
Skifsen är ett finnboställe utanför Fredriksberg i södra Dalarna. Byalaget bygger och håller det öppet med aktiviteter på sommaren, bl a bastubad och samkväm. Alla är välkomna!
Understreckaren i söndagens SvD (24 feb) av professor Dick Harrison var verkligen intressant, den handlade om hur skogsfinnarna tämjde det svenska landskapet. Ja, det vet vi som bor här i södra Dalarna och har nära till Grangärde och Nås finnmarker. Och den 24 februari är också Sverigefinnarnas dag! Inte många som vet det! Jag var en av dem. Svenskar är pinsamt okunniga om den finska invandringen som pågått i olika perioder under flera hundra år skriver Dick Harrison. Han skriver att i det svenska rike som växte fram på 1100- och 1200-talen så var en stor del av befolkningen finsktalande. Och de svenska Östersjöstäderna var flerspråkiga. Det verkar som om Sverige mer var som en sjudande gryta på den tiden. Mångfald är ordet. Och finländare bidrog i hög grad till framväxten av Sverige, t ex nybyggarna på 1600-talet (i finnmarkerna!), finska soldater i den svenska armén, den svenska industrins beroende av finländsk arbetskraft under efterkrigstiden – allt detta är inte så väl bekant för oss svenskar. Dick Harrisons studenter blir genuint förvånade när han berättar att Sverige och Finland utgjorde en stat före 1809. Ordagrant så!

Motti är en typisk finsk anrättning och himmelskt god! Det är skrämjölsgröt med stekt fläsk och lingon. Skrämjöl görs på rostad havre.
Kolonisationen av skogsmarkerna i Mellansverige tog fart på 1600-talet och skogsfinnar lockades hit av skattebefrielse. De byggde sina timmerhus (pörten), odlade med svedjebruk, det var tuffa tider men skogen lämpade sig mer för boskap än för jordbruk. Getter och får betade mellan furorna och stenarna. Man ska veta att dessa skogsmarker också är moränmarker och inte helt lämpade för uppodling. Senare kom de att försörja järnbruken med träkol, överallt restes kolmilor då masugnar och hammare slukade kol. Den finska kulturen kunde överleva i generationer. 1600-talets folkkultur från Savolax vill Dick Harrison särskilt lyfta fram. Det är just den som vi har spår av i Grangärde finnmark. Den präglades av storfamiljer, lagarbete, näverhantverk, rågodling (svedjeråg) med jästa rågbröd, rökpörten och finnplogar. Den som vill uppleva lite av detta kan hälsa på familjen Holmdahl som bor på Finngården Rikkenstorp, www.rikkenstorp.se, ett äkta gammalt finnboställe. Eller ta sig till Skifsen utanför Fredriksberg, www.skifsen.se, där man kan uppleva en riktig rökbastu sommartid när Skifsens Vänner har sina aktiviteter. Äkta finskt bastubad erbjuds och därefter motti eller nävgröt som det också kallas.
Förresten – här är länken till Dick Harrisons text i SvD: www.svd.se
Jag har svedjefinnar på pappas sida. Jag fick höra av en att veterinären yttrade att, jag behöver aldrig medicinera era kor. De går dagligen och äter örter bland senrösen. Rena hälsokosten.
De hade fjällkor naturligtvis, inte de högproducerande mjölkfabriker som blev allmänna senare.
Intressant kommentar! Skogsbetande fjällkor borde vi införa igen, finns inga trevligare kor. I min barndoms Jämtland hade alla småbönder fjällkor. Tåliga och egensinniga och fetare finare mjölk, fast lågproducerande om man jämför med dagens kor. Roligt att de fanns även i finnmarkerna.
Jag har läst många böcker om det här och tycker det är så intressant. Det blir nog ett semesterbesök där i sommar 🙂
Ja, det tycker jag absolut – ett semesterbesök till sommaren, bra idé!
Du skriver: ”Kolonisationen av skogsmarkerna i Mellansverige tog fart på 1600-talet och skogsfinnar lockades hit av skattebefrielse.” Vad jag förstått var ett skäl varför staten ville ha folk från Savolax i värmländska skogar det att de var så duktiga på att svedjebruka. I det vi nu kallar för Finland hade det ju inträffat ”en savolaxisk emansipation” då svedjebrukande savolaxare hade tagit ödermarker i bruk från Savolax ända fram till Österbotten, dvs. tvärs genom ödemarkerna. Det är därför som man i vissa socknar i Österbotten kan höra savolax-dialekt.
Ja nu är det ju inte jag som säger det utan professorn Dick Harrison, jag bara sammanfattar hans text. Länken till hans text finns längst ner i inlägget! Skattelättnader/skattebefrielse var orsaken till att skogsfinnar kom och de skydde inte skogarna eftersom de var just fenomenala på svedjebruk, de kunde överleva där och fick en bit mark. Svenskar kunde inte den konsten, vad jag förstår.
Nävgröt och fläsk med lingon är gôtt! Äter det varje sommar hemma i Värmland.
Har ätit den en gång i Skifsen, smakade mer än mumsigt, urgott helt enkelt!
Läs tidskriften ”Finnmarken förr och nu” nr: 2/2013 samt nr: 1/2014 om byn Villbäck grundad av skogsfinska invandrare. Artiklarna skrivna av Per-Göran Jansson. Vår släkt har bott där sedan 1600-talet fram till 1950 ca.
”Finnmarken förr och nu” nr: 1/2014 utkommer i mars 2014!