STRÖMSHOLMS KANAL ANVÄNDS
inte län-
gre för transport av varor till och från Bergslagen. Kana-
len har istället fått en viktig uppgift i en alltmer växande
kulturturism och utnyttjas flitigt av många resenärer
under sommarhalvåret. Kanalen löper genom hjärtat av
Bergslagen och passerar såväl vackra kulturmiljöer och
välbevarade industrimiljöer som livskraftiga företag.
Strömsholms kanal förenar bygder och människor och
ger en möjlighet att uppleva Bergslagens kulturarv i tid
och rum.
NÄR JOHAN ULFSTRÖM
,
strax efter 1700-talets mitt
fick uppdraget att leda byggandet av Strömsholms kanal
blev han ansvarig för en av de största infrastrukturella
satsningarna som gjorts i Västmanland. Ulfström gavs
titeln mekanikus och som projektledare skulle han se till
att de storslagna planerna fullföljdes. Avsikten var att
förbinda det inre av Bergslagen med Mälaren genom en
vattenburen transportled och öppna en smidig väg ut i
Europa för regionens exportvaror.
Projektet skulle ta över 20 år att förverkliga och kan-
tades av en rad svårigheter såväl tekniskt som ekono-
miskt. Båtar skulle inte bara ta sig ca 15 mil från Mälar-
en upp i Bergslagen, de skulle också lyftas ca 100 meter
genom 20 slussar. För detta krävdes en högteknologisk
kraftsamling av sällan skådat slag.
Ulfström gick mycket noggrant tillväga i sina förbere-
delser och de historiska dokumenten vittnar om hur
mark och landområden undersökts, mätts och analyser-
ats. Till detta kommer allt det som rör slussbygg-
nadskonstens olika moment. Hundratusentals anställda
och mängder av underentreprenörer sysselsattes under
de två decennier bygget pågick. Arbetet har där stora
likheter med dagens pågående utbyggnad av trafik-
system i Mellansverige. Den erkänt skicklige och
driftige Ulfström fullföljde sina planer och gav Berg-
slagen den livsnerv som många längtat efter.
Under 1600-talet hade en framsynt industripolitik
och kapital från utländska investerare lett fram till att
många bruksrörelser och samhällen etablerats i Berg-
slagen. Dessa bergverk, bruk och manufakturer gjorde
att regionen Sverige ryckte fram som en av de främsta
industrinationerna i Europa. Men vid tiden för slussbygg-
nationen hade Bergslagen redan passerat sin höjdpunkt
som kärnan i svenskt näringsliv.
Vid mitten av 1700-talet medför den tekniska och
ekonomiska utvecklingen, bland annat i England och
Ryssland, att ställningen för den svenska järnhan-
teringen sviktade och åtgärder behövde vidtas för att
förbättra läget. Ett av de stora bekymren som hämmade
tillväxten var primitiva transportförhållanden, dåliga
vägar, slädar och båtar med minimala laster, nyckfulla
forbönder och ideliga omlastningar.
Det var i det här läget som bruksägarna i Bergslagen
och särskilt i trakterna kring Kolbäcksån enades om
en långsiktig strategi för ett nytt transportsystem. Med
gemensamma ansträngningar och kapital samt stöd från
staten skapade bruksägarna den livsnerv som regionens
företag så väl behövde.
År 1795 kunde bruksägarna och andra intressenter
göra den efterlängtade jungfruresan och inspektera
kanalsystemet. Jämfört med andra delar av Bergslagen
blev Strömsholms kanal den injektion som gjorde att
bruk och samhällen fick ny framtid. Kanalens betydelse
var oomtvistad tills tekniken ännu en gång ledde fram
till nya och snabbare trafiksystem
.
Strömsholms kanal,
Bergslagens livsnerv
Strömsholms kanal är idag inte bara en turistisk sevärdhet
och ett intressant industrihistoriskt kulturminne utan en
symbol för hur sammanhållning och gemensamma an-
strängningar gav företagen och regionen en positiv framtid.
TEXTUNDERLAG OCH BILD: KANALBOLAGETS ARKIV
