Stora Hagen

Gammal bruksgata med arbetarbostäder från 1895 efter engelsk modell. Museum i ett av husen med bland annat två gruvarbetarbostäder.

Under expansionen av Grängesbergs samhälle i slutet av 1800-talet behövdes bostäder för gruvarbetare, som strömmade till från hela landet. Samhället växte mycket snabbt och tredubblade sin befolkning på tio år. Bostäderna bestod till största delen av enkla baracker där 20 arbetare bodde i logiment.

Det blev nödvändigt att bygga drägliga bostäder. Då byggdes de båda bruksgatorna Källfallet (1896) och Stora Hagen (1898). Historiskt sett knöt husen an till den gamla brukstraditionen i Bergslagen. Nytt var den kvadratiska formen samt att var och en av de fyra lägenheterna hade egen ingång enligt engelsk modell. Framgången med husen medförde att de blev förebilder för arbetarbostäder i hela landet.

Stora Hagen-området renoverades 1989-90. I hus nr 22 driver hembygdsföreningen ett bostadsmuseum som kallas “Gruvfolket”. På bottenvåningen finns ett minnesrum för Bernhard Eriksson, gruvarbetaren som blev riksdagsman, minister och landshövding.
Lägenheten från 1898 visar de första hyresgästernas hem. Familjerna var ofta stora, 8-10 personer, och det var inte ovanligt att ha inneboende. Lägenheten från 1963 visar hur en gruvarbetare bodde 65 år senare.

Andra intressanta bostadsområden i Grängesberg är Björkås, som bygger på engelsk trädgårdsstadsmodell med egna hem för gruvarbetarfamiljer och uppfördes 1915-1935, samt Bergslagsbyn med trähus i falurött, som uppfördes på 20-talet av Stora Kopparberg på Gudmundbergets brant.