag Soppa och Kåhl. Aftonen Gröt och Mjölk samt Sill.
Tisdag Alla målen Ärter och Kjött
Onsdag Morgonen Ärter och Kjött. Middag Mjölk och Smör. Aftonen Gröt och Sill.
Torsdag Morgonen Rotsoppa och Kjött. Middag och Aftonen likaså.
Fredag. Kornmjölsvälling med Smör och Sill alla målen.
Lördag Morgonen Välling, Smör, Sill. Middag Mjölk, Smör, Sill. Aftonen Gröt, Sill.

En bergsman hade det ganska gott ställt och hans kosthåll visar på det, tre rejäla måltider per dag med kött eller fisk och mjölk och smör! Förmodligen var köttet som serverades saltat eller rökt fläsk. Färskt kött bjöds man bara på vid högtidliga tillfällen. ”Vid högtider sölgröt, kål, soppor med morötter och palsternackor, vetemjölsklimpar och färskt kött, som stek i ugnen eller gryta.”  Och brödet bakades av råg till vardags och av vetemjöl till fest. Brännvin och öl fanns, men supen var nog förbehållen husbonden och kanske endast till helgen. ”Bergsmannen tål inte mycket, utan kan ofta med en sup och ett stop öl vara ankommen”. Ibland köptes torkad fisk, torrfisk. Korv hade man i matsäcken i skogen och gruvan jämte en liten mjölkbytta. Och bergsmannen skröt över sin hustrus mathållning ”….korven så gammal att den var grön inuti”. Gammal mat var det alltså inget fel på!! Och socker fanns inte med. Kaffet nämns inte. Kakor och bullar…..efterrätter…ja inte till vardags i alla fall. Ingen färsk frukt. Inga grönsaker, bara rotfrukter. Ingen potatis! Av den gjordes nog brännvin då. Vilken skillnad på dagens kostråd och kosthåll! Att folk överlevde förr…!! Eller tänker vi månne helt fel idag??