Strömsholms slott
Barockslott ritat av Tessin d.ä. ca 1670, ursprungligen en kungsgård. Slottspark. Slottscaféet Stenköket följer slottets öppettider. Parken kan besökas på egen hand. Platsen väl skyltad.
Gustav Vasa anlade på 1550-talet ett fast stenhus på en holme i Kolbäcksån alldeles innan den mynnar ut i Mälaren. Katarina Stenbock fick huset som änkesäte efter kungens död. År 1654 överlämnade Karl X kungsgården som gåva till sin gemål Hedvig Eleonora, som engagerade arkitekten Nicodemus Tessin den äldre i utformningen av ett nytt slott. Det började byggas 1669 i fransk barockstil med fyra karaktäristiska hörntorn. Hedvig Eleonora lät också uppföra andra byggnader väster om slottet av vilka värdshuset står kvar. Det utgör ett exempel på den tidens timmerbyggnader.
Trädgården med broderiparterrer, alléer och fruktträdgård anlades vid samma tid. Den har gjors om flera gånger och den nuvarande anläggningen skapades av Carl Hermelin så sent som på 1930-talet. Eftersom slottet endast användes av de kungliga som lustslott och för tillfälliga övernattningar har inredningen varit relativt enkel. Under kung Gustav III och drottning Sofia Magdalena skapades flera av de nuvarande interiörerna. Rikssalen på övervåningen blev aldrig fullständigt inredd.
1700-talets store arkitekt Carl Hårleman ritade slottskapellet, som byggdes 1735-41. Då kapellet komponerades in i byggnadens mittparti, skjuter takkupan upp mellan hörntornen.
Vid Strömsholm har sedan 1500-talet funnits ett stuteri och från 1868 och 100 år framåt Arméns ridskola. På åsen nära landsvägen ligger flera imponerande stallbyggnader. Trakten vid Strömsholm utgör också ett naturreservat som sträcker sig ner mot Mälaren. Här finns ädellövskog, slåttermarker och ängar med rik flora samt många intressanta fågelarter och sällsynta insekter.
I slottsparken finns Strömsholms Slottscafé i det gamla Stenköket endast öppet sommartid.
