Röda jorden

En mer än 2000 år gammal plats för järnframställning av rödjord mitt i skogen. ”Röda Jordens dag”, rekonstruerad ugn för järnframställning, vandringsleder. Besök på egen hand. Väl skyltat.

 

På den plats vi i dag kallar Röda Jorden har man funnit de äldsta beläggen för järnframställning i Bergslagen. Dateringar med C14-metoden visar att driften har pågått från 400-talet f Kr fram till tiden för Kristi födelse. Platsen ligger naturskönt i en mäktig skog där en bäck rinner fram i meanderslingor med tät grön mossa längs kanterna.

 

Röda Jorden har fått sitt namn av den i området utfällda järnockran, som består av järnoxider som ger den roströda färgen. Här har man funnit sex platser för järnframställning. Ugnarna har varit uppförda av resta hällar som grävts ned i marken till en fyrsidig ram. Stenramen har varit lerfodrad på insidan. Ugnarna har drivits med hjälp av blåsbälgar. Man har vid de arkeologiska undersökningarna också hittat en cirka tio centimeter djup grop som varit lerfodrad. Troligen är detta en smidesgrop som också drevs med en bälg. Smidesgropen användes för att skilja järn från slagg. Ett fynd av en holkyxa i anslutning till gropen kan tyda på att man bearbetade järnet vidare till färdiga produkter.

 

Fem av de förhistoriska järnframställningsplatserna har knutits samman med en ca två kilometer lång vandringsled. Denna mynnar ut i den plats, där man idag i en rekonstruerad ugn på experimentell väg kan demonstrera processen att framställa järn av rödjord. Varje sommar sker järnframställning enligt gamla metoder under Röda Jordens dag av människor klädda I forntida dräkter. Deltagare gör en tidsresa denna dag.